4 300 kronor om dagen. Så mycket kostar det att hålla en brottsling inlåst. Samtidigt nekas han utbildning. Det är inget annat än samhälleligt självskadebeteende.
Visst är det absurt? De enda intagna som ens kan ställa sig i kö för att läsa upp betyg under fängelsetiden är de utan fullständig gymnasieexamen. De som inte kan svenska får köa till SFI. Men kan du svenska och har fullständiga gymansiebetyg – hur dåliga de än är – får du varken plugga upp dem eller läsa en yrkesutbildning. Och studier på högskolenivå är helt bannlysta från Kriminalvårdens anstalter.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Nu vill Kristdemokraterna bygga kloster på Kumlaanstalten för att ge kriminella ”möjlighet till moralisk och andlig utveckling”. Långa fängelsestraff, menar KD, är slöseri om de inte förbereder den intagne för ett laglydigt liv. Så långt är vi helt överens. ”För detta krävs ett aktivt arbete med fokus på rätt och fel”, skriver de sedan. Det är inget fel på förslaget i sig – det är klart att värdegrundsbygge är en viktig del i rehabilitering. Men vad hjälper en god moral om det är allt den intagne har?
Föreställ dig en nymuckad kille. Sist han var fri var han tonåring. Han blev vuxen i fängelset. Han står där, utanför säkerhetsklass ett-anstaltens taggtrådsstängsel, med en Icakasse, ett brottsregister och skulder upp över öronen. Han ska uträtta mirakel. Utan bostad, laglydiga kontakter eller utbildning ska han vända blad och börja ett hederligt liv. Killen kanske har gått i kloster varje dag. Men som dramatikern Bertholt Brecht sade: Erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral. Först kommer maten, sedan moralen. I nuläget ger vi honom inget av det.
I takt med att brottsligheten ökat och straffen skärpts sätts allt fler i fängelse, och under allt längre tid. Men det tar tid att bygga fängelser. Därför skapar Kriminalvården nu 700 nya platser på häkten och anstalter genom att göra om enkelrum till dubbelrum. På sin hemsida skriver de att: ”Vårt viktigaste mål är att minska återfall i brott – att bryta den onda cirkeln”. Om det verkligen är målet verkar Kriminalvården sikta med förbundna ögon. För verkligheten är att nästan hälften av de som suttit i fängelse återfaller i brott inom ett år efter muck.
Rehabilitering är ingen enkel uppgift. Men en början vore kanske att ge den där killen som står utanför stängslet med sin Icakasse en utbildning att luta sig mot. Någon färdighet som ger honom möjlighet att tjäna vita pengar och bygga upp en framtid.
Det är inte synd om kriminella. Och Kriminalvården ska inte sätta intagnas behov före samhällets. De har ju satt sig själva i den sits de är i. Så visst sticker det till i magen vid tanken på att vi ska curla kriminella till utbildningar. Men politik är inte magen. Politik är att välja samhällets bästa. Även när det känns orättvist. Och när en intagen kostar 4 300 kronor om dagen har vi inte råd att inte låta honom studera.
Utbildning först, sedan kloster.
