Andelen arbetslösa i respektive a-kassa är det som främst påverkar storleken på avgiften, något som gör att sänkningen inte fått något genomslag i många fall.
– Det fick ingen större effekt, många har till och med tvingats att höja. Det är kassor som redan hade låg avgift som gynnats, säger Melker Ödebrink, kanslichef på A-kassornas samorganisation, till TT.
Klyftan mellan kassorna ökar
Bland de kassor som sänkt sina avgifter återfinns Akademikernas, SKTF:s och Lärarnas, medan exempelvis Byggnads och IF Metall inte ändrat sina nivåer. Handels’ och Hamnarbetarnas kassor har till och med höjt beloppet.
De ökande skillnaderna i avgifter som finns mellan olika kassor kritiseras.
– Det är inte rimligt att det ska skilja 300 kronor beroende på vilken arbetsgivare man har. Många har redan slagit i taket och de flesta medlemmar har inte haft någon större glädje av förändringen. Man måste gå tillbaka till en mer rimlig och solidarisk finansiering av a-kassorna, säger Ödebrink till TT.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) svarade på frågan om sänkningarna var tillräckliga, då man förutspådde den svaga effekten av avgiftminskningen, med att klargöra att regeringens beslut var tillräckligt.
– Vad hade hänt om vi inte hade sänkt med 50-lappen? Jo, då hade de här kassorna hamnat i en väsentligt värre ekonomisk situation, svarade ministern till TT och meddelade att ytterligare avgiftssänkningar ännu inte var aktuella.