Okategoriserade 08 september, 2011

Katastrofalt krig mot terrorismen

Tio år har gått sedan attackerna mot World Trade Center den 11 september 2001. Datumet är nu historiskt och konsekvenserna har blivit enorma. Skarp kritik har kommit från många håll mot att brott mot mänskliga rättigheter skett i det så kallade ”kriget mot terrorismen”. Även Sverige har påverkats av händelserna.

Den 11 september 2001 blev en dag som skulle komma att förändra världen på många sätt. Två flygplan kapades och kördes in i tvillingtornen i World Trade Center i New York, ett annat kapat flygplan åkte in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon och ett fjärde flygplan havererade i Arlington i Pennsylvania sedan passagerarna gjort motstånd. Totalt miste cirka 3 000 människor livet i det som USA genast fördömde som terroristattacker. Rörelsen al-Qaida pekades ut som ansvariga.
Nio dagar senare förklarade George W. Bush att USA startat ”kriget mot terrorismen”, en term som kritiserats hårt från många håll. Kritikerna menar att den har använts för att föra en viss politik och för att rättfärdiga krig, brott mot internationell rätt och brott mot mänskliga rättigheter.
Said Mahmoudi, professor i internationell rätt på Stockholms universitet, menar att termen ”kriget mot terrorismen” var del av en medveten retorik som USA och Bush använde.  
– Jag tror att Bush avsiktligt använde sig av ordet ”krig” för att kunna utföra vissa handlingar, och ”kriget mot terrorismen” var en funktionell term för honom och USA. Den var en del av en retorik som de använde för att obehindrat kunna bruka våld, säger han till Flamman.   

Tio år efter attentaten står det klart att händelserna har lett till stora konsekvenser för både USA och övriga världen, samt stora förändringar i världspolitiken.
Konsekvenserna kan ses på två nivåer; dels en nationell och dels en internationell nivå, enligt Said Mahmoudi.
– På den nationella nivån handlar det om konsekvenser för olika länder. Demokratiska västländer har fått möjlighet att inskränka den enskilda individens friheter och rättigheter, och regeringar motiverar det med att det är en del av kampen mot internationell terrorism. Det gäller frågor om personlig integritet så som avlyssningar av samtal, och insamling av alla typer av information som tidigare inte varit så lättillgänglig för myndigheter, säger han till Flamman.
Said Mahmoudi anser att det är en mycket negativ utveckling.
– Samtidigt kan man ha en viss förståelse för detta eftersom det också har gett resultat i kampen mot terrorism. Det är svårt att säga exakt hur mycket resultat det gett, men en viss effekt har det haft. Men även en åtgärd som har ett gott syfte kan användas som förevändning för inskränkningar i människors rättigheter och friheter, och det är inte bra.

På internationell nivå handlar konsekvenserna av 11 september främst om USA:s krig mot Irak, menar han. När USA invaderade Irak i april 2003 fanns det inga som helst grunder i folkrätten.
– Det var solklart att det var olagligt; störtandet av regimen, kriget och så vidare. Det stred mot alla regler. En konsekvens av 11 september är alltså att ett land som USA under förevändning av kampen mot terrorism använder sig av olagligt våld.
En stor förändring i folkrätten som en konsekvens av händelserna 11 september handlar om staters rätt till självförsvar.
– Precis efter dåden var läget oklart, men USA:s uppgifter om att al Qaida låg bakom visade sig sedan vara rätt. Det var något helt nytt att en stor terroristorganisation utfört en sådan handling mot ett annat land. Fram till dess hade länder haft begränsad rätt till självförsvar; endast om man utsatts för väpnat angrepp från en annan stat, säger Said Mahmoudi.
Därför gjordes dagarna efter 11 september stora ändringar i folkrätten. FN:s säkerhetsråd antog snabbt en resolution som fördömde attentaten och gav USA rätt till självförsvar även mot en organisation. Det ledde till att USA invaderade Afghanistan några veckor senare, med hänvisning till rätten till självförsvar. De begärde aldrig tillstånd hos FN:s säkerhetsråd att gå in i landet.

