Enligt handelns prognoser kostar årets julklappar 68 miljarder, vilket vore rekord. Igen. Enligt vissa undersökningar är det uppemot hälften av svenskarna som handlar på kredit.
Och allt sedan 1990-talet har skulderna ökat klart mer än BNP varje år.
De flesta klarar att reda ut sina krediter. Många gör det inte. I gruppen överskuldsatta återfinns, beroende på hur man räknar, cirka 470 000 personer. Och det handlar inte om julkonsumtionen: 89 procent är arbetslösa, sjukskrivna eller har genomgått skilsmässa. En annan överrepresenterad grupp är egenföretagare som haft enskild firma och därmed en privatekonomi som hänger ihop med företagets.
– Folk är desperata och söker alla vägar för att få ihop ekonomin, säger Egon Frid.
Han är konsumentrådgivare i Vara och fram till nyligen riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Under sin tid i riksdagen drev han ofta frågor kring konsumenters och gäldenärers rätt.

Sms-lånen ökar

Sms-lånen är det mest iögonfallande. Trots uppmärksamheten kring branschen, och några lagskärpningar som tillfälligt gjorde hack i kurvan, fortsätter antalet lån att öka. Och med det antalet fall som hamnar hos Kronofogden. I år kan de för första gången passera 60 000. Och det som tidigare sågs som ett ungdomsfenomen har spritts över åldrarna.
– Vi har nu det högsta noterade inflödet sedan vi började titta på detta år 2006, säger Robert Olsson, kommunikatör på Kronofogdemyndigheten.
För fem år sedan gick Konsumentverket till Marknadsdomstolen, och fick två snabblåneföretag fällda för att deras avgifter var otydligt formulerade eller alltför höga.
Men kostnaderna för konsumenterna påverkades inte. Företagen döpte om avgifter till ränta – den effektiva räntan är ofta 200 till 400 procent, med över 5 000 procent som rekord.
Därpå har Konsumentverket försökt driva fall om ockerräntor och polisanmält två företag. Men åklagaren lade ned båda fallen. Detta eftersom dels att det i lagens förarbeten saknas en tydlig definition av vilka procentsatser som faktiskt räknas som ocker. Dels bygger ockerparagrafen på att någon uppsåtligen utnyttjar någon annans kraftiga underläge, alltså en bevisfråga. Bland andra S och V har därför krävt ändringar i lagen, men hittills utan gehör.
Dock har vissa regler införts kring snabblåneföretagens kreditprövningar. Tidigare var detta oreglerat. Men utifrån skärpta krav kring kreditprövning kunde Konsumentverket nyligen fälla två företag för att slarva med detta. Det ena förbjuds att fortsätta med verksamheten och det andra dömdes betala vite.
Och i somras trädde en ny lag i kraft. Tidigare räckte det med registrering hos Finansinspektionen (FI), men nu krävs också tillstånd. Snabblåneföretagen ska hos FI redovisa sådant som ekonomi, rutiner för att bevilja lån, ledningens sammansättning samt huruvida människors återbetalningsförmåga säkerställs.
Just nu gäller övergångsregler, då företagen fått till den 31 december på sig att ansöka. I skrivande stund har 23 företag anmält sig och granskas. Hur många som totalt finns i branschen vet inte FI.  
Snabblånen är dock totalt sett små i sammanhangen. Den stora skuldsättningen i Sverige är av mer traditionell art och med de traditionella aktörerna som utlånare.
Via betal- och kreditkort är hushållen skyldiga banker och kortföretag cirka 48 miljarder. Och dessa tjänar inte bara pengar ur räntor på krediter, utan också på själva användandet. Enligt en färsk undersökning av Handels utredningsinstitut (HUI) är handelns årliga transaktionskostnader cirka sju miljarder. HUI menar att det är åtminstone en miljard för mycket. Kreditkorten kostar handeln långt mycket mer än kontokort.
Totalt är konsumtionsskulderna cirka 180 miljarder.

Inkassobolagen vinnare

En annan vinnare är inkassobolagen, vars omsättning fortsatt öka varje år. För år 2012 var den 24 miljarder – mer än en tiodubbling sedan år 2005. Det är inte ovanligt med vinstmarginaler på 20 till 30 procent av omsättningen.
Bolagen tjänar sina pengar genom dröjsmålsräntor och avgifter (inkassoavgiften är lagstadgad), på att köpa upp gamla avskrivna fordringar vilka antingen drivs in eller säljs vidare. I flera inkassobolags årsredovisningar framgår att man ser affärsmöjligheter i det krisande Europa.  
Antalet klagomål på inkassobolagen ökar ständigt.  
Och ifall man är företagare med bristande likviditet, kan det vara svårt att motstå factoringbranschens allt vanligare reklam om att belåna eller sälja sina fakturor och snabbt få loss pengar.
Factoringbranschen i Sverige har vuxit stort och omsätter åtminstone 100 miljarder per år. Ibland är factoring en del av inkassobolagens verksamhet. Branschen tjänar pengar genom avgifterna på fakturorna, samt genom att köpa och sälja förfallna fakturor och fordringar.
En del menar att de ökade kapitaltäckningskraven gentemot bankerna har bidragit till factoringfenomenet.

Banken vinner

Men de stora vinnarna i kreditekonomin är bankerna. Förra året gjorde de svenska storbankerna vinster på 91 miljarder, varav nästan hälften delades ut till ägarna. Vinstreceptet består bland annat i stor skillnad på sparkontoräntan jämfört med låneräntan, fondavgifter, konto- och kortavgifter, och inte minst bolåneräntorna.
De organisationer som företräder skuldsatta kan peka på många regler som man menar missgynnar gäldenärer och gynnar borgenärer.
– Ett exempel på den maktobalansen är att kronofogden överhuvudtaget driver in fordringar från oseriös utlåning, säger Egon Frid.
Och de senaste åren har flera utredningar kommit i ämnet. Men inte mycket har hänt.
– I debatten finns en grundton att ”ett avtal är ett avtal är ett avtal” som gör att borgenärernas intressen ofta skyddas. Borgenärskollektivet behåller och stärker sin makt, och Alliansregeringen gjorde ingenting för att förbättra de skuldsattas situation, sammanfattar Frid.

Så skulle överskuldsatta kunna få hjälp

Några problem och förslag som väckts i debatten:
• I dag finns ingen skyldighet att skicka påminnelser; en missad räkning kan direkt överlämnas till inkasso.
• Finansbolag köper och återuppväcker gamla fordringar, vilket är juridiskt möjligt. En del kräver en lag liknande den i Finland, med en tidsgräns på 15 år.
• Skuldsatta behöver mer stöd i att kontrollera och ifrågasätta giltigheten hos fordringar som återkommer.
• Komplettera skuldsaneringslagen med inrättandet av en skuldsaneringsfond, skuldsaneringsmyndighet eller liknande.
• Ändrad lagstiftning som tydliggör begreppet ocker.
• Hårdare regler och uppföljning kring kreditprövning och vad som är god kreditgivningssed.
• Kommunala satsningar på budget-, konsument- och skuldrådgivning, och tydligare statliga krav på kommunernas insatser.

Tips i julhandeln:
Ta tidigt upp diskussionen om vad klapparna får kosta per person.