22-årige Leo driver en av flera svenska tjänster som vill sätta rättningen av prov
i händerna på AI. Men medan han hävdar att tjänsten hjälper både lärare och elever oroar sig betygsexperten Per Måhl för att viktiga kunskapsluckor kan missas.
Det var runt två år sedan 22-åriga Leo Johnsson från Piteå lade Youtube-karriären på is, efter drygt sju års gejmande framför kameran. Timmarna han lade på kanalen ”guldleo21” brukade han främst tillbringa i tv-spelet Fortnite, inför över 56 000 prenumeranter.
Nu har hans bolag, med samma namn som Youtube-kanalen, bytt bransch. Leo Johnsson säljer numera AI-tjänsten Kriteria – som automatiskt rättar prov och uppgifter åt lärare i grundskolan, gymnasiet och komvux, samt genererar individuell feedback till elever. AI-förslagen på rättning och betyg görs utefter Skolverkets egna styrdokument, som lärare också ska använda som underlag för betygsättning.
”Jag rättade 27 prov på 1 timme i stället för en hel helg! Och eleverna fick bättre feedback än jag hunnit skriva själv”, lyder en recension på sajten, från den anonyma profilen ”Högstadielärare i svenska”.
– Jag gick själv aldrig ut gymnasiet, och en stor anledning var att jag ofta kände mig förvirrad utan att få hjälp av lärarna, berättar Leo Johnsson för Flamman.
– Fick jag ett F på ett prov, med kommentaren ”träna mer!”, var det sällan någon förklarade vad jag skulle förbättra.
Han vill inte säga vilken AI-modell Kriteria bygger på – men hemsidan avslöjar att OpenAI, företaget bakom ChatGPT, just nu är ”primär aktiv leverantör”. Han intygar att all elevdata lagras krypterat och GDPR-anpassat inom EU – så länge läraren som laddar upp ett inskannat, ifyllt prov själv kommer ihåg att maska elevens namn.
Det mesta i skolan lämpar sig inte att betygsättas på det här sättet med AI.
Inspirationen till tjänsten kom dels från Leo Johnssons mamma, som är lågstadielärare, dels ur egna erfarenheter av skoltiden.
– Jag och flera kompisar märkte i gymnasiet hur lärare som inte gillade vissa elever kunde ge dem sämre betyg för i stort sett samma uppgift. När någon får ett C och kompisen får ett A märks det ju, men det kan vara svårt att kontrollera eller bevisa.
Bara den senaste månaden har 187 nya Kriteria-konton skapats, enligt Leo Johnsson. Tjänsten är just nu helt gratis, men alla är inte positiva.
På Facebook har flera lärare lämnat beska kommentarer – som bland annat kallar verktyget ”juridiskt tveksamt”, och till för ”lata, obehöriga och desperata” lärare. Men de hårdaste kritikerna har aldrig provat Kriteria, menar Leo Johnsson.
– Vissa verkar tänka ”hur ska AI vara bättre än mig, jag har jobbat med det här i 20 år”. Har du jobbat på samma sätt så länge är du troligen ganska rädd för förändring.
Att försöka ersätta lärares bedömningar med ”olika sorters tekniska lösningar” är dock inget nytt, menar Per Måhl, gymnasielärare och expert på betyg och bedömning.
– Det har man egentligen försökt med sedan 60-talet, när så kallade ”programmerade läromedel” kom.
”Om en lärare inte gör och rättar sina egna prov försämras den samlade effekten av undervisningen”, skrev han i Dagens Nyheter 2024, som svar på en text av Handelsstudenten Noah Langert Hedman – vars AI-tjänst Gradr är en snarlik konkurrent till Kriteria. På marknaden finns även Graderly – ett samarbete mellan lärare och elever på Sundsgymnasiet i Trelleborg.
Per Måhl menar att inte ens mer ”lätträttade” ämnen som matematik lämpar sig för helt automatiserad rättning, då AI:n riskerar att missa viktiga saker:
– Mattelärare kommer inte bara kunna hitta fel, utan också kunna säga vad de beror på, baserat på erfarenhet av ”standardfel” och vanliga missuppfattningar. De kan också lyfta sådana fel i helklass. Det mesta i skolan lämpar sig inte att betygsättas på det här sättet med AI, vill jag säga.
Att göra maskinbedömning till standard riskerar att leda till att lärare utformar uppgifter för att vara ”lätträttade”, och tappar fokuset på komplexa resonemang och djupare förståelse, menar Per Måhl.
Är inte lärare redan ganska ”maskinellt” styrda i sina bedömningar, om de också måste utgå från samma Skolverket-dokument som Kriteria?
– Nja. Skolverkets bedömningsanvisningar är väldigt allmänt skrivna, och har faktiskt fått kritik för att vara för luftiga. De skulle kunna bli mycket mer handfasta. Jag anser att de bästa betygsgrunderna finns på yrkesgymnasier, där kraven för godkänt ofta är mycket konkreta, för att de i stort sett kommer direkt från arbetslivet.
