Det är en halvmulen förmiddag och dämpad stämning kring korsningen på 15th Street och Harrison Street, ett industriområde i Berkeley, norra Kalifornien. På var sida om gatorna står bilar och husbilar parkerade, och på trottoarerna trängs tält med bråte och hemgjorda konstruktioner. Flamman har åkt hit för att prata med några av de hemlösa som har slagit läger på ett ”homeless encampment”, ett oskyddat område där hemlösa bor. Vissa har varit här så länge som ett decennium. Austin är mer av en nykomling och kom hit från Arizona för fem månader sedan. I maj fyller han 24.

Han har ingen telefon, och har inte tagit emot någon hjälp från kommunen eller hjälporganisationer sedan han kom hit. Han kommer från en liten by på mindre än tusen invånare och känner inte riktigt till hur allt fungerar här i storstaden än, säger han. Han befann sig i området när de intensiva vinterstormarna slog till runt årsskiftet, något som drabbade de hemlösa särskilt hårt. Ovädret fick president Joe Biden att utlysa nödsituation i Kalifornien och 20 människor att mista livet, varav två befann sig i hemlöshet. Båda förolyckades av träd som föll över deras tält.

Austin berättar hur han befann sig i närheten av ett vattendrag med sitt tält och sina ägodelar när ovädret slog till. Han blev av med allt han ägde, inklusive sin mobiltelefon.

– Allt sköljdes formligen undan av stormarna, säger han.

Han berättar också hur han hade svårt att hålla sig torr och varm under de kyliga regnveckorna.

– Det var bara att hålla ut och hålla sig i rörelse. Så länge man rör på sig så håller man sig varm.

USA har mer än en halv miljon hemlösa varav 36 800 bor i The Bay Area, området som omger San Francisco-bukten i norra Kalifornien. Många kallar det en humanitär katastrof, pådriven av höga hyror, drogmissbruk och brist på fungerande psykvård. I fjol var medelhyran för en tvåa i San Francisco nästan 30 800 kronor och i den billigaste delen av The Bay Area, Vallejo, låg den på nästan 16 500, enligt den största amerikanska fastighetssajten Zillow.

Trots att perioder av torka under sommarhalvåret och nederbörd under vintern hör till det normala i Kalifornien, så varnar nu forskare för allt mer intensiva väderskiftningar. Perioderna av torka blir längre, och nederbörden och stormarna kraftigare. Efter en kyligare höst än vanligt föll under tre vinterveckor i centrala San Francisco 450 millimeter regn, vilket gör det till den blötaste perioden på 161 år. ”Folk fryser redan, och nu kastar vi regn på dem och sedan kastar vi tillbaka dem i kylan”, sade meteorologen Brian Garcia till San Francisco Chronicle i början av december.

Under ovädersveckorna arbetade lokala myndigheter och ideella organisationer som kyrkor, bibliotek och härbergen för att erbjuda värme och skydd och dela ut nödfiltar av silverfolie (så kallade ”space blankets”).

Flamman pratar med Barbara Wallace från organisationen Bay Area Rescue Mission, som både arbetar uppsökande och erbjuder boende. De hjälper till med att skaffa id och körkort, och har program för att komma ur missbruk. Man erbjuder även tre mål mat om dagen i sina lokaler där vem som helst är välkommen, ”no questions asked”, säger Barbara.

– Vi har en skylt på vår dörr där det står: ”Om du inte har någon vän i världen, så hittar du en här”, berättar hon.

De har dessutom en gratis ”marknad” på sin parkeringsplats, där de delar ut mat sex dagar i veckan. Mycket av råvarorna kommer från större mataffärer, och har räddats från att slängas bort på grund av kort bäst före-datum. Bay Area Rescue Mission är en kristen men religiöst obunden organisation, som endast tar emot donationer från privatpersoner.

De befinner sig i Richmond, som är en av de fattigaste städerna i Bay Area. De som kommer hit befinner sig i eller på gränsen till hemlöshet, och Barbara ser en tydlig försämring av situationen efter pandemin.

– Före Covid delade vi ut 60 000 måltider i månaden. Nu efter Covid ligger det på nästan det tredubbla.

Hon pekar på statistik som visar att antalet hemlösa har ökat med 59 procent mellan 2019 och 2021.

– 2021 dog en person om dagen ute på gatorna i Bay Area. Det är alarmerande. Och härbärgena är fulla. Vi har 315 sängar och alla är upptagna, säger hon.

Under vinterstormarna ställde de upp extra tältsängar i ett annex, och de åkte även ut till informella läger för att dela ut filtar, varma sockor, vatten och hygienartiklar. Barbara säger att hon själv var klädd i fem lager kläder och värmevantar samtidigt som hon såg människor skaka av köld i sina tält, vilket gav henne skuldkänslor.

– De mest lyckligt lottade hade bilar eller husvagnar de kunde sitta i.

Jessica, som bor i samma läger som Austin, vittnar om hur hon nästan drunknade i sitt tält, som till slut gav vika för regnet och stormarna. Hon pekar på ett tält som ligger platt på marken tillsammans med annan bråte.

– Det var blött, det var väldigt väldigt blött, säger Jessica, som är 40 år och har levt på gatan sedan pandemin slog till.

