Skylten som visar vägen mot biblioteket sitter kvar i Fredrikas centrum, men i början av februari slog det igen dörrarna för gott.

Bibliotekarien Britt-Marie Arvidsson har kört de två milen in till Fredrika för att visa oss biblioteket. Det ryms i ett enda, lite större rum i den låga röda skolbyggnaden. Trots det begränsade utrymmet finns allt som man kan vänta sig: skönlitteratur, deckare, fakta, och en avdelning om bygden och landets norra delar. Barnen har ett eget hörn med en kåta där man kan krypa in för att läsa i lugn och ro.

– Skolan och förskolan är alltid här när biblioteket är öppet. Småbarnsföräldrarna har för det mesta inte tid att läsa själva, men de kommer hit med sina barn när de ska låna något. Annars är det mest medelålders och äldre som lånar böcker här.

– Det brukade komma in folk och sätta sig i fåtöljerna som vi hade vid ingången till biblioteket för att läsa tidningar och prata. Biblioteket har verkligen varit en mötesplats för samhället, berättar Britt-Marie.

För somliga Fredrikabor har biblioteket haft en särskilt stor betydelse.

– Den äldsta besökaren är 89 år. Hon var gråtfärdig när hon kom till biblioteket under hösten. Läsningen är hennes stora intresse och hon hade nog också tänkt att det skulle vara möjligt att flytta in på äldreboendet någon gång.

Stängningen av biblioteket är en del av det nedskärningspaket som Åsele kommun beslutat om, efter att kommunens ekonomiska läge har försämrats under det gångna året. I det förslag som presenterades i höstas ingick också att äldreboendet Duvan skulle slå igen dörrarna, att hemtjänsten skulle centraliseras till Åsele och att skoleleverna redan från årskurs tre skulle få åka skolbuss till centralorten fem mil bort. Hittills har eleverna fått gå de sex första årskurserna på hemorten.

Avstånden är korta i Fredrika. Hundra meter från biblioteket ligger äldreboendet Duvan. Alla äldreboenden jag tidigare besökt har haft en tydlig karaktär av vårdinstitution. Intrycket av Duvan är ett annat.

I entréhallen möts besökaren av bekväma öronlappsfåtöljer och rikligt med tavlor på väggarna. Uppe i hörn står några uppstoppade fåglar. Inte heller längs korridorerna är väggarna så kala som på många andra äldreboenden. Bland annat finns en samling av äldre tiders verktyg upphängda på en vägg. Troligen väcker de minnen hos de som bor här. I ett rum finns vävstolar och utrymme för annat hantverk, medan ett mindre rum har gjorts till frisersalong. Lägenheterna är rymligare än i många andra äldreboenden, med fullt fungerande kök och små balkonger.

Camilla Lindgren har jobbat i nästan 40 år på Duvan. Hon är djupt upprörd över beslutet att lägga ned äldreboendet.

– Jag blir så irriterad när kommunalrådet säger att äldreomsorgen centraliseras även i Åsele. Där handlar det om avstånd på några hundra meter. Här i Fredrika handlar det om sex mil, säger hon.

– Mina föräldrar är pigga i dag, men de har räknat med att om de behöver flytta in på ett äldreboende så finns det här i samhället.

Verksamheten vid Duvan har dragits ned steg för steg. I dag utnyttjas bara en mindre del av lägenheterna. Länge fanns det tolv boendeplatser, men i dag får bara fem personer bo där. Detta är något som personalen och byns intresseförening är skarpt kritisk till.

– Vårt förslag var att i stället för att stänga Duvan så skulle man utnyttja lokalerna bättre. Det finns 19 lägenheter i byggnaden men bara fem platser på särskilt boende. Det finns fina lägenheter med fullt fungerande kök som skulle kunna göras till trygghetsboende. På mötet med kommunen var det 23 personer som räckte upp handen när vi frågade om de ville flytta in, säger Erik Karlsson, ordförande för föreningen Fredrikas framtid.

– Inom äldreomsorgen i Fredrika har man inte någon särskild personal för hemtjänsten, utan man hjälps åt och tar larm utifrån vem som har tid. Det är ett väldigt framgångsrikt sätt att jobba, konstaterar han.

Under hösten rasade debatten kring nedskärningsplanerna. Fredrikaborna protesterade högljutt ända fram till att det avgörande beslutet skulle tas i kommunfullmäktige strax före jul. Ändå blev beslutet att biblioteket och äldreboendet Duvan ska läggas ned. I augusti ska de boende flytta in till äldreboendet i centralorten Åsele. Däremot drogs förslaget om att dra ned på skolverksamheten tillbaka. Eleverna får fortsätta att gå de första sex årskurserna på hemmaplan.

Besluten har skapat bitterhet hos många Fredrikabor.

– Jag har varit lojal och handlat lokalt i Åsele under alla år. Men nu vill jag inte lämna en krona där längre, säger Camilla Lindgren.