Said Mahmoudi
sa vid den tidpunkten i ett uttalande att USA hade rätt till självförsvar, men anser nu att han hade för bråttom.
– Jag har ändrat mig, för jag tycker inte att en stat ska ha rätt till självförsvar så som USA har tolkat det, främst vid Irakkriget. Och många stater har fortfarande inte accepterat den här rätten till självförsvar. Ibland måste man gå in och hjälpa en befolkning i ett land, till exempel som när Gaddafi hotar Libyens civilbefolkning, men det måste göras under mer ordnade former än vad som gjordes i Afghanistan och Irak.
Även synen på mänskliga rättigheter i världen har förändrats mycket de senaste tio åren. Många anser att enorma brott mot de mänskliga rättigheterna har skett, med ”kriget mot terrorismen” som förevändning.
– Händelserna 11 september 2001 har lett till väldigt allvarliga konsekvenser för de mänskliga rättigheterna. Flera länder, även de som ratificerat FN:s konvention mot tortyr, har brutit mot det absoluta förbudet mot tortyr och många länder har antagit en terrorismlagstiftning som bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter, säger Elisabeth Löfgren, pressekreterare på Amnesty i Sverige, till Flamman.
– I det så kallade kriget mot terrorismen har personer kidnappats och fängslats, många har förts till Guantánamo Bay. En del har hållits fängslade på hemliga platser och CIA har använt sig av tortyr på entreprenad. Det är förödande för respekten för mänskliga rättigheter.
Guantánamo Bay Naval Base (Guantánamobasen) på Kuba har sedan 2002 använts av USA som fångläger för misstänkta terrorister. Fångar har torterats och misshandlats, och av de som blivit frisläppta har många haft svårt att leva ett normalt liv när de kommit tillbaka till sitt hemland, eftersom de för alltid är stämplade som terrorister trots att de är oskyldiga.
– Guantánamo Bay, där många hundra fångar suttit år ut och år in utan rättegång är en skamfläck för USA, säger Elisabeth Löfgren.

Abu Ghurayb-fängelset i Irak
är ett annat känt exempel på brott mot mänskliga rättigheter som utförts i kampen mot terrorism. I april 2004 kom det fram att amerikanska och brittiska soldater torterade irakiska fångar i Abu Ghurayb-fängelset i Bagdad. Nyheten blev en skandal.
Said Mahmoudi menar att behandlingen av fångarna på Guantanamobasen och på Abu Ghurayb-fängelset dessutom skadat den rätt som EU tidigare haft att åberopa mänskliga rättigheter i olika situationer.
– Det har rest frågan ”hur stora krav kan vi ha på andra länder, när USA beter sig så?”. De har torterat sina fångar precis som i vissa diktaturer. Det kommer att ta tid att reparera skadan. Därför var det oerhört viktigt att Obama blev president stället för George W Bush. Han är en helt annan karaktär. Men Storbritannien och Frankrike måste också visa i både ord och handling att de menar allvar när de åberopar mänskliga rättigheter.

Även Sverige
har påverkats av händelserna 11 september 2001. En ny terroristlag infördes 2003, som gav Säpo och regeringen omfattande befogenheter att avlyssna, bevaka och utvisa utlänningar som misstänks kunna bli farliga. Lagen har fått stark kritik, bland annat från dåvarande riksdagsledamoten Alice Åström (v) som ansåg att lagen kunde gå ut över både mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.
Även Janne Flyghed, professor i kriminologi på Stockholms universitet, är kritisk till terroristlagen.
– Det stora problemet är att begreppet ”terrorism” är för vagt och inte tillräckligt tydligt definierat i lagen om straff för terroristbrott, säger han till Flamman.
Han kritiserar även FRA-lagen som infördes 2008. Den ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser, så som telefonsamtal och mycket av internettrafiken.
–&e
nsp;FRA-lagen innebär generell befolkningskontroll, anser Janne Flyghed.
Sverige har anpassat sig till de krav som ställts internationellt genom FN efter 11 september 2001, enligt Said Mahmoudi.
– Sverige har ett nära samarbete med andra länder för att bekämpa terrorism. Sverige är mer aktivt internationellt nu, och insatsen i Libyen visar att det är nya tider. Att aktivt delta i militära operationer så som i Libyen, och i Afghanistan, var kanske helt otänkbart under 90-talet. Det är svårt att säga om sådant deltagande av Sverige kommer att öka framöver, men det är möjligt, säger han.

