Regeringen nekar kommunerna pengar inför övergången till nytt betygssystem. Mats Söderberg, gymnasieexpert på Sveriges kommuner och landsting, menar att elevernas rättsäkerhet därmed är hotad, skriver Dagens Samhälle.
Från hösten 2007 införs återigen ett nytt gymnasiesystem. Detta efter ett decennium med målrelaterade betyg, som nu ersätts med ämnesbetyg. I februari ska förslagen på nya kursplaner vara klara. Sedan ska gymnasiepersonalen utbildas. Med ämnesbetyg kommer lärarna att dels sätta betyg på specifika kurser, och dels på de totala kunskaperna i ämnet. Mats Söderberg framhåller att det inte är en lätt uppgift.
– Vi menar att det här ställer krav på en omfattande fortbildningsinsats. Vi tycker det är otillständigt att sätta en sådan här reform i verket utan att lärarna vet vad det handlar om, säger han till Dagens Samhälle.
Sveriges kommuner och landsting har därför krävt 1,28 miljarder kronor från staten för fortbildningsinsatsen. Men regeringen gav nej, med motiveringen att övergången till ett nytt system bara bör ses som en anpassning till löpande samhällsförändringar.

Värderingarna skiljer sig
Mats Söderberg pekar på det kaos som uppstått i den nuvarande gymnasieskolan, efter att ett nytt betygssystem infördes för tio år sedan. Skolverket har konstaterat att olika skolor värderar elevernas kunskaper olika. Dessutom har det skett ett slags betygsinflation, där betygssnittet successivt höjts medan kunskaperna inte gör det i samma utsträckning.
– Därför är det viktigt att den professionella nivån får möjlighet till ordentliga förberedelser den här gången, säger Söderberg till Dagens Samhälle.
– Det handlar om elevernas rättssäkerhet.¶