Kommunhuset i Åsele ligger vid ena änden av torget. Tegelbyggnaden i två våningar ser anspråkslös ut i jämförelse med sina motsvarigheter i de flesta andra kommuner. Men så bor det också numera mindre än 3 000 människor i kommunen. Längst in i korridoren på bottenvåningen ligger socialdemokratiska kommunalrådet Andreas Froms arbetsrum. Vi slår oss ned vid det välstädade skrivbordet. Åren som kommunalråd har till stor del handlat om att hantera en svår ekonomisk situation.

– 2018 hade kommunen ett stort ekonomiskt underskott. Kostnaderna skenade. Vi inledde ett arbete för att återställa underskotten och det klarade vi. Sedan kom pandemin. Då fick vi en del extrapengar till kommunen. Det var bra, men samtidigt hade vi förstås också de extra kostnaderna. När vi återställt underskotten och klarat pandemin hamnade vi på nytt i ett svårt ekonomiskt läge när inflationen tog fart och räntorna ökade. Åren som kommunstyrelsens ordförande har inte varit som att glida fram på en räkmacka, konstaterar From.

Enligt kommunalrådet är kostnaderna för äldreomsorgen i Åsele 20 procent högre än i jämförbara kommuner. Det är där möjligheterna att minska kostnaderna finns.

– Åseborg kommer att bli centrum för hela äldreomsorgen i kommunen. Vi kommer även att ha ett LSS-boende där och hemtjänsten kommer att utgå därifrån. Det blir synergieffekter när vi samlar platserna i särskilt boende på en plats. Sedan har vi också minskat antalet platser, säger Andreas From

Vad kommer ni att göra med lokalerna där Duvan finns?

– Jag vet inte. Det måste bli en diskussion framöver. Det är något som vi måste hantera.

Hade ni tagit de här besluten om ni hade fått full kompensation för prisökningarna från staten?

– Då kanske beslutet hade blivit ett annat. Sedan är det svårt att sia om hur det hade blivit framöver. Vi har ändå ett ansvar för att jobba kostnadseffektivt. Att inte göra det är inget vinnande koncept.

– Att få balans i budgeten är ett stort och tungt projekt för alla politiker. Det finns inte så många lågt hängande frukter kvar när det gäller att minska kostnaderna. Vi har inte längre råd med några heliga kor.

Så här långt är detta ett av många exempel på hur urholkade anslag till kommuner och regioner får kommunledningar att genomföra nedskärningar som slår hårt mot invånarna, inte minst i de glesaste glesbygderna. Men utvecklingen i Fredrika och Åsele visar på en paradox.

Runt Fredrika har Vattenfall under senare år byggt tre vindkraftparker, med sammanlagt 124 vindkraftverk. Bolaget vill inte lämna någon uppgift på hur stor investering det handlar om, men utifrån de genomsnittliga investeringskostnader som forskningsinstitutet Energiforsk tagit fram bör summan ligga på närmare fem miljarder. Tillsammans producerar de tre parkerna ungefär en procent av den el som används i hela landet. Det rör sig alltså om jätteinvesteringar och en stor produktion som är viktig för samhället. Trots det stannar mycket lite av vinsterna i närområdet.

– De två nya vindkraftparkerna ger en bygdepeng på ungefär 400 000 kronor till närområdet, av det går 70 000 till Fredrika. Resten går till mindre byar baserat på invånarantal och avståndet till parkerna, berättar Erik Karlsson.

Om Fredrika hade legat i Finland hade läget varit ett helt annat. Den finska fastighetsskatten hade gett nära 24 miljoner kronor årligen till Åsele kommun.

– Det är ungefär en tiondel av kommunens budget. Med de pengarna hade kommunen inte behövt göra som man gör nu, där man bara sätter plåster på såren.

Det är ungefär 15 personer som jobbar med drift och underhåll av vindkraftparkerna. Det är ett ansenligt antal i ett område med ungefär 300 invånare. Men den kommunala servicen är viktig för att människor ska vilja bli bofasta.

– När kommunen gör en så stor besparing så tar man samtidigt bort förutsättningarna för att en industrisatsning som denna gör nytta för orten. När servicen rustas ned så kan fler välja att pendla till jobben, säger Erik Karlsson.

Även vattenkraften präglar området kring Fredrika. Någon kilometer utanför byn ligger Skinnmuddselet, vattenmagasin för kraftverken i Gideälven. Det 22 kvadratkilometer stora magasinet är ingen vacker syn när vattenståndet är som lägst under försommaren. Men inte heller det ger någon utdelning för närområdet eller kommunen. Skulle vattenkraftverken i Åsele kommun ligga i Norge skulle kommunen få intäkter på ytterligare drygt 15 miljoner kronor årligen, genom ett system som fördelar betydande ersättning till berörda kommuner. De åtstramningar som ska genomföras i Åsele kommun ska minska utgifterna med 11 miljoner kronor, av detta ska 3,5 miljoner sparas i Fredrika.