Viktiga händelser

11 september 2001. Två kapade flygplan kör in i World Trade Center i New York. Ett annat kapat flygplan åker in i USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Cirka 3 000 personer omkommer.


 


Snart meddelar USA att nätverket al Qaida ligger bakom dåden.


 


Inom ett dygn antar FN en resolution som ger USA rätt till självförsvar mot en organisation.




Några dagar senare förklarar dåvarande president George W Bush att ”kriget mot terrorismen” har startat.




Oktober 2001. USA invaderar Afghanistan. Konflikten pågår fortfarande. Totalt 31 352 människor har omkommit vid strider samt vid våld mot civila mellan åren 2001-2010 (källa: Uppsala Conflict Data Program, UCDP).


 


April 2003. USA invaderar Irak. Konflikten pågår fortfarande. Totalt 29  007 människor har omkommit vid strider samt vid våld mot civila mellan åren 2003-2010 (källa: UCDP).




December 2006. Iraks före detta ledare Saddam Hussein avrättas i Bagdad.


 


Maj 2011. Al Qaidas högste ledare Osama bin Laden skjuts ihjäl av USA i Pakistan.


 


Regeringen Obama har avvecklat termen ”kriget mot terrorismen”. Nu används termen ”Overseas Contingency Operation”.

Kultur 14 juni, 2025

Folket som den israeliska litteraturen vill glömma

Tvångsförflyttningarna av palestinierna skildras på olika sätt i i den israeliska litteraturen. Foto: AP.

Om Israel ska göra upp med sin historia måste glömskan först konfronteras på allvar. Theo Vareman reflekterar över hur 1948 skildrats i palestinsk och israelisk skönlitteratur.

Nyinflyttad i London stod jag en dag vid hylla O i bokhandeln på Gower street och hade framför mig merparten av Amos Oz författarskap. Det var som att träffa en gammal vän. Oz – fram till sin död Israels mest erkända författare – är en av dem jag ständigt återvänder till. Dels tilltalas jag av melankolin hos de ofta sökande, förvirrade huvudpersonerna, dels är han en mästare på att skildra barnets perspektiv, även under dramatiska historiska skeenden. Jag lämnade bokhandeln med kortromanen Panter i källaren från 1995.

Läsaren får följa Proffy, en tolvårig pojke i Jerusalem under året som leder fram till Israels grundande. Kampen för ett eget land letar sig in i Proffys och hans vänners lekar, något som kompliceras av att Proffy samtidigt blir vän med en brittisk soldat som vill bättra på sin rostiga hebreiska. I slutet av boken blir leken allvar, när FN meddelar sin delningsplan för Palestina och drömmen om en judisk stat plötsligt tycks inom räckhåll.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Kultur 14 juni, 2025

Kvinnor som skrattar är inte kannibaler

Paris Hilton talade med en mörk alt som del av sin varumärkesförflyttning. Foto: Chris Pizzello/AP.

Anne Carson rannsakar synen på ljusa röster genom historien. Skojigt, tycker Hanna Johansson om den nyutgivna essän ”The gender of sound”.

Mot slutet av The gender of sound, en essä som första gången publicerades i en samling 1992 och som tidigare i år kom i en tunn, snygg nyutgåva av Silver press, håller Anne Carson ett tal till naivitetens lov. Eller, så här: hon förutspår att hon kommer att få kritik för sitt spretiga sätt att besvara den fråga som essän uppehåller sig vid: ”Hur påverkar våra föreställningar om kön hur vi uppfattar ljud?”

Carson är professorn i klassiska språk som blivit berömd för sitt säregna, poetiska sätt att förhålla sig till antikens källor. I The gender of sound vänder hon sig också dit. Aristoteles föreslog att kvinnors ljusa röster är ett bevis på deras inneboende ondska, eftersom modiga varelser – som lejon, eller tjurar – gör djupa, mörka läten. Ju tyngre testiklar, fortsätter han, desto djupare röst; de fungerar som ett slags lod för stämbanden. I litteraturen är kvinnors ljud okontrollerade och kaotiska: högljudda skrik, vilda skratt, ylanden, gäll klagosång, utrop av smärta eller njutning. De är verbalt inkontinenta, fjolliga, skvallriga. Ofta påtalas likheten mellan kvinnans mun och kvinnans kön, vars läppar bör hållas slutna. I Odyssén ber Telemachos vid ett tillfälle sin mamma Penelope att hålla käften. Under hellenismen hände det att röstövningar ordinerades för att bota fysiska och psykiska besvär hos män, medan en kvinna som använde sin röst för mycket ansågs kunna drabbas av menstruationsrubbningar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 13 juni, 2025

V-profilen om Järvaveckan: ”Lobbyister har tagit över”

Magdalena Andersson talar först till folket i Gaza och sedan till de församlade under Socialdemokraternas dag på Järvaveckan. Foto: Liz Fällman.

