Det är nu officiellt att Turkiet och kurdiska grupper ska föra en dialog. Händelsen är historisk då breda lager av kurdgrupper för första gången ingår i samtal av det här slaget med regeringen, något som det prokurdiska partiet DTP kämpat för i flera år.
Vad mötena kommer att innebära rent konkret är ännu oklart, men vad bedömare är överens om är att dialogen handlar om något större än minoritetspolitiken. Istället är det en fråga om den bräckliga demokratin i Turkiet.
Redan nu spekuleras det om vilken påverkan dialogen kan ha för en kommande konstitution som kan ersätta den av militärjuntan lanserade författningen från 1982. I denna fråga kan kurdernas krav på starkare lokalstyre och lagstadgad rätt att utöva sin kultur innebära betydande förändringar i konstitutionen.
Tillbakagång i valet
Men vad ligger bakom AKP:s vändning? Få seriösa debattörer litar på regeringens goda vilja eftersom genombrott eller förmildringar av repressionen mot framförallt politiskt aktiva kurder inte har skett efter sju år av AKP-styre.
Det stora bakslaget för regeringen i lokalvalen i våras är en viktig faktor för öppningen. AKP, som lockar många religiösa röster i kurdiska områden, vann få lokala poster. Istället vann DTP mark. Sedan ökade trycket och hundratals DTP-medlemmar arresterades, utan att partiet påverkats i stort. I en sådan situation har AKP allt att vinna på att framstå som det mest kurdvänliga alternativet när man är på nedgång.
Trots allt är dialogen historisk, då kurderna lyckats sätta den turkiska regeringen vid förhandlingsbordet. Detta även om samtalspartnern AKP:s uppriktighet är högst tveksam när det gäller att göra genomgripande reformer.
