– Vi är i starten av nästa tekniksprång, och Sverige borde inte hamna på efterkälken. Jag kan nog inte riktigt fantisera om vilka arbeten som kan förenklas med hjälp av AI, det är någonting jag tror kommer genereras de närmaste åren, säger kommunalrådet Anders Hambro (S).
På Gorsingeberget, tio minuter utanför Strängnäs, har en 350 000 kvadratmeter stor industritomt väntat på sin köpare sedan 2006. Nu ska grävskoporna äntligen fram.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
– Vi ville hitta saker som har med forskning och utveckling att göra, och inte bara bygga en till logistikhall. Sådana skapar inte lika mycket jobb, varken direkt eller som ”ringar på vattnet”, som vi hade velat.
Erbjudandet från den kanadensiska kapitalförvaltaren Brookfield Asset Management, som redan samarbetat med ett lokalt logistikbolag, ”passade väldigt väl” in i vad kommunen såg framför sig. Uppbyggnaden av vad man kallar en ”AI-fabrik” beräknas ta 10–15 år, och man har lovat investera 95 miljarder kronor. Cirka 3 000 jobb utlovas under uppbyggnaden, och ett tusental därefter.
Strängnäs är en av flera kommuner som storsatsar på liknande datacenter. Var i Sverige den AI-fabrik som Wallenberg planerar ihop med chiptillverkaren Nvidia faktiskt kommer att ligga har fortfarande inte avslöjats, men AstraZeneca, Ericsson, Saab och SEB har också fingrar med i spelet.
– Sverige och Europa har ett allt större behov av ”självständig beräkningskapacitet”, att inte behöva köpa alla sådana tjänster från USA som vi gör i dag, förklarar Anders Hambro.
Men Brookfield är fortfarande ett nordamerikanskt bolag?
– Det är helt riktigt. Men både jag och de själva vill nog gärna betona att de är ett kanadensiskt bolag. Att skapa transatlantiska kopplingar som inte nödvändigtvis måste gå till USA ser jag som en styrka i dag.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är en serverhall som planeras, utan ett ”beräkningscentrum”, påpekar Anders Hambro – vilket ger honom hopp om att jobblöftena ska stämma med verkligheten. Facebooks etablering i Luleå står som varnande exempel, vars 30 000 arbetstillfällen som utlovades i en Business Sweden-rapport i dag reducerats ned till 56 anställda.
Datacenter slukar i regel mycket energi, men inte speciellt många människor.
– Stora investeringar av detta slag i Norrland har prioriterat hög elförsörjning, men ställts inför andra utmaningar med arbetskraftstillgång. Man har dragit slutsatser av det, och tänkt att det blir stabilare och säkrare här, säger Anders Hambro.
Jane Ruffino, som forskar vid Södertörns högskola på hur data-infrastruktur påverkar det fysiska lokalsamhället, är skeptisk till Brookfields Strängnäs-plan.
– Datacenter slukar i regel mycket energi, men inte speciellt många människor. Det är också två helt olika jobb att bygga centret, och att faktiskt arbeta i det.
Att projektet säljs in som en ”AI-fabrik” oroar henne också.
– Jag undrar om man har någon bild av vad som kommer att produceras, eller om man bara läst marknadsföringsmaterial. Vet du vad som faktiskt skapar stabila jobb? En bra lokal tillverkningssektor, med nya, hållbara fabriker som producerar något fysiskt.
Att försörja datahallen med tillräckligt mycket el är ett kapitel för sig, och en ständig utmaning. I april stoppade Microsoft en jättesatsning på datahallar i Sandviken, då en folkomröstning om att bevara Rörbergs flygplats satte käppar i hjulet just för utbyggnaden av elnätet.
Tillgången till effekt är ”inget som en kommun löser”, menar Anders Hambro (S), utan måste skötas på nationell nivå. Jane Ruffino påpekar att centren inte bara tenderar att vara sugna på el, utan också törstiga – efter rent vatten.
– De senaste åren har vi sett ordentlig torka i södra Sverige flera gånger. Vem kommer prioriteras då? Eller under extrem kyla då efterfrågan på ström stiger?
Anna Furberg forskar på digitaliseringens klimatpåverkan på KTH. Hon ser stora möjligheter med AI inom sitt fält, till exempel för att optimera energianvändning i byggnader och på olika sätt effektivisera infrastruktur.
– Men även av det finns indirekta effekter, där ökad effektivitet kan leda till högre efterfrågan på tjänsten och en ökad användning av energi och resurser, förklarar hon.
Ett perspektiv som både hon och Jane Ruffino menar att det pratas om för lite är livscykelperspektivet: vad som händer med all den fysiska infrastruktur som det digitala faktiskt kräver.
– Miljön påverkas inte bara när man använder eller tränar en AI-modell, man måste också räkna in allt råmaterial som behövs för att bygga dessa datacenter. Sedan behöver tekniken ju också tas om hand när den inte längre kan användas.