Årets Järvavecka är den tionde i ordningen. Mohamed Nuur, lokal V-profil, ser skeptiskt på utvecklingen för både veckan och politiken i stort.

– Jag får lite av en tvångstanke att skriva ”Kuken” på den, säger Ung vänster-medlemmen vid klistermärkesbordet om Sverigeflaggan på den USA-Sverige-pin hon hittat på marken. Troligen har någon från Amerikanska Handelskammarens granntält tappat den.

Utöver dem är Vänsterpartiets monter på Järvaveckan omringade av Tibble Gymnasium, samt läkemedelsföretagen Astra Zeneca och Chiesi Pharma. Överallt syns loggorna för huvudsponsorerna: Axel Johnson-gruppen och Gålöstiftelsen. Väderprognosen över Spånga IP är polisdrönare och spridda regnskurar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Inrikes 13 juni, 2025

Allan är homosexuell – ska utvisas till Ryssland

Allan, 41, har förts till förvar – i väntan på att utvisas till det homofoba Ryssland. Foto: Privat / Mikhail Metzel/AP

41-årige Allan flydde till Sverige för att slippa kriga för Putins hbtq-fientliga regim. Nu skickas han tillbaka, då Migrationsverket menar att han motsatt sig deras arbete. ”Medan jag sitter inspärrad är de som hanterat mitt fall lyckliga, fria, och förbereder sig antagligen för midsommar”, skriver han till Flamman.

– Jag är väldigt förvirrad, superstressad nu, säger Allan, 41.

Han kan inte prata länge, men tackar för samtalet. Uppkopplingen är sprakig, och mobilen är lånad. Hans egen blev tagen när han fördes till Migrationsverkets förvar. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Rörelsen 13 juni, 2025

Budgetsaneringen på 1990-talet räddade välfärden

När dåvarande statsministern Göran Persson fyllde 50 år, fick han en stickad mössa av Johan Lönnroth. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

Leonidas Aretakis skriver i Flamman (29 maj) under rubriken ”Magdalena Andersson är fast i fel epok”: ”Kritiker menar att de svenska Socialdemokraterna på 90-talet sålde ut välfärden till nyliberalismen, medan finanshökar som Magdalena Andersson menar att budgetsaneringen snarare räddade den. Nu är partiet där igen.”

Att socialdemokratin blivit nyliberal är en myt som lanserats av vänsterns konspirationsteoretiker.

Jag tolkar Leonidas så att han instämmer med de angivna kritikerna. Men de hade fel. Nyliberalerna ville montera ned välfärdsstaten. Fredrik Reinfeldt var en kort tid påverkad av dem då han lät publicera Det sovande folket 1993.

Men att socialdemokratin blivit nyliberal är en myt som lanserats av vänsterns konspirationsteoretiker.

Om vi (jag var med) inte hade fått ordning på de offentliga finanserna – budgetunderskottet låg över tio procent av BNP och Maastrichtskulden låg på 80 procent av BNP 1993 – hade Sverige hamnat i samma situation som Grekland under eurokrisen. Budgetsaneringen fick en dålig fördelningsprofil då S dumpade oss i V – som gjorde upp med dem om en budgetsaneringsplan med bland annat värnskatten hösten 1994 – och genomförde saneringen ihop med C åren 1995 till 1998. Men saneringen var nödvändig.

Läs mer

Anderssons misstag är att hon håller fast vid orimligt strama budgetregler i ett läge då vi är nere på en skuldnivå på 30 procent och vi har behov av ett stort grönt investeringspaket liksom kraftigt ökade statsanslag till kommuner och regioner.