Men någon fördel borde det väl ge att ha ett stort överskott på förnyelsebar el i kommunen? I ganska många kommuner i norr har närheten till vind- och vattenkraft bäddat för etablering av elintensiv industri som har en koppling till klimatomställningen. Men trots överflödet av el finns det i dag ingen möjlighet att ansluta sådana verksamheter till elnätet i Fredrika. För att det ska vara möjligt krävs ett nytt ställverk, och något sådant finns inte med i nätbolagets planering under överskådlig tid.

– Det är bisarrt och provocerande att det inte går att plocka ut el från nätet om det finns företag som vill etablera sig. Det har funnits skarpa förfrågningar som vill etablera sig här. Vi har motorvägar för elen härifrån, men det finns inga avfarter i kommunen, säger Andreas From.

När vi lämnar äldreboendet Duvan har några av de äldre just avslutat ett träningspass i äldreboendets gym. Nu dukas lunchen fram. Det doftar hemlagat. Men striden om äldreboendet är förlorad. Ett överklagande till förvaltningsrätten har avslagits. I augusti ska det avvecklas.

Däremot ser biblioteket ut att leva vidare i någon form. Kommunen har skänkt böcker och inventarier till föreningen Fredrikas framtid.

– Vi har ännu ingen konkret plan, men på något sätt ska vi göra biblioteket tillgängligt för allmänheten, säger Erik Karlsson.

Jorden har feber. Mars blev den tionde månaden i rad som det globala värmerekordet slogs. Medeltemperaturen de senaste tolv månaderna är 1,56 grader högre än under förindustriell tid. Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader vid slutet av århundradet framstår som alltmer omöjligt att uppnå. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka. Alla förhoppningar om kraftfulla åtgärder mot klimatförändringen har grusats, alla vackra löften från världens makthavare dragits i smutsen.

Min generation har helt enkelt misslyckats fullständigt, och vet om det. I en desperat jakt på syndabockar riktar somliga in sig på klimatrörelsen, och inte minst dess ikoniska ledargestalt Greta Thunberg – som nu blivit för radikal och obekväm. ”Hon hade chansen att förändra världen och kastade bort den”, skriver Alex Schulman i en bitter krönika i DN.

Hans besvikelse visar att han svalt myten om Greta Thunberg med hull och hår: berättelsen om det oskyldiga barnet som säger sanningen till makten, bjuds in till parlament och FN för att hålla tal, och äntligen förmår världens makthavare att ta sitt förnuft till fånga. Men den berättelsen har naturligtvis alltid varit falsk. Inte för att den överdriver Thunbergs betydelse eller genomslagskraft, utan för att den förtiger att den verkliga makten vare sig vilar i FN:s generalförsamling eller i några nationella parlament.

Att mänskligheten i dag befinner sig i en existentiell kris beror i grunden på ett kapitalistiskt ekonomiskt system baserat på hänsynslös exploatering av människor och natur. Ett system som sätter majoriteten av världens tillgångar – och därmed makten över de mest avgörande ekonomiska besluten – i händerna på en liten minoritet.

Miljardärer och kapitalförvaltare utövar alltså lika mycket makt över vår gemensamma framtid som folkvalda politiker. För den som inte vill se detta är det bekvämt att göra Greta Thunberg till syndabock.

Men det somliga vill se som urartning är snarare ett tecken på mognad. Det är både förutsägbart och logiskt att klimatrörelsen blir mer konfrontativ i takt med att tiden rinner ut och den politiska utvecklingen går åt fel håll. Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

Att rörelsen blir mer systemkritisk och knyter an till andra frågor – som motståndet mot Israels blodiga krig i Gaza – är nödvändigt.

En tänkande politisk rörelse måste klara att peka på samband. Mellan militarisering och miljöförstöring. Mellan Israels brott mot palestinierna och fossilindustrins brott mot hela mänskligheten. Mellan den nationalistiska högerns förakt för svaghet och kapitalets behov att söndra och härska. Mellan växande ojämlikhet och urvattnad demokrati. Mellan åtstramad välfärd och utarmning av naturresurser.

Klimatkatastrofen är mänsklighetens allvarligaste kris hittills, men långtifrån den första. Förstörelsen av ekosystem, lokalsamhällen och människoliv har accelererat sedan kapitalismens födelse. Långt innan temperaturkurvorna började peka uppåt existerade överflöd sida vid sida med svält och misär, maktfullkomlighet intill maktlöshet. Mänskligheten lägger mer kraft och resurser på att utveckla och köpa nya högteknologiska vapen än klimatomställning.

Att de unga klimataktivisterna förstår detta bättre än Alex Schulman är inte så konstigt. De har ju redan testat det han föreslår – att snällt sitta utanför parlamenten och be politiker att ”lyssna på vetenskapen”. Tack vare dem finns det nu verkligt hopp. Inte om frälsning genom modiga beslut av världens makthavare, utan om en demokratisk folkrörelse som formar framtiden underifrån.