– Detta är ett otroligt svagt avtal. Regeringarna kom hit utan att ha något mandat för att agera, säger Samantha Smith, vid Climate Action Network, en koalition bestående av fler än 700 ickestatliga organisationer.
Mötet i Doha slutade med att de deltagande länderna godkände en förlängning av Kyoto-protokollet från 2013 fram till 2020, utan att sätta upp några nya mål för att minska industriländernas utsläpp av växthusgaser. Det togs heller inga beslut om nya pengar till utvecklingsländerna för att hjälpa dessa att hantera klimatförändringarnas effekter, utan mötesdeltagarna kom enbart överens om att föra nya samtal om den frågan under nästa år.

Historisk kompromiss

Doha-mötet resulterade också i att deltagarna kom överens om att inleda två års förhandlingar för att skapa ett nytt klimatavtal som ska börja gälla år 2020.
– Det är omöjligt att få alla här inne att se glada ut…även jag är besviken, sade mötets ordförande Abdullah bin Hamad Al-Attiyah.
Men trots detta säger Al-Attiyah till IPS att kompromissen i Doha är att betrakta som ”historisk”.
Samantha Smith säger dock att besluten i Doha på inget sätt kommer att påverka den utveckling som innebär att världen är på väg mot en temperaturökning på fyra grader, och menar att alldeles för lite har gjorts för att hjälpa de fattiga länderna att hantera klimatförändringarna.

Ny institution

De rika länder har tidigare utlovat att till år 2020 årligen bidra med 100 miljarder dollar till en grön klimatfond, som ska hjälpa världens fattiga länder. För att överbrygga tiden fram till dess har utvecklingsländerna begärt ett bidrag på motsvarande sammanlagt 60 miljarder dollar till år 2015. I Doha kom man enbart överens om att diskutera den frågan vidare under kommande år.
Vid klimatmötet i Cancun 2010 kom deltagarna överens om att hitta metoder för att beräkna och minska de skador som klimatförändringarna förorsakar i form av extrema väderfenomen, men också genom mer långsamma processer som ökande havsnivåer. Utvecklingsländerna har krävt att en ny institution tillsätts liksom ett nytt ramverk för att hantera förluster och skador, något USA har motsatt sig. Kompromissen blev att en ”ny mekanism” ska skapas under nästa år.
Förlängningen av Kyoto-protokollet från 2013 fram till 2020 ansågs som mycket viktig av utvecklingsländerna eftersom avtalet innehåller åtaganden för de länder som ingår. Dock är det bara EU-länderna och ett fåtal andra länder som ingår i detta avtal, vilka tillsammans står bakom endast tolv procent av världens utsläpp av växthusgaser.
Laura Lopez Baltodano är engagerad i den nicaraguanska miljöorganisationen Centro Humboldt Nicaragua. Enligt en färsk index från organisationen Germanwatch så är Nicaragua ett av de länder som drabbats absolut hårdast under de senaste 20 åren i fråga om antal förlorade liv och materiella skador.
Laura Lopez Baltodano säger sig efter Doha-mötet vara mycket besviken över FN:s klimatmöten.
– Det står helt klart att det är ländernas ekonomiska intressen som dominerar förhandlingarna, säger Baltodano till IPS.