Imorgon fredag spelar legendariska rockbandet KISS i Stockholm. Många KISS-beundrare satte nog kvällsteet i vrångstrupen i måndags, då SVT visade Jim Heneghans dokumentär KISS loves you (KISS älskar dig). Det var ett humoristiskt och samtidigt tragiskt reportage. Dramaturgin var genial. De hängivna fansen, ”tribute-band” som imiterar sina idoler samt KISS-familjen där mamma, pappa, barn sminkade sig och klädde ut sig som KISS.
Men efterhand förändras bilden. Det verkar som om frontfigurerna i KISS är cyniska affärsmän, de hängivna beundrarna framstår som svikna och grundlurade romantiker. ”Tribute”-banden bråkar sinsemellan om pengar och föraktar sin naiva publik.
De som dyrkar KISS brukar rycka på axlarna åt att KISS enbart är en kommersiell vinstmaskin. Älskar man musiken, figurerna, scenshowen så lägger man pengar på idolerna. För mig är det också lite charmigt att frontfiguren Gene Simmons uppfyller sina pojkdrömmar – under gruppens storhetstid gjordes både tecknad serie för Marvel Comics, med bandmedlemmarna som superhjältar, och spelades in en (kalkonförklarad) film på temat ”KISS-hjältarna bekämpar galen vetenskapsman på nöjespark”.
Filmaren Jim Heneghan är bosatt i Sverige och det är tydligt att han själv är ett KISS-fan.
Han började filma 1994 och höll på i åtta år. Du som inte redan har konsertbiljett kan glömma att få tag i en nu. Men se gärna reprisen av dokumentären på söndag, SVT1 den 1 juni 2008 kl 14.25.