– Det finns inga empiriska studier som visar att jobbskatteavdraget genererar jobb, säger Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO till Flamman, det som finns är teoretiska resonemang om hur många jobb det skulle skapa om det får de effekter man tror att det får.
Roger Mörtvik är inte ensam om att tveka inför nyttan av ett femte jobbskatteavdrag.  Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala har tidigare utvärderat de två första jobbskatteavdragen, som innebar skattesänkningar på cirka 50 miljarder kronor.

Oklara effekter

– Vår bedömning är att det inte går att dra några säkra slutsatser kring effekterna, sade Eva Mörk, en av författarna till rapporten då.
Bland annat påpekar författarna att det inte finns någon kontrollgrupp att jämföra med som inte berörts av jobbskatteavdraget. Alltså kan man inte säkert veta om de förändringar som skett på arbetsmarknaden, har gjort det på grund av jobbskatteavdraget eller inte. De som hävdar att avdraget har gett si eller så många jobb använder sig av simulationsmodeller. Eva Mörk står fast vid sin syn på jobbskatteavdraget som en osäker jobbskapande åtgärd än i dag.
– Jag tycker regeringen går ut för starkt och säger att det är bevisat, att experter är ense. Sanningen är att vi inte vet, sade hon till Göteborgsposten för några dagar sedan.

Negativ effekt

Det har till och med framförts att jobbskatteavdraget kan ha negativ effekt på sysselsättningsgraden. Roland Granqvist, professor emeritus i företagsekonomi, påpekade i en debattartikel i Kommunalarbetaren tidigare i år att personer med en god inkomst som får mer pengar per arbetad timme snarare kan se det som en möjlighet att gå ner i arbetstid än ett incitament att arbeta ännu mer.
– Den effekten finns också, men vi vet inte så mycket om det. Särskilt i tvåförsörjarhushåll, där människor är stressade och har svårt att få ihop livspusslet kan man tänka sig att det har betydelse. Men kunskapsläget är väldigt svagt, säger Roger Mörtvik.
Förespråkare till jobbskatteavdraget brukar ibland peka på studier gjorda i andra länder som visar på att liknande typer av avdrag har haft en positiv effekt för att få människor i jobb. Men Roger Mörtvik säger att det ofta har rört sig om helt andra typer av avdrag, som riktade insatser till vissa grupper som ensamstående föräldrar, inte ett generellt jobbskatteavdrag. Han påpekar också att för att bedöma hur bra en insats fungerar måste man jämföra den med andra typer av insatser.
– Min bedömning är att det finns andra åtgärder som är bättre, som att öronmärka pengar till kommun och landsting eller olika typer av riktade stöd.
Han påpekar också att det finns andra aspekter av jobbskatteavdraget.
– Pengarna räcker inte både till omfattande investeringar i skola vård och omsorg och jobbskatteavdraget. Man måste välja. Jag är inte emot skattesänkningar i sig om det finns pengar till det, men det här är en väldigt dyr reform.