Hennes telefon slutade att fungera efter översvämningarna, men hon har fått ett nytt tält av en hjälporganisation.

I Sacramento, nordöst om Berkeley, ombad myndigheter och organisationer människor som befann sig nära vattendrag eller där det fanns risk för lerskred, att evakuera. Detta gällde även informella läger. Staden skickade ut socialarbetare för att uppmana de hemlösa att flytta sina tält och erbjöd dem gratis transport bort från området. ”Vi har plats för er”, sade stadens borgmästare i en video utanför ett av värmecentren. Men det fanns färre än 1 000 platser i värmecenter och endast 2 300 platser på härbärgen, samtidigt som antalet hemlösa i länet uppgår till närmare 10 000, skriver The Guardian.

Samtidigt verkar det extrema vädret inte ha stoppat myndigheter i området från att genomföra så kallade uppstädningar (”sweeps”), där hemlösa tvingas iväg från de platser där de slagit läger. I San Francisco skedde detta så sent som den 4 januari, samma dag som en i raden av vinterstormar slog till, rapporterade den lokala nyhetssajten Sfgate. Detta trots att en federal domare i december utfärdat ett temporärt förbud mot uppstädningar.

Domaren pekade på bevis som lagts fram av en grupp hemlösa och deras talespersoner, och som gav exempel på flertalet fall där myndigheter rensat människor från läger utan att erbjuda tillräcklig tillgång till skydd, vilket är olagligt. Hon pekade också på bevis för att statstjänstemän på felaktigt sätt slängt eller beslagtagit hemlösas tillhörigheter, inklusive tält, mobiltelefoner, mediciner, identitetshandlingar och proteser.

Trenden med uppstädningar har pågått sedan en tid tillbaka över hela landet. ”En efter en har städers ledare anammat en hård linje med uppstädningar, och förlitar sig på att poliser driver bort människor utan bostad från lägren och förstör deras tillhörigheter”, skriver Sfgate. Enligt en undersökning gjord av USA:s bostads- och stadsplaneringsdepartement (HUD), har uppstädningar liten effekt på användandet av härbärgen eller förekomsten av informella läger. Experter och talespersoner för de hemlösa är ense om att lägren ofta är det bästa alternativet för människor utan tak över huvudet, och att politikernas beslut om att driva bort dem oftast sker som en reaktion på klagomål och oro för ökad brottslighet i närliggande områden. Charles Lanfear är en sociolog som har har tagit fram en modell för att kartlägga förändringar i egendomsbrott i relation till växande hemlösa läger. Hans data visar på att det inte finns någon påvisbar ökning av brott i relation till lägren, säger han till NPR. I vissa städer med vänsterstyre, såsom Los Angeles och Seattle, arbetar man med en mer tolerant policy gentemot lägren, där mer fokus läggs på att skicka ut socialarbetare som erbjuder hjälp.

”Sluta med uppstädningar”, vädjar Wood Street Commons som är en gräsrotsorganisation för hemlösa, i en text i den progressiva oberoende tidskriften 48 Hills. Att försöka lösa hemlösheten genom att städa undan, flytta, fängsla och hota de hemlösa kommer aldrig att fungera, skriver de. Även de uppmärksammar hur uppstädningarna har fortsatt, trots det temporära förbudet. Wood Streets Commons anser att uppstädningar var direkt korrelerat till dödsfallet av en av de hemlösa som omkom under vinterstormarna. De menar att hemlösa tvingas allt längre ut i osäkra landsbygdsområden där de är mer sårbara för bränder, trädfall och översvämningar.

Austin och Jessicas granne, Elester, har bott vid 15th och Harrison Street i ett års tid men varit hemlös i 14 år. Han berättar att staden i oktober förra året kom med varningar om att en uppstädning skulle komma att äga rum på den sida av gatan där han slagit läger, och endast på den sidan. Han och hans grannar gjorde sitt bästa för att samla ihop sina tält och ägodelar och flytta dem till andra sidan av gatan, i hopp om att lämnas ifred. Men myndigheterna bröt sitt löfte och städade upp även på den sidan av gatan, enligt Elester. Han tappade fattningen och polisen grep honom för förargelseväckande beteende. Han fick tillbringa tre dagar i fängelse.

Jessica berättar:

– Jag kom tillbaka till lägret där jag bodde och allt var bara borta. Det var otroligt.

Hon säger att hon har hört talas om protester mot uppstädningarna, men att de inte verkar ändra något.

Den ideella nyhetsplattformen Berkeleyside rapporterade på plats under uppstädningen på 15th och Harrison Street i oktober. De menar att de drabbade uppfattade den som onödigt grym och omänsklig. Detta bidrar endast till att de hemlösa förlorar den lilla kontroll de haft över sina dagliga omständigheter, och skapar i stället mer rädsla och ångest, skriver de.

Austin hoppas på att snart hitta ett ströjobb som parkvårdare eller liknande, även om han säger att det är svårt att få anställning utan en telefon.

– Jag har gått igenom en hel del på sistone. Och just nu hoppas jag bara på att staden lämnar oss ifred, säger han.

– Vi stör ingen, vi försöker bara göra vår egen grej.