Henry Kissinger hann fylla 100 år innan han gick bort. Men på grund av hans politik kom miljontals människor att dö i förtid. Kissinger personifierade cynismen och brutaliteten i den amerikanska utrikespolitik som han var med att utforma under många år, bland annat som säkerhetsrådgivare och utrikesminister. Trots att han var skyldig till så mycket död och lidande ställdes han aldrig till svars för sina handlingar. Som det kalla krigets segrare fick han även under de sista 30 åren av sitt liv fortsätta röra sig i de fina salongerna.
Ibland låg han bakom direkt amerikansk inblandning, som när Vietnam, Laos och Kambodja bombades av amerikanska bombplan. På marken dog fattiga risbönder, och än i dag föds vietnamesiska barn med allvarliga skador på grund de kemiska vapen som amerikanerna vräkte ut över landet. När Hanoi terrorbombades julen 1972 hade USA redan förlorat kriget, ändå gav Kissinger klartecken till massiva bombräder som drabbade barnsjukhus och vanliga bostadskvarter.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Bombningarna av Kambodja och stöd till diktatorn Lon Nol röjde väg för de röda khmerernas maktövertagande och terrorvälde. När Vietnam hade avbrutit folkmordet fortsatte USA att stödja Pol Pots styrkor, trots att de kände till de röda khmerernas massmord. Vietnam straffades och isolerades.
Kissingers politik förlängde livet på apartheidregimerna i Sydafrika och Namibia
Men oftast agerade USA och Kissinger via ombud. Kissinger kunde stödja de brutalaste diktatorer och kuppmakare, så länge det kunde förhindra ett vänsterstyre. I Indonesien gavs general Suharto 1965 grönt ljus för en statskupp, som snabbt övergick till massmord på runt en miljon misstänkta kommunistsympatisörer – siffrorna på antalet mördade varierar. Den indonesiska regimen fick även Kissingers välsignelse att invadera Östtimor 1975, där uppemot en tredjedel av befolkningen dödades i det brutala krig som följde. Landet har än i dag inte återhämtat sig.
På Filippinerna styrde Ferdinand Marcos ett land där vänstern mördades och militären gavs straffrihet. När diktatorn till slut avsattes av demokratirörelsen flög USA ut honom till Hawaii. Särskild god vän var Kissinger med Mobutu Sese Seko, diktator i Zaire (nuvarande Kongo-Kinshasa). Hans styre var mer än brutalt: få diktatorer har plundrat sitt land och bestulit sitt folk lika grundligt som Sese Seko. Medan hans folk svalt kunde han chartra Concordplan för att åka och shoppa i Paris. Kissingers politik förlängde livet på apartheidregimerna i Sydafrika och Namibia. Stöd gavs till extremt brutala grupper som Unita i Angola.
Mindre känt är att Kissinger också hejade på Marockos invasion av Västsahara 1975, en illegal ockupation som pågår än i dag. En stor del av befolkningen lever sedan årtionden som flyktingar i den algeriska öknen. I Bangladesh gav Kissinger stöd till Pakistans försök 1971 att avsätta den demokratiskt valde ledaren Mujibur Rahman som ville att landet skulle bli självständigt. Antalet döda och våldtagna hann räknas i hundratusental innan Bangladesh till slut fick sin självständighet.
För miljoner människor innebar Kissingers beslut fängslanden, tortyr och död
Kissinger hade ett finger med i spelet när den chilenska militären under ledning av Pinochet avsatte den folkvalda presidenten Allende 1973, och när militärjuntan i Argentina dödade vänsteranhängare genom att slänga ut dem levande från helikoptrar över havet. Så kan man fortsätta uppräkningen med länder som Uruguay, Guatemala eller shahens Iran.
För miljoner människor innebar Kissingers beslut fängslanden, tortyr och död. Men trots det förfärande resultatet av Kissingers politik hyllas och vördas han än i dag av många till höger. Även i media talas det på sin höjd försiktigt om honom som ”kontroversiell”.
Efter vapenstilleståndet 1973 tilldelades Henry Kissinger Nobels fredspris tillsammans med Nordvietnams chefsförhandlare Le Duc Tho. Men Le Duc Tho vägrade ta emot priset tillsammans med Kissinger, mannen som var skyldig till så mycket lidande för hans folk.
Så minns man Kissinger idag i Hanoi, Dili, Dhaka och Santiago.
