Jesper Huor håller en föreläsning på ABF-huset i Stockholm under Afghanistanveckan.
– Talibanerna har under de senaste tre-fyra åren vuxit sig starkare. Folk är trötta på korruptionen och på regeringen som inte levererar.
Initialt fanns en stor glädje hos det afghanska folket när talibanregimen föll. Men den försvann inom ett par år när människor fick det sämre och sämre.
Samtidigt som talibanerna inte erbjuder någon framtid, kan de ändå erbjuda en viss rättskipning. Jesper Huor berättar om en opiumbonde som fick sina odlingar ockuperade av en konkurrent. Han försökte få tillbaka dem genom domstolsväsendet, vilket tog lång tid och innebar många mutor. När hans mark återigen blev ockuperad nästa säsong vände han sig till de lokala talibanerna. Efter en kort domstolsliknande sammankomst gavs konkurrenterna två dagars frist att försvinna från området om de inte ville bli hängda. Bonden stödjer numera talibansidan.

Soldater kostar mycket

– Samtidigt erbjuder inte talibanerna sådant som skola och sjukvård. På sin höjd låter de biståndsorganisationer verka i sina områden.
När Jesper Huor får frågan om vad han tycker att Sverige och USA borde göra säger han först att det känns lite förnumstigt att ge råd åt världsledare. Men han säger ändå att Sverige borde avveckla sina trupper i landet.
– Om inte annat för de enorma kostnaderna. En soldat i Afghanistan kostar Sverige runt två-tre miljoner kronor per år.
Han påpekar också att Isafsoldater som besöker exempelvis sjukhus gör dessa till mål för fiendesidan genom sin närvaro. Vad gäller USA tycker han att landet borde skära ner sina trupper till ett minimum för att skydda regeringen i Kabul. Det skulle troligen tvinga regeringen att förhandla med talibanerna.

Talibaner i regering

– Den enda naturliga och förnuftiga lösningen är att ta in talibanerna i regeringen, säger han.
Att ge talibanerna mer makt för att få slut på kriget i Afghanistan kan låta som en sorglig lösning och Jesper Huor hymlar inte med att det knappast skulle leda till en blomstrande demokrati.
– Samtidigt är det inte alls säkert att den andra sidan är mer kvinnovänlig till exempel.
Enligt Jesper Huor kan det vara lite av en slump vem som hamnar på vilken sida i konflikten i landet.
– Taliban är ett ord som man kan kalla sina fiender. Isaf är indraget i massor av små lokala strider, det är inte ovanligt att man anger sina fiender som talibaner för att få stöd och då hamnar plötsligt en klan på regeringssidan utan att vara ett dugg mer för kvinnors rättigheter.

Korruption

Regeringen och Isaf har bedrivit stödprogram för avhoppade talibaner, men de har ofta varit misslyckade, pengarna har försvunnit i korruption. Avhopparna, som gjort sig omöjliga hos talibanerna, betraktas med misstänksamhet av den andra sidan och står utan något stöd.
– Talibanerna har sett att de som hoppar av inte får något.

Miljöpartiet om Afghanistan:

Absurt att ta hänsyn till SD

I början av november lägger regeringen ett förslag om att förlänga truppnärvaron i Afghanistan. Men det finns ingen majoritet i riksdagen för förslaget. Oavsett vilket block som vinner omröstningen gör det sannolikt med SD:s stöd. De rödgröna partierna har tidigare kommit överens om att trupperna ska börja avvecklas. Det är även Sverigedemokraternas officiella linje.
– Jag kommer aldrig att snegla på vad Sverigedemokraterna tycker, utan vi kommer att lägga de förslag vi tycker är viktiga och ledamöter från vilket parti som helst har möjligheten att rösta på dem, sade Lars Ohly i en debatt i P1 med SD:s partiledare Jimmie Åkesson.

Samtidigt tillägger han att det rör sig om ett ytterst fåtal frågor där Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kan hamna på samma sida.
Inte heller Miljöpartiet tänker sig någon uppgörelse med de borgerliga för att stänga ute Sverigedemokraterna.
– SD förändrar inte vår grundinställning, vi vill ta hem trupperna med ett avslut år 2013. Det vore fullständigt absurt om vi skulle ta hänsyn till vad SD tyckte, då skulle till slut ingen kunna lägga något förslag, säger Peter Rådberg, Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson, till Flamman.

Han hänvisar till den överenskommelse om Afghanistan som de rödgröna träffade före valet och hoppas på ett gemensamt rödgrönt förslag på den linjen.
– Men så långt har vi inte kommit än, vi ska sätta oss ner snart och diskutera.
Jimmie Åkesson (SD) har sagt att han inte ser något hinder i att rösta på de rödgrönas förslag, om det skulle ligga närmare Sverigedemokraternas linje. Samtidigt säger SD i tidningen Expo att partiet ska driva en egen linje i Afghanistanfrågan. Det är oklart vad den egentligen innebär.