Den 11 september 2001 blev en dag som skulle komma att förändra världen på många sätt. Två flygplan kapades och kördes in i tvillingtornen i World Trade Center i New York, ett annat kapat flygplan åkte in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon och ett fjärde flygplan havererade i Arlington i Pennsylvania sedan passagerarna gjort motstånd. Totalt miste cirka 3 000 människor livet i det som USA genast fördömde som terroristattacker. Rörelsen al-Qaida pekades ut som ansvariga.
Nio dagar senare förklarade George W. Bush att USA startat ”kriget mot terrorismen”, en term som kritiserats hårt från många håll. Kritikerna menar att den har använts för att föra en viss politik och för att rättfärdiga krig, brott mot internationell rätt och brott mot mänskliga rättigheter.
Said Mahmoudi, professor i internationell rätt på Stockholms universitet, menar att termen ”kriget mot terrorismen” var del av en medveten retorik som USA och Bush använde.
– Jag tror att Bush avsiktligt använde sig av ordet ”krig” för att kunna utföra vissa handlingar, och ”kriget mot terrorismen” var en funktionell term för honom och USA. Den var en del av en retorik som de använde för att obehindrat kunna bruka våld, säger han till Flamman.
Tio år efter attentaten står det klart att händelserna har lett till stora konsekvenser för både USA och övriga världen, samt stora förändringar i världspolitiken.
Konsekvenserna kan ses på två nivåer; dels en nationell och dels en internationell nivå, enligt Said Mahmoudi.
– På den nationella nivån handlar det om konsekvenser för olika länder. Demokratiska västländer har fått möjlighet att inskränka den enskilda individens friheter och rättigheter, och regeringar motiverar det med att det är en del av kampen mot internationell terrorism. Det gäller frågor om personlig integritet så som avlyssningar av samtal, och insamling av alla typer av information som tidigare inte varit så lättillgänglig för myndigheter, säger han till Flamman.
Said Mahmoudi anser att det är en mycket negativ utveckling.
– Samtidigt kan man ha en viss förståelse för detta eftersom det också har gett resultat i kampen mot terrorism. Det är svårt att säga exakt hur mycket resultat det gett, men en viss effekt har det haft. Men även en åtgärd som har ett gott syfte kan användas som förevändning för inskränkningar i människors rättigheter och friheter, och det är inte bra.
På internationell nivå handlar konsekvenserna av 11 september främst om USA:s krig mot Irak, menar han. När USA invaderade Irak i april 2003 fanns det inga som helst grunder i folkrätten.
– Det var solklart att det var olagligt; störtandet av regimen, kriget och så vidare. Det stred mot alla regler. En konsekvens av 11 september är alltså att ett land som USA under förevändning av kampen mot terrorism använder sig av olagligt våld.
En stor förändring i folkrätten som en konsekvens av händelserna 11 september handlar om staters rätt till självförsvar.
– Precis efter dåden var läget oklart, men USA:s uppgifter om att al Qaida låg bakom visade sig sedan vara rätt. Det var något helt nytt att en stor terroristorganisation utfört en sådan handling mot ett annat land. Fram till dess hade länder haft begränsad rätt till självförsvar; endast om man utsatts för väpnat angrepp från en annan stat, säger Said Mahmoudi.
Därför gjordes dagarna efter 11 september stora ändringar i folkrätten. FN:s säkerhetsråd antog snabbt en resolution som fördömde attentaten och gav USA rätt till självförsvar även mot en organisation. Det ledde till att USA invaderade Afghanistan några veckor senare, med hänvisning till rätten till självförsvar. De begärde aldrig tillstånd hos FN:s säkerhetsråd att gå in i landet.
Said Mahmoudi sa vid den tidpunkten i ett uttalande att USA hade rätt till självförsvar, men anser nu att han hade för bråttom.
– Jag har ändrat mig, för jag tycker inte att en stat ska ha rätt till självförsvar så som USA har tolkat det, främst vid Irakkriget. Och många stater har fortfarande inte accepterat den här rätten till självförsvar. Ibland måste man gå in och hjälpa en befolkning i ett land, till exempel som när Gaddafi hotar Libyens civilbefolkning, men det måste göras under mer ordnade former än vad som gjordes i Afghanistan och Irak.