Diskutera på forumet (0 svar)
Utrikes 13 juni, 2025

Norge får ny drogpolitik: ”Avkriminalisering light”

Bjørn Dahl, politiker för anarkistiska Samfunnspartiet, rökte en holk i valstugan på Karl Johan redan 2017. Foto: Vidar Ruud/NTB.

En majoritet i norska Stortinget, inklusive Arbeiderpartiet, har röstat igenom ett nytt lagpaket som ska bemöta droganvändare med lägre straff och mer hjälp. ”Även i Sverige är S den största nöten att knäcka”, säger Karin Rågsjö (V) – som tycker att reformen kunde ha gått längre.

I förra veckan röstade fyra norska partier – Høyre, Sosialistisk Venstreparti (SV), socialliberala Venstre och socialdemokratiska Arbeiderpartiet – för en ny ”rusreform”.

– Vi har länge varit en del partier i Stortinget som jobbat för en avkriminalisering av mindre mängder narkotika, säger Torgeir Knag Fylkesnes (bilden), SV:s rättspolitiska talesperson, till Flamman.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Nyheter 12 juni, 2025

Skolskytten i Österrike följde nazistkonton på X

Bilden som 21-åringen lade upp innan masskjutningen, en bild på honom från en e-sportsturnering, samt en detalj ur det fastnålade inlägget hos ett av de få konton han följde. På den sistnämnda bilden syns nazistsymbolen ”svarta solen” och den fascistiska filosofen Julius Evola.

Ett konto på X kopplas till skytten som mördade tio personer i österrikiska Graz. En bild postad minuter innan dådet refererar till två tidigare skolskjutningar – och i skyttens flöde blandas våldsamt innehåll med roterande hakkors.

I tisdags mördades tio människor på en gymnasieskola i österrikiska Graz. Den misstänkte gärningsmannen, en 21-årig tidigare elev, ska ha dykt upp på skolan runt kvart i tio på förmiddagen. Därefter gick han in på en toalett och tog fram sina vapen, ett par skyddsglasögon och ett headset.

Några minuter innan klockan slog tio hördes de första skotten. Mindre än tio minuter senare hade 21-åringen tagit sitt liv på en av skoltoaletterna, efter landets värsta massmord i modern historia. Sju av de dödade var flickor och flera av offren hade utländsk bakgrund, främst från europeiska länder.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Essä 12 juni, 2025

Min bittra kamp mot kaffedemonen

Kjartan Slettemarks bilder med president Nixon hänvisar till att Gevalia köpts upp av General Foods, som var inblandat i USA:s napalmtillverkning under Vietnamkriget. Som krigsmotståndare skulle man hellre dricka grönt te. Foto: Pontus Lundahl/TT.

När priset på kaffebönor passerade 200 kronor kilot bestämde sig Henrik Sahl Johansson för att bryta sig loss från de bönsvarta bojorna. Fyra dagar senare huttrade han över en kopp snabbkaffe.

En söndag i maj slutar jag dricka kaffe. Jag känner mig som Michael Douglas i inledningen av filmen Falling down: jag kliver ur min kaffedrivna bil mitt på motorvägen, tar med mig tomma kopp och promenerar in mot det samhälle som inte bryr sig om det omvända förhållandet mellan kaffepris och kritikerarvoden.

Fast det här utspelar sig på Hemköp och består, på ytan, av att jag går fram till kaffehyllan, noterar att priset på bönor stigit en bra bit över 200 kronor kilot, och där och då bestämmer mig för att bryta med kaffedemonen. Arvid Nordquist kan ta mitt liv, men han kan inte ta min frihet att själv välja vad jag dricker till vetelängden.

Vi får se vem som viker sig först – kaffeimperiet eller jag. Det vore ju synd om något skulle hända med den där lilla kartellen ni har ordnat så fint.

Fergie från Black Eyed Peas sade en gång att kokainet var den pojkvän hon haft svårast att göra slut med. Och medan jag – lätt rusig efter mitt uppror i matbutiken – går hemåt i vårsolen tänker jag att det är samma sak för mig och kaffe. Även om det är mer som att bryta med en sjukpensionerad, excentrisk faster. Och det borde ju inte vara svårt. Men det ska visa sig bli mycket svårt, för att inte säga outhärdligt.

