TEGUCIGALPA I helgen kom det till hårda sammanstötningar i staden Sucre där tre människor sköts ihjäl, en polis lynchades och 200 personer skottskadades. Utåt sett handlade det om strid om var Bolivias huvudstad ska ligga men i botten är det en kamp mellan det gamla och det nya, mellan en ekonomisk politisk elit och folkets krav på en inkluderande författning för alla.
Bolivia är i dag en häxkittel av klasskonfrontationer mellan en allt öppnare fascism som står mot den organiserade folkrörelsen av arbetare, bönder, studenter och ursprungsbefolkningar. Situationen är allvarlig och fascisterna har total kontroll över staden Sucre sedan polisen dragit sig tillbaka efter att en polis lynchats i helgen. Men även hela län ligger under politisk kontroll av oppositionen.
Under 18 månader har den grundlagstiftande församlingens deputerade, som valdes för att utarbeta en ny författning, fått sitt arbete saboterat. Polis och militär har inte kunnat garantera säkerheten för församlingens ledamöter. I fredags tvingades de därför att hålla sin session i en militärskola utanför staden Sucre, beskyddade av militär och polis. Men den ”Interinstitutionella Civilkommittén”, den fascistiska oppositionens frontorganisation i Sucre uppmanade befolkningen att storma militärgarnisonen som på söndagen övergavs av de uniformerade. Sedan dess befinner sig denna stad under total kontroll av oppositionen.
Den konstituerande församlingen lyckades dock på lördagen med konststycket och till ljudet av konfrontationerna att fatta beslut om och godkänna den första av tre steg i den nya författningen som, för att förvandlas till ett lagförslag, måste diskuteras i detalj, artikel för artikel och revideras innan den 14 december. Som sista steg ska förslaget till ny författning godkännas i en folkomröstning.
Men frågan är om detta är möjligt så som situationen har utvecklats. Den bolivianska nyhetsbyrån Econoticias säger i en ledarkommentar den 26 november att ”den fascistiska oligarkin har lyckats att mobilisera bakom sig breda grupper av städernas medelklass. Oligarkin har nu den politiska kontrollen över massorna i (länen) Santa Cruz, Beni, Pando, Tarija och (staden) Sucre och där regerar inte längre Morales”.
Högern har via sina länsprefekter (guvernörer) kontroll över fem av de nio länen i Bolivia. Sex länsprefekter har vid denna pressläggning utlyst en 24 timmars proteststrejk som många anser är upptakten till en allmän resning, inte bara mot författningsarbetet utan för att slutligen störta president Evo Morales vänsterregering. Mot denna statskuppskonspiration marscherar samtidigt tusentals indianer, bönder och arbetare.
USAID har via USA-företaget Casals&Associates’ OTI-kontor i La Paz anslagit 13, 3 miljoner dollar (nära 100 miljoner kronor) till 379 olika ”NGO”-organisationer i Bolivia. En majoritet av dessa arbetar för att ”förstärka länsregeringarna”.
Konfrontationen i Bolivia inträffar samtidigt som det pågår intensiva debatter och konfrontationer i Venezuela där befolkningen nu på söndag i en folkomröstning får ta ställning till om de vill modifiera 69 av cirka 350 artiklar i grundlagen.
Även i Ecuador har den grundlagsstiftande församlingen nu inlett sitt sex månader långa arbete som ska resultera i en ny grundlag och samtidigt har, enligt president Rafael Correa, den psykologiska krigföringen mot detta arbete inletts.
Tre länder, tre grundlagsprocesser och tre konfrontationer illustrerar vilka mäktiga krafter som utlöses när den gamla politiska och ekonomiska eliten ser sina positioner i fara.
