De anti-terrorlagar som många länder antagit under senare år har på ett gravt sätt satt mänskliga rättigheter åt sidan, enligt en ny världsomspännande rapport från Internationella juristkommissionen (ICJ).
– Bakslaget för de mänskliga rättigheterna är större än vad man hade kunnat vänta sig och nu måste trenden vändas, säger Gerald Staberock som fungerat som sekreterare i kommissionen, till Ekot.
I rapporten Assesing, Damage, Urging Action har man studerat 40 olika länder och slutsatserna är hårda. Rättssäkerheten har till stor del satts ur spel sedan terrorattentaten den 11 september 2001. Lagar som kränker medborgares integritet har instiftats på flera håll. Människor hålls fängslade utan rättegång och utan möjlighet att få träffa en advokat. Fångar skickas i hemlighet till andra länder för att utsättas för tortyr. Rapporten riktar även särskilt skarp kritik mot USA och Storbritannien för att aktivt underminera internationell rätt.
– Allt rapporten tar upp är inte lika relevant för Sverige, men så har vi till exempel FRA-lagen och utlämningen av de terrormisstänkta egypterna som i högsta grad är relevanta för rapporten, säger Cecilia Asklöf, skattmästare på svenska ICJ, till Flamman.
Tidigare lagstiftning nog
De nya hårdare lagarna har ofta berättigats med att terrorism innebär ett exceptionellt hot, och att den vanliga lagstiftningen inte räcker till för att bekämpa den.
– Tittar man bakåt i tiden är det ett återkommande drag. När stater har önskat införa hårdare lagstiftning har man motiverat det med en hotbild. Man drar inte lärdom av gamla felsteg, säger Cecilia Asklöf.
När lagarna väl finns där är det sedan svårt att ändra dem. Det som presenterats som en tillfällig lösning för extrema omständigheter blir ofta permanentat. Ett annat likartat fenomen som rapporten tar upp är talet om ”kriget mot terrorismen”, som antyder att ett land befinner sig i konstant krigstillstånd.
– Terrorismen är ett reellt allvarligt problem och länder har rätt att vid behov skärpa sin lagstiftning. Men kampen mot terrorismen får inte ses som ett krig. Då ställs de mänskliga rättigheterna snabbt åt sidan. Terrorism ska bekämpas med den vanliga lagstiftningen och i stort sett är de lagar som fanns redan tidigare fullt tillräckliga, säger Gerald Staberock.
Rörelser terrorstämplas
De senaste åren har också inneburit en generösare definition av begreppet terrorism. I många konflikter benämndes inte den ena parten som terrorist förrän för några år sedan, som de tjetjenska separatisterna eller Farc-gerillan i Colombia.
ICJ menar att anti-terrorlagarna som antagits måste omedelbart avskaffas eller mildras. Organisationen ställer sig försiktigt positiv till att Barack Obama lovat att stänga ner fånglägret i Guantanamo. Men samtidigt säger man att det måste till radikala förändringar, inte bara kosmetiska.
Bakgrund:
ICJ är en oberoende sammanslutning av jurister med uppgift att främja mänskliga rättigheter och upprätthålla rättsstaten. Organisationen har 80 avdelningar i olika länder.