Även synen på mänskliga rättigheter i världen har förändrats mycket de senaste tio åren. Många anser att enorma brott mot de mänskliga rättigheterna har skett, med ”kriget mot terrorismen” som förevändning.
– Händelserna 11 september 2001 har lett till väldigt allvarliga konsekvenser för de mänskliga rättigheterna. Flera länder, även de som ratificerat FN:s konvention mot tortyr, har brutit mot det absoluta förbudet mot tortyr och många länder har antagit en terrorismlagstiftning som bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter, säger Elisabeth Löfgren, pressekreterare på Amnesty i Sverige, till Flamman.
– I det så kallade kriget mot terrorismen har personer kidnappats och fängslats, många har förts till Guantánamo Bay. En del har hållits fängslade på hemliga platser och CIA har använt sig av tortyr på entreprenad. Det är förödande för respekten för mänskliga rättigheter.
Guantánamo Bay Naval Base (Guantánamobasen) på Kuba har sedan 2002 använts av USA som fångläger för misstänkta terrorister. Fångar har torterats och misshandlats, och av de som blivit frisläppta har många haft svårt att leva ett normalt liv när de kommit tillbaka till sitt hemland, eftersom de för alltid är stämplade som terrorister trots att de är oskyldiga.
– Guantánamo Bay, där många hundra fångar suttit år ut och år in utan rättegång är en skamfläck för USA, säger Elisabeth Löfgren.
Abu Ghurayb-fängelset i Irak är ett annat känt exempel på brott mot mänskliga rättigheter som utförts i kampen mot terrorism. I april 2004 kom det fram att amerikanska och brittiska soldater torterade irakiska fångar i Abu Ghurayb-fängelset i Bagdad. Nyheten blev en skandal.
Said Mahmoudi menar att behandlingen av fångarna på Guantanamobasen och på Abu Ghurayb-fängelset dessutom skadat den rätt som EU tidigare haft att åberopa mänskliga rättigheter i olika situationer.
– Det har rest frågan ”hur stora krav kan vi ha på andra länder, när USA beter sig så?”. De har torterat sina fångar precis som i vissa diktaturer. Det kommer att ta tid att reparera skadan. Därför var det oerhört viktigt att Obama blev president stället för George W Bush. Han är en helt annan karaktär. Men Storbritannien och Frankrike måste också visa i både ord och handling att de menar allvar när de åberopar mänskliga rättigheter.
Även Sverige har påverkats av händelserna 11 september 2001. En ny terroristlag infördes 2003, som gav Säpo och regeringen omfattande befogenheter att avlyssna, bevaka och utvisa utlänningar som misstänks kunna bli farliga. Lagen har fått stark kritik, bland annat från dåvarande riksdagsledamoten Alice Åström (v) som ansåg att lagen kunde gå ut över både mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.
Även Janne Flyghed, professor i kriminologi på Stockholms universitet, är kritisk till terroristlagen.
– Det stora problemet är att begreppet ”terrorism” är för vagt och inte tillräckligt tydligt definierat i lagen om straff för terroristbrott, säger han till Flamman.
Han kritiserar även FRA-lagen som infördes 2008. Den ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, så som telefonsamtal och mycket av internettrafiken.
–&e
nsp;FRA-lagen innebär generell befolkningskontroll, anser Janne Flyghed.
Sverige har anpassat sig till de krav som ställts internationellt genom FN efter 11 september 2001, enligt Said Mahmoudi.
– Sverige har ett nära samarbete med andra länder för att bekämpa terrorism. Sverige är mer aktivt internationellt nu, och insatsen i Libyen visar att det är nya tider. Att aktivt delta i militära operationer så som i Libyen, och i Afghanistan, var kanske helt otänkbart under 90-talet. Det är svårt att säga om sådant deltagande av Sverige kommer att öka framöver, men det är möjligt, säger han.
