– Det känns absurt att bli hotad av en organisation som kallar sig vänster, säger Maria Kaarto.
Hon arbetar på Migrationsverket och har hängts ut på en hemsida av Afa, Antifascistisk aktion. Kaarto har ett förflutet inom solidaritetsrörelsen, är aktiv feminist och ”har demonstrerat sen skolåldern”.
Afa jämför Maria Kaarto och andra på Migrationsverket med nazister. Det var kring jul som Maria Kaarto och en kollega, i en stor debattartikel i DN, förklarade att mediebilden av Migrationsverket var fel – men framför allt att verksledningen svikit personalen när det blåste.
Flera aktioner riktades mot Migrationsverkets lokaler av Afa, Antifascistisk aktion, efter att det blivit känt att personalen druckit champagne efter en avvisning. Bland annat trängde aktivister in i lokalerna. Kortläsare och lås limmades och blodliknande rödfärg lämnades vid entrén. Afa Stockholm skrev på sin hemsida att likheterna är många mellan Migrationsverkets ”rasistiska handläggare” och koncentrationslägrens ”nazistiska bödlar”. Texten avslutas med att den statliga rasismen skall ”avlivas” och att ”slaget är i full gång”. Maria Kaartos namn publicerades och även andra anställdas som figurerat i media. Under tio dagar stod Maria Kaarto under polisbeskydd.
– Jag är inte säker på att vår säkerhetsansvarige på verket blir så glad över att jag är på bild nu tidningen, men det får jag ta.
”Vi gör ett bra jobb”
Men varför ville du gå ut och försvara din arbetsgivare?
– Den bild som uppstått var så fruktansvärt fel. De allra flesta av oss gör ett bra jobb med stort engagemang.
I höstas spreds uppgifterna om ett mejl som bjöd in personal att dricka champagne efter en avvisning. Därefter har det också kommit uppgifter om att en handikappad asylsökande fått en förnedrande utskällning. Ett par dagar innan Flammanträffar Maria Kaarto uppger Ekot att ett par av Migrationsverkets personal köpt sprit för ett boardingkort som tillhörde en person som avvisades.
Är det verkligen inte en rutten kultur inom Migrationsverket?
– De där sakerna är inte försvarbara, det är de inte. Men min personliga erfarenhet överensstämmer inte med det. Vi är kring 3 000 personer i hela landet och de här händelserna är ett par stycken inom en period av flera år.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Verksledningen duckade
Maria Kaarto tyckte tidigt att Migrationsverket hade fel inställning till media. När verket hamnade i blåsväder duckade ledningen. Enskilda medarbetare hängdes ut utan att få förklara sig och utan att ledningen tog ansvar. Migrationsverket ser sig som ett offer för media, menar hon.
– Vi som arbetar på Migrationsverket har ett jättesvårt uppdrag. Därför måste vi förklara för allmänheten vad vi gör. Det känns som om Migrationsverket ibland tar ansvar för regleringen av invandringen, som egentligen är en politisk fråga. Det vi arbetar efter är politiska beslut och lagstiftning. Om inte verksledningen vågar stå för vad vi gör, hur ska allmänheten kunna få förtroende för oss?
– Men att förklara vad vi gör är även ett politiskt ansvar, eftersom vi har ett uppdrag som vi följer. Både Afa och andra motverkar sina syften genom att ge sig på oss, för Migrationsverket kan ju aldrig ändra lagarna. Vad tror de vi är för några som jobbar på Migrationsverket? Jag är en ganska typisk handläggare. Jag är intresserad av internationella frågor och har ett förflutet i solidaritetsrörelsen. Jag vill jobba med människor och är engagerad i det jag gör, även om det är svårt.
Men varför söka sig till just Migrationsverket? Det verkar ganska deprimerande om man bryr sig om människor.
– Ja men jag tror att jag behövs där. Precis som det behövs vettiga människor inom till exempel polis eller socialtjänsten. Det är inget byråkratjobb, man jobbar med människor. Om en person måste få ett tragiskt besked, då kan jag förmedla det på ett värdigt sätt och samtidigt vara ett stöd.
– Det verkar som om en del politiker gärna förmedlar en bild av att Sverige har en generös flyktingpolitik. Men det är en myt – invandringen är mycket hårt reglerad.
Hoppas på mer rättssäkerhet
– Jag hoppas att den nya processordningen, som införs i mars, gör att det blir mer rättvist. Eller mer rättssäkert i alla fall.
I mars avskaffas Utlänningsnämnden, som hittills har haft sista avgörandet i flyktingärenden. I stället ska sådana ärenden tas till ordinarie domstolar.
Däremot är inte Maria Kaarto imponerad över hur besluten utvecklats efter senaste budgetuppgörelsen. Då tryckte v och mp hårt på flyktingfrågor och ville ha en generell amnesti. I stället blir det nu en ny och mer generös prövning av barnfamiljer, sjuka och andra.
– Men det kommer främst gälla dem som varit här i två år eller mer. Det kommer inte bli kul att förklara för en barnfamilj att den inte får stanna för att de bara varit här i ett år och åtta månader.
Den nya prövningen gäller dem som varit i Sverige ”en längre tid”. Enligt Socialförsäkringsutskottets betänkande måste det tolkas som åtminstone ”några år”. Detta har Migrationsverket i sin tur tolkat som minst två år – den mest generösa tolkning som går att göra, således.
Det känns tungt att gå till jobbet efter all turbulens, säger Maria Kaarto.
– Men det är väldigt meningsfullt för man kan göra stor skillnad. Jag kallar till möten för att delge beslut, men också för att diskutera den sociala situationen för en person eller den ekonomiska situationen. Migrationsverket är ju ofta den enda myndighet en asylsökande känner till. Många söker sig själva till oss.
Många far illa
Inte ens avvisningsärenden brukar vara dramatiska.
– De allra flesta reser självmant efter ett beslut. Då hjälper jag till att kolla att det finns resehandlingar eller fixar sådana. Bokar biljetter och sånt. Men i många fall saknas ID-handlingar och då tas de ju inte emot. Egentligen ska en avvisning verkställas inom två veckor men jag har aldrig varit med om att det har skett. En del stannar i flera år. Men de får inte arbeta. Det är väldigt hopplöst. Många människor far väldigt illa.
Bakgrund
Migrationsverket. Ett urval
av media och händelser.
20 december 2005. Media rapporterar att ett mejl gått ut om att en avvisning ska ”firas” med champagne. Händelsen ägde rum två år tidigare och en intern utredning har redan skett. Migrationsverket startar dock en ny intern utredning.
29 december 2005. Maria Kaarto och en kollega skriver på DN debatt att verksledningen svikit de anställda när drevet gått. De har fullt förtroende för sina kolleger.
4 januari 2006. Afa jämför bland andra Maria Kaarto med nazistiska bödlar. Maria Kaarto och andra anställda på Migrationsverket ställs under polisbeskydd.
