… Åke Wilén, som 1961 arbetade på DDR:s utlandsradio när Berlinmuren byggdes.
– Den 13 augusti 1961, när den första avspärrningen gjordes med taggtråd, var jag på semester på Åland. Två av oss jublade – jag och min östtyska kompis – och de andra två var upprörda. I efterhand har det visat sig att de hade rätt och vi hade fel.
– Jag var inte handgripligen med och byggde muren, men symboliskt gjorde jag det.
– Jag fick den otacksamma uppgiften att i DDR:s utlandspropaganda försvara murbygget. Det fanns aspekter som gick att försvara. Man stoppade den ekonomiska dräneringen av Östberlin. Man kylde ner det internationella klimatet.
– Däremot sa vi inget om att muren var till för att hindra människor från att lämna Östtyskland.
– Många i Östberlin kände sig ekonomiskt utsugna. Västberlinare kom till deras butiker och köpte upp varor så de tog slut.
– Vanliga människor tyckte det var rätt att stänga gränsen. Men de trodde det var temporärt.
– Jag är glad över att folk numera kan resa och att de kan uttrycka sin mening. Men samtidigt är det fler än 100.000 östtyskar som inte haft ett fast jobb sen 1989. Förr var unga garanterade jobb efter skolan.
Vad tycker du om medierapporteringen?
– De som drabbats negativt av återföreningen kommer aldrig fram i tysk media.
– Den svenska bevakningen är lite bättre. Men fortfarande ensidigt.
– Tyskland har egentligen aldrig återförenats. Östtyskland har anslutits till Västtyskland. Det enda östtyskarna fick ta med var den progressiva abortlagstiftningen, och även den ändrades efter ett par år. Det positiva i DDR kastades överbord på samma sätt som allt det negativa. Det är därför missnöjet är så stort.
