Peter är 76 år och bor i en hyresrätt i Stureby. Under sitt liv har han försökt leva på sitt skrivande, något som varit svårt. Han förväntade sig en dålig pension, men tack vare att han arbetade på biblioteket till 74 års ålder blev den bättre än väntat. Ändå är han beroende av bostadstillägget från staten.

– Hyrestillägget är fullständigt avgörande för mig, säger han sittande på sin rullator utanför tunnelbaneuppgången i Högdalen, södra Stockholm.

Peter vet inte hur han skulle klara sig utan stödet. Han har varken barn eller släktingar som annars skulle kunna hjälpa honom ekonomiskt. Men i en ny rapport visar SPF Seniorerna att stigande hyror och ett oförändrat bostadskostnadstak har lett till att stödet täcker en allt mindre del av pensionärers boendekostnader. Ungefär var åttonde pensionär får bostadstillägg, enligt SPF Seniorerna.

Jag bor i en trea och man sade att jag hade ett rum för mycket. Nu kan jag inte flytta, det orkar jag inte. Jag lever på botten.

Många av dem är ensamstående äldre kvinnor i hyresrätter med låg pension. För Peters del gör bidraget att han både kan betala hyran men också nöje. Det lilla som blir över lägger han på billig mat och Eurojackpot.

– Nu på fredag kan man vinna 750 miljoner kronor. Det är löjligt, men jag har gjort en lista på organisationer som jag tycker gör ett bra arbete. De och vänner som har det dåligt ställt ska få vinsten. Vad ska jag, 76 år med en pacemaker göra med 750 miljoner kronor?

Bostadskostnadstaket är den högsta hyra om Pensionsmyndigheten tar hänsyn till när bostadstillägget beräknas. Taket ligger i dag på 7 290 kronor i månaden, vilket är lägre än den genomsnittliga hyran i landet. Medelhyran för en tvårumslägenhet i Sverige är 7 670 kronor i månaden, och ännu högre i storstadsområdena.

Om hyran överstiger bostadskostnadstaket räknas den del som ligger över taket inte med i beräkningen. Det innebär att den som har en högre hyra bär en större del av boendekostna den själv. För fyra år sedan hade 14 av 100 personer med bostadstillägg en hyra som översteg taket.

I dag är antalet 42 av 100 personer, en tredubbering. Det innebär att bostadstillägget täcker en allt mindre del av boendekostnaderna, vilket försämrar pensionärers ekonomi.

Inne på Matdax i Högdalen står 77-årige Torsten Ahlin vid grönsakerna. Han är bedrövad över sin livssituation. Han ansökte om bostadstillägg men fick det inte beviljat.

– Jag bor i en trea och man sade att jag hade ett rum för mycket. Nu kan jag inte flytta, det orkar jag inte. Jag lever på botten.

SPF Seniorerna kräver nu en kraftig höjning av bostadskostnadstaket, med minst 2000 kronor och årliga indexeringar. För pensionärer som Torsten, som har opererat hjärta fyra gånger och nu lever på existensminimum, skulle det göra stor skillnad.