När regeringen avskaffade monopolet för inrikes helgtransporter 1 juli var det med löften om att det skulle bli bättre och smidigare för resenärerna.
– Vi gör det här för att det ska bli bättre för resenärerna, sa infrastrukturminister Åsa Torstensson (C). Men bristfälliga riktlinjer och krav om handikappsanpassning gör att funktionshindrade exkluderas från många resor.
Jesper Odelberg är själv funktionshindrad och var EU-valskandidat i Vänsterpartiet. Han är engagerad i frågan om tillgänglighet och är kritisk till följderna av avregleringen.
– Man får inte diskriminera befolkningsgrupper i samhället. Det är trots allt väldigt många som är funktionshindrade, säger han till Flamman.

Otillgängliga tåg rullar redan
Det första företaget som tagit vara på det slopade monopolet är Veolia transport. Deras tåg som nu åker mellan Stockholm och Malmö är inte tillgänglighetsanpassade. Hade företaget använt nya tåg hade det funnits juridiska krav på anpassning för funktionshindrande, men eftersom man använder äldre tåg har Veolias vagnar blivit godkända.
Veolias tågchef Gunnar Wullf säger till SR:s Ekot att han vill köpa nya, bättre anpassade tåg, men att man i nuläget försöker hjälpa funktionshindrade praktiskt för att komma på tågen med hjälp istället, något som kritiker menar är ovärdigt.
Hans Filipsson är språkrör och grundare av Marschen för tillgänglighet. Han pekar på att det finns problem på systemnivå som gör lagar och krav otillräckliga när Flamman pratar med honom.
– Lagen om handikappsanpassad kollektivtrafik finns ju. Men man stiftar en lag som på ett diffust sätt säger att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig. Man sätter vissa kriterier som ska uppfyllas, säger han. Filipsson menar att kontrollen därefter är dålig.
Leder det till att företag kan bortse från att anpassa sig för funktionshindrade utan att riskera straff?
Ja.

Kritik mot regeringen
Regeringens egna krav har inga passager till stöd för de funktionshindrade. Istället har informationstillgängligheten prioriterats i de bestämda arbetsuppgifterna. Detta trots det nio år gamla riksdagsbeslutet, kallat Tillgänglighet 2010, där man har som mål att alla offentliga miljöer ska vara anpassade för funktionshindrade.
Politikers sätt att hantera frågan om funktionshindrade stöter på svidande kritik av Filipsson.

Vad har du att säga om den nuvarande regeringens arbete för funktionshindrade?
– Uruselt. Det gäller inte bara den här regeringen, utan alla de senaste 50 åren. Det brister i att man har stiftat lagar utan sanktioner. Man tror att tillgängligheten ska lösas sig av sig självt med god vilja och människors medömkan.

Hur har Tillgänglighet 2010-målen implementerats hittills?
– Inte alls. Det är ett skämt, det är patetiskt. Det finns fortfarande en systematisk och strukturell diskriminering, säger Filipsson. Han menar att målen ser bra ut på pappret, men att den bristfälliga förmågan att ställa diskriminerande inför rätta är ett övergripande problem.
Reaktionen mot den borgerliga regeringens avreglering har varit stark. Den rödgröna oppositionen har lovat att riva upp regeringens beslut om tågen vid en valseger nästa år. Man menar att den minskade kontrollen över tågtrafiken gör att det affärsmässiga kommer att gå före samhällsansvar.