För även om jag inte tänker så ofta på den där fastern – särskilt inte på det sättet – har hon alltid funnits där, i glädje och i sorg, på morgonen och på kvällen, med sin lite för varma hand i min. Man saknar inte kaffepaketet förrän det reser sig upp och lämnar skafferiet, som det heter.


Jag minns med fotografisk exakthet ögonblicket då min stormiga kärleksrelation med kaffe inleddes. Jag var två år gammal och familjen hade åkt till Yucatánhalvön för att bo i något jag minns som en vacker hacienda, men som troligen var ett vanligt mexikanskt motell.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Diskutera på forumet (0 svar)
Veckobrev 11 juni, 2025

Vem har rätt om Gaza – Håkan Hellström eller Moderaterna?

Bilden som skickades till Flamman från bolaget Tro & tvivel. Foto: Pao Duell.

I lördags tog jag med min dotter på demonstrationen i Stockholm en sväng. Människohavet tog aldrig slut, och jag läste senare att det var runt 30 000 demonstranter. Jag har faktiskt inte sett så stora solidaritetsuttryck sedan Irakkriget.

Samma helg närmade sig frihetsflottiljens båt Madleen, med Greta Thunberg ombord, Gaza och blev bordad av den israeliska flottan. Flamman har också rapporterat om en grupp aktivister som marscherar till Gaza via Egypten.

Så hur har högern reagerat på det eskalerande israeliska våldet i Gaza sedan vapenvilan avslutades den 18 mars?

Regeringen har strypt stödet till Unrwa. Som rutinerade biståndsskribenten Staffan Landin har förklarat i Flamman, svamlade man inte bara fritt om Hamas – man försökte dessutom begrava en Sida-rapport som visade att FN-organet fortfarande gjorde nytta för palestinierna.

Men medan biståndsminister Benjamin Dousa sticker huvudet i sanden med förvirrade ursäkter är hans kamrater i partiet och på ledarsidorna desto mer öppna i sitt stöd till Israel.

Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin kallar demonstranterna framför riksdagshuset för ”ett gäng oborstade gaphalsar”. Svenska Dagbladets ledarskribent Daniel Schatz avfärdar Sida som ett ”aktivistkontor” och hans kollega Peter Wennblad avfärdar Greta Thunberg som som en ”selfie-aktivist”. Samtidigt vidarebefordrar riksdagsmoderaten Fredrik Kärrholm pressmeddelanden rakt av från Israels ambassad där hjälpskeppet till Gaza beskrivs som ett pr-jippo.

Helgens märkligaste Israelstöd kom dock från den moderata riksdagsledamoten Katarina Tolgfors, som på X jublade över att Håkan Hellströms konsert på Ullevi var så befriad från solidaritet med Gaza: ”Inte en palestinasjal i sikte. Bara musikglädje. Gött mos!”

Flammans nyhetsredaktör mejlade då stjärnans bolag Tro och Tvivel, för att fråga om flaggor och sjalar var förbjudna på konserten. Som svar fick han en bild på en man i folkhavet som gör V-tecknet – med en Palestinasjal runt halsen (se bilden ovan).

Dessa ynkliga reaktioner kan jämföras med Emmanuel Macron, som kallade blockaden av nödhjälp för ”skamlig” och krävde att de sex omhändertagna franska medborgarna fördes tillbaka ”omedelbart”. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bad också om en snabb återlämning, och passade på att kalla den humanitära situationen i Gaza för ”förfärlig och oacceptabel”.

Men Sveriges regering ligger närmare Donald Trump än dessa centrister. Den hysteriska tonen antyder däremot att de – om än vagt – skäms över att ha stått på fel sida om historien.

Samtidigt som de äntligen bestämmer sig för att agera. ”Nu tar Sverige en ledande roll”, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard, som i går skickade ett brev till EU:s utrikeschef Kaja Kallas med en uppmaning om sanktioner mot enskilda ministrar i Israels regering som uttryckt extrema åsikter samt stödjer den olagliga bosättningspolitiken.

Och när det kommer till den israeliska regeringen är det nog påkallat att tala om ”oborstade gaphalsar”.

Jag skriver detta på tåget till Malmö, där jag ska prata på en vänster-aw med ungdomsledaren Nicolas Lunabba och vänsterpartisten Anfal Mahdi. På Rex klockan halv sju, hoppas vi ses där!

