– Det enda sättet att stoppa vår skitregering är att införa sanktioner. Europa borde bestraffa dem, inte dansa efter deras pipa, säger Bachi Valisjvili.
Den georgiske filmstjärnan är lika uppgiven som arg. Han har sedan han blev känd för rollen i den svensk-georgiska filmen And Then We Danced engagerat sig för ”Georgiens bästa”, som han uttrycker det.
För drygt ett år sedan arresterades han för att ha demonstrerat mot vad han anser vara regeringens undfallande inställning till Rysslands invasion av Ukraina. Rättegången var rättsligt osäker, enligt Bachi. Bevisen gick emot varandra och han dömdes till slut till dryga böter.
I början av mars lade den georgiska regeringen, ledd av partiet Georgisk dröm, fram ett nytt lagförslag i parlamentet.
Lagen skulle innebära att organisationer och medier som tar emot mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet skulle tvingas gå till Skatteverket för att få sin nya juridiska stämpel – vilken innebär statligt ökad kontroll och insyn i verksamheten.
Lagförslaget har av pro-europeiska demokratiaktivister anklagats för att vara en kopia av den ryska ”agentlagen”.
I Ryssland innebar lagen att hundratals människorättsorganisationer sedan 2012 lämnat landet eller lagt ned sin verksamhet, och att medier tvingats till tystnad.
– Du fattar att vi var tvungna att ta till gatorna igen, va? Denna gång, till skillnad från förra året, var det mycket våldsamt, säger Bachi Valisjvili.
Under ett par dagar i början av mars samlades representanter för civilsamhället, journalister, människorättsorganisationer och vanligt folk på huvudstaden Tbilisis gator för att demonstrera mot regeringens förslag.
Efter tre dagar av polisvåld mot demonstranterna stoppades slutligen lagförslaget. Men det är få av demonstranterna som tror att regeringen drog tillbaka lagförslaget av välvilja – tvärtom pekar mycket på att det snarare sker en omgruppering.
Bara dagarna efter att Georgiens premiärminister Irakli Gharibasjvili återkallat förslaget kallade han demonstranterna för ”radikala” och människor i ”satanistiska kläder”. Ett språkbruk som tolkas som att det ska attrahera konservativa väljare i landet.
Georgien var inför sommaren 2022 ett av tre länder som stod på tur för att EU skulle bevilja en process för att förhandla om kandidatstatus. De andra två, Ukraina och Moldavien, godkändes som kandidatländer, medan Georgien nekades.
Det var trots att EU-kommissionen i en rapport konstaterade att Georgien kommit längre i det demokratiska reformarbetet än de andra två.
EU:s förklaring var enkel: den georgiska regeringen anses ha för nära band till Ryssland.
Regeringspartiet Georgisk dröm anses av många styras bakom kulisserna av Bidzina Ivanisjvili, partiets grundare och landets tidigare president. Han skapade sin förmögenhet i Ryssland på 1990-talet. Hans tillgångar har gjort att han placerar sig på Forbes lista över världens rikaste.
– Det finns en stor lucka mellan hur folket ser på omvärlden och hur den styrande eliten gör det, säger Bachi Velasjvili. Vi står historiskt nära Europa och är en del av Europa. Vi vill kämpa för att vara en del av Europa. Regeringen verkar göra allt för att så inte ska bli fallet och bland oss unga är det ingen som begriper varför.
Ett par dagar efter att lagen återkallats besökte Georgiens utrikesminister Ilia Darchiasjvili Sverige för att diskutera processen med kandidatstatusen – som återigen ska upp för beslut i EU i december.
Varken svenska UD, som i egenskap av ordförandeland för EU tog emot Georgien, eller dess georgiska dito nämnde polisvåldet som ägt rum ett par dagar tidigare. Däremot underströks de goda relationerna mellan EU och Georgien.
Bachi Valisjvili tror inte att det var sista gången han behövde ta till gatorna.
– Vi börjar bli vana. Vi inom aktiviströrelserna har tillräckligt med erfarenhet för att samordna våra demonstrationer nu, och vi är fast bestämda: vi ska vara fredliga. Om EU bestämmer sig för att ge vårt land kandidatstatus så ska de inte göra det för regeringens skull. De måste göra det för folket, för att vi ska orka kämpa.
