Under förra året inträffade över 300 skjutningar i Sverige. 140 personer skadades och 42 dog i skottlossningarna.
De flesta av de inblandade, både förövare och offer, har varit unga män. Enligt polisen beror de höga siffrorna bland annat på gängkriminalitet i utanförskapsområden.
I oktober det året lämnade 20 moderata politiker in ett förslag om att sätta in militärpolis i landets förorter. Sedan början av året gäller också nya lagar som bland annat innebär att den som grips med ett skarpladdat vapen kan dömas till fängelse i upp till två år.
– Om man är folkvald och ska jobba för att alla ska ha det bra så blir det lite konstigt när man samtidigt lägger förslag som inte gynnar de grupper som påverkas mest av just skjutningar och av den ekonomiska orättvisan, säger Ilyas Hassan, talesperson för Förorten mot våld till Flamman.

Sedan föreningen startades för två år sedan jobbar man för att föra fram vad man ser som förortens lösningar på skjutningarna.
– Vi försöker vara en alternativ röst till de som förespråkar populistiska förslag, de som föreslår att det behöver skickas in militärer till förorten eller att det ska tas hårdare tag.
Han fortsätter:
– Framförallt ska man ta tag i den ekonomiska orättvisan. Ibland kan jag känna att man försöker belysa det här problemet som ett problem för vissa grupper i samhället. Jag menar på att det är ett samhällsproblem. Vi vet att det idag spelar roll för ens framtid beroende på vart man är född och vilken hudfärg eller bakgrund som man har. Vi har skolor i dag där över sextio procent av eleverna har ofullständiga betyg! I de stadsdelar där det finns ojämlika skolor, där det finns barnfattigdom och där människor har svårare att få jobb, är det också vanligare att unga mördas.

Återställa balansen

Förorten mot våld jobbar efter ganska enkla principer: om fattiga områden drabbas av skjutningar i högre grad beror det på att samhället snedfördelat de ekonomiska resurserna. Då är lösningen på samma sätt att återställa balansen.
Det går förvisso framåt, enligt Ilyas Hassan. Förorten mot våld kombinerar opinionsbildning mot politiker med en folkbildande nivå. Hassan har pratat om sina förslag med flera partiledare, men anordnar också seminarier och föreläsningar närmare de som faktiskt drabbas i första hand av skjutningarna.
Inför valet i höst spås integration och lag och ordning bli två av de viktigaste frågorna för partierna. Flera tunga opinionsmätningar har också slagit fast att dessa frågor också tycks engagera väljarna mest. Det skulle kunna vara en öppning, men istället för att se det bredare perspektivet fokuserar politiken allt mer på repression, enligt Ilyas Hassan.
– Tidigare så var det antingen Sverigedemokraterna eller andra rasistiska eller populistiska partier i Europa som förespråkade den här typen av lösningar och försökte vinna poäng genom att säga att det här är ett problem för vissa grupper i samhället. Nu har den synen skiftat, i dag är det inte bara Sverigedemokraterna utan det har även spridit sig till andra partier.

Och det kommer att bli värre innan det blir bättre. Med valrörelsen kommer en ytterligare uppskruvad retorik, tror Ilyas Hassan. Men alldeles nattsvart är det ändå inte.
– Jag tror att det är många som lyssnar på oss. Det är politiker, organisationer och vanliga medborgare. Människor som är aktiva på olika håll i samhället och hör av sig och tycker att vi gör ett bra jobb. Sen är frågan om våra förslag eller de krav vi ser som en lösning blivit verklighet? Nej, det har de inte blivit. Men vi måste börja någonstans.