Allt gott,
Leonidas

Diskutera på forumet (0 svar)
Ledare 11 juni, 2025

Kristerssons havspolitik är ett bottennapp

Handlarna förbereder fisken på marknaden i Dakar, i ett Senegal som drabbats hårt av utfiske från internationella trålare. Foto: Grace Ekpu/AP/TT.

Överfiske, plaster och dödliga migrationsrutter – behovet att skydda haven är stort. Men på FN:s havsavtal saknas ännu en liten kråka: Ulf Kristerssons.

”Havet tog sängen och väggarna”, säger Fatou Samba och pekar på stenbråten längs stranden i senegalesiska Bargny. ”Snart tar havet resten också, detta hus som mina förfäder har byggt.” (The Guardian, 7/4)

Svårast var dock när hennes 22-åriga son lämnade fiskebyn för Madrid. President Bassirou Diomaye Faye har bett landets unga att stanna i landet, och lovat att trappa upp jakten på flyktingsmugglare, ”dessa illusionsförsäljare, dessa dödens köpmän”.

Ändå flyr fler än någonsin. I fjol dokumenterades över 10 000 dödsfall på väg från Västafrika till Spanien, vilket gör sträckan till en av världens farligaste migrationsrutter. Lokalt kallas den Barsa wala Barsakh, Barcelona eller döden.

Anledningen till att de ger sig av är – åtminstone delvis – brist på fisk. Enligt den nya rapporten The deadly route to Europe av Environmental Justice Forum, som även finns som kortfilm, finns det nämligen ett nära samband med utfiskning och flykten till Europa.

Jättelika trålare från bland annat Spanien och Kina har utarmat fiskepopulationen, i synnerhet småfisk som sardinella, ansjovis och makrill. I ett land där fiskenäringen fortfarande i dag sysselsätter tre procent av befolkningen, och där fisk utgör fyrtio procent av det animaliska proteinintaget, ser många inte någon annan utväg än att fly.

Utfiskning är bara ett av många problem som drabbar haven.

Europa bidrar alltså direkt till den matkris som får unga senegaleser att riskera livet för att ta sig hit. En brutal påminnelse om hur koloniala mönster lever kvar i vår tid.

Problemen som drabbar haven är många. Därför arrangerar FN den 9–13 juni sin havskonferens i Nice. ”Djuphaven får inte bli vilda västern”, sade generalsekreteraren António Guterres i sitt öppningstal under måndagen.

Och även om tankarna snabbt leds till den israeliska militärens olovliga gripande av Greta Thunberg på öppet hav, syftar han på ett annat vattendrama. Haven hotas nämligen inte bara av överfiske, utan även försurningens ”tickande bomb” (Guardian, 9/6), accelererande uppvärmning (ESA, 17/4), uppsugandet av 20 miljoner årliga ton plaster (UNEP, 26/5), samt kapplöpningen efter metaller och fossilgas i havsdjupen.

Den senare har fått ny fart sedan april 2025, då Donald Trump skrev under en exekutiv order som instruerar landets myndigheter att snabba på brytandet av kritiska metaller – inte bara på amerikanskt utan även internationellt vatten – för att ”säkra nationella intressen”. I bakgrunden finns handelskriget med Kina, som i sin tur anklagar USA för att kringgå internationell rätt.

Läs mer

Under havskonferensens första dag dundrade Emmanuel Macron att djuphaven, Grönland och Antarktis ”inte är till salu”, till stormande applåder. Brasiliens president Lula da Silva krävde i sin tur krafttag för att stoppa den ”giriga kapplöpningen” mot botten.

Behovet av global samverkan är alltså stort. Därför hoppas FN nu få igenom ett globalt havsavtal, som ska skydda den biologiska mångfalden i internationella vatten, som utgör två tredjedelar av världens havsyta men bara skyddas till en procent. Men sedan offentliggörandet i juni 2023 har bara 50 av de 60 länder som krävs ratificerat avtalet.

Gissa om Sverige har gjort det. (Svaret är nej.)

Men kanske hinner vi. Havet väntar ju artigt. Det tar sängar, väggar och fiskbestånd i sin egen takt. Och i Senegal? Där återstår ännu två alternativ: Barcelona eller döden.

Diskutera på forumet (0 svar)