Nattarbete innebär hälsorisker, men är ett relativt populärt arbetssätt. Istället är det dåligt inflytande över arbetstiden, delad arbetstid och för kort tid mellan flera arbetspass som definierar vad som är ”bra och dåligt arbete”. Det visar ny forskning från Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, i samarbete med Karolinska institutet, som presenteras inom kort.
– Vi som sysslar med forskning om nattarbete och skiftarbete är kanske lite förvånade, för nattarbete kom en bra bit ner på listan. 13 procent tycker att det är ett stort problem, medan de översta resultaten är 28-29 procent, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och enhetschef vid Stressforskningsinstitutet, till Flamman.
– Slutsatserna är att de vanligaste problemen inte är av hälsoskäl, utan de av mer sociala- och livskvalitetsskäl, att arbetet stör fritidsmönstret eller att man förlorar kontrollen över arbetstiden, vilket är ett nog så stort problem.

En viktig slutsats är att nattarbetare som inte är nöjda över sin arbetssituation i större utsträckning än andra lider av försämrad hälsa, störd sömn och trötthet. Det är ofta lönetilläggen som lockar.
– Huvudargumentet för nattarbete är pengar och fler fria dagar. Det är ofta långa köer till de passen där det finns permanent nattarbete, det är ”eliten” som får jobba med det. De som har verkliga problem märker av det kvickt och söker sig bort ifrån det om det går, säger Åkerstedt.
Studien som presenteras före januari är baserad på erfarenheterna från 4 000 personer inom olika branscher som till exempel, pappers- och verkstadsindustri, men även arbetande inom vården. Forskningen har pågått sedan 2008.