– Jag arbetade som journalist baserad i London och 1991–1996 bodde jag i Sverige och bevakade under den tiden två riksadagsval och en folkomröstning, inleder han samtalet med att berätta.
Hur har JKP agerat för att protestera mot att Japan har skickat soldater till Irak?
– Det var en del demonstrationer i Japan för att protestera mot att den japanska regeringen skickar soldater till Irak. De var inte lika stora som i London och New York, men det hölls över hela landet och framför allt var det många från den yngre generationen som protesterade, säger Kimitoshi.
– Det strider mot Japans konstitution som förbjuder Japan att ha soldater och en majoritet av folket motsatte sig detta, men likväl skickades soldater. Den japanska regeringen tvingades av USA, man kunde helt enkelt inte vägra. Japan är som en militär marionett, säger han.
JKP har sammanlagt 400 000 medlemmar och deras tidning Akahatha har omkring två miljoner läsare. I det senaste parlamentsvalet fick de tio procent av rösterna, men så som det japanska systemet är utformat, ger det inte mycket att säga till om.
– Vi fick tio procent av rösterna i valet, men systemet är inte demokratiskt. Det är inte proportionerligt utan man väljer en kandidat i en region så det är svårt för oss att vinna valen. I själva verket har vi nu betydligt färre ledamöter i det mäktigare underhuset, säger han.

Av underhusets 430 medlemmar är det bara nio som representerar JKP, vilket bör jämföras mot innan valet då de istället besatte 20 platser. Morihara förespråkar istället proportionerliga val av det slag vi har i Sverige, som han menar är mer demokratiskt. Då skulle JKP inneha tio istället för bara två procent av ledamöterna.
– Problemet är att vi måste vinna med detta odemokratiska system för att kunna demokratisera det, säger han och skrattar.
I ert partiprogram gjorde ni en ändring som innebar att ni inte längre kämpar för en ”socialistisk revolution” utan istället en ”demokratisk revolution”. Vad innebär det i praktiken?
– Vi kämpar för socialism och det framgår väldigt tydligt om man läser vårt partiprogram. Det för tillfället viktigaste är att ändra och demokratisera det japanska samhället, men vi har valt att kalla det en ”demokratisk revolution” eftersom vi måste ha folket bakom oss.
En annan ändring i partiprogrammet var att kejsardömet skall avskaffas först på ”lång sikt”. Varför gjorde ni den ändringen?
– Japansk media rapporterade felaktigt.

– Konstitutionen ger ingen makt till kejsardömet så kejsaren kan inte utföra något politiskt arbete. Han är inte heller statschef enligt konstitutionen så vi krävde helt enkelt att konstitutionen skall implementeras som den är. Kejsardömet är inte demokratiskt och bör avskaffas, men med en folklig majoritet.
Har ni majoritet för det kravet?
– Nej, det har vi inte.
Morihara säger att det kapitalistiska samhället styrs av de tyranniska storföretagen och menar att en ändring av det är en av den demokratiska revolutionens viktigaste uppgifter.
– Konstitutionen klargör visserligen att det arbetande folket har rättigheter, men företagen tvingar sina anställda att arbeta övertid – helt utan betalning. De kallar det service, säger han och ingen av oss kan hålla sig för skratt åt absurditeten.
Japan är en av världens största ekonomier och ett av de relativt mest framgångsrika kapitalistiska länderna.
Till stor del på grund av de hårda villkoren för de japanska arbetarna som har tvingats arbeta hårt till låga löner. Japan har heller ingen lagstiftad begränsning av hur många timmar en arbetsvecka utgör.
Numera är det dock vanligt att man arbetar fem dagar i veckan, men det är fortfarande många som arbetar sex dagar, understryker Kimitoshi.
Vad beror stagnationen i ekonomin på?
– Det är tydligt för oss att arbetarna inte har råd att konsumera varor på grund av de låga lönerna. 60 procent av Japans ekonomi är privata utgifter och den delen kan inte växa av den anledningen och därför stagnationen. Du kan producera varor, men ingen köper dem, säger han.
Sedan visar Kimitoshi Morihara mig statistik över skatter i olika länder där det tydligt framgår att de är hälften så höga i Japan jämfört med Sverige. Liksom där har skattesystemet ”reformerats” under det gångna decenniet.
– Förr betalade man procentuellt mer i skatt ju mer man tjänade, men nu är det snarare tvärtom.