Läckta dokument från frihandelsavtalet mellan EU och Japan visar att EU-kommissionen inte dragit några lärdomar av kritiken mot TTIP och CETA. På flera områden är JEFTA till och med värre än föregångarna.
I kritikstormen mot EU:s frihandelsavtal med USA (TTIP) och Kanada (CETA) har andra liknande avtalat tenderat att hamna i skymundan. Ett av dem är avtalet med Japan, det så kallade JEFTA, vars förhandlingar nu har gått in i slutskedet. Eftersom Japans befolkning är nästan fyra gånger så stor som Kanadas och avtalet kommer att täcka nästan en tredjedel av all aktivitet på världsmarknaden finns anledning att oroas.
Skogsavverkning och valjakt
I likhet med andra avtal är förhandlingarna hemliga. Därför valde nederländska Greenpeace i förra veckan att läcka 205 sidor av avtalsutkastet som inte offentliggjorts tidigare. Av de läckta dokumenten framgår att skrivningarna om miljöskydd är särskilt svaga.
Japan är världens största importör av timmer, inte minst från Europa. En stor del av detta timmer är illegalt. Men i avtalsutkastet finns bara svaga formuleringar om hur parterna ska ”bidra till att bekämpa” illegal skogsavverkning och ”utbyta information och dela erfarenheter”. För EU:s del kan det innebära att reglerna för skogsavverkning urholkas och att det blir svårare att bekämpa illegal skogsavverkning. EU-kommissionen har i en konsekvensanalys själv kommit fram till att de miljömässiga konsekvenserna främst kommer att drabba de länder som exporterar timmer. Trots det har ingen hänsyn tagits till dessa konsekvenser i utkastet.
En annan känslig fråga gäller valjakt. Japan är ett av tre länder i världen som tillåter valjakt och det enda som jagar val utanför sitt eget territorium. Ändå nämns valjakt inte en enda gång i utkastet. Europaparlamentet har krävt att hänsyn till valjakten tas och att uttryckliga krav på att den förbjuds ska ingå i avtalet. Kommissionen har dock inte gjort några uttalanden som ställer bindande krav på Japan i frågan.
Vad gäller såväl hållbar utveckling som klimatförändringar är skrivningarna svagare än i till exempel CETA-avtalet. I det senare lämnades utrymme för parterna att avvika från avtalets regler för att uppnå de nationella klimatmålen. I JEFTA tillåts det bara om det inte innebär att handeln inskränks.
Tvistlösningsmekanism värre än i CETA
Flera EU-parlamentariker har varnat för att avtalet inte har tagit hänsyn till någon del av den kritik som riktades mot TTIP och CETA i fråga om avregleringar. Till exempel finns klausuler som förhindrar att avreglerade områden återregleras i texten.
Precis som i föregående avtal syftar JEFTA även till att upprätta en parallell legal struktur för företag som råkar i tvist med stater. Japan vill ha en så kallad ISDS-mekansim som i TTIP medan EU är för en ICS-mekanism, som inkorporerades i CETA-avtalet. I JEFTA-avtalet är skrivelsen dock hittills mer problematisk än i CETA. Staters ”rätt att reglera” inskränker sig bara till ”legitima politiska mål”. Vem som definierar vad som är legitim politik och på vilka grunder lämnas osagt. Detta anses kunna leda till en minskad vilja hos stater att införa regleringar av rädsla för att stämmas. Vidare är grunderna för en stämningsansökan bredare än i CETA. Till skillnad från det avtalet har företag rätt att stämma stater om de kan bevisa att deras förväntade vinster drabbats.
Förhandlingarna av avtalet, som beräknas ge EU 10,7 miljarder euro årligen, väntas slutföras i år.
