Är den nya djurskyddslagen bara en hyllvärmare? Det är lätt att dra den slutsatsen när lagen tydligt säger att djur har rätt att kunna röra sig obehindrat samtidigt som det till exempel fortfarande är tillåtet med burar inom äggindustrin där hönor inte ens kan sträcka ut sina vingar. Trots medborgarnas tydliga önskan om att djuren ska behandlas med större respekt än i dag tillåts djurhållning som så uppenbart strider mot djurskyddslagen. Hur kan det komma sig?
Jordbruksverket har i dag i uppgift att utifrån djurskyddslagen ta fram konkreta föreskrifter om djurhållning. Samtidigt ska dock Jordbruksverket arbeta för ”konkurrenskraftig, hållbar, lönsam och ökande matproduktion”. I uppdraget till Jordbruksverket framstår det som om det inte fanns någon konflikt mellan djurskydd och ökad lönsamhet. Det räcker med en snabb blick på hur det ser ut i en svensk djurfabrik i dag för att förstå att verkligheten är en annan.
Djurskyddsfrågorna har under många år fått stå tillbaka när företagsintressen har fått vara fokus för politik och myndigheter. För bara ett par år sedan beslutade Jordbruksverket att tillåta att smågrisar separeras tidigare från suggan, för att på så sätt ytterligare pressa djurskyddet till förmån för ökad vinstmarginal för grisföretagarna. När en veterinärstudent gick ut i media och slog larm om akuta djurskyddsproblem i samband med koldioxidbedövning av grisar i samband med slakt tog Jordbruksverket grisföretagen i försvar och skrev bland annat: ”att bli illa berörd av att se djur dö är inget bevis för dåligt djurskydd”.
Vi behöver erkänna att det finns en konflikt mellan företagsintressen och djurskydd. Det ligger inte i djuren intresse att födas upp i en djurfabrik och/eller att leva i en bur på en pälsdjursfarm. Vi kan inte ha en ansvarig myndighet som blundar för denna uppenbara konflikt. Och därtill en ansvarig minister som knappt med ett ord hittills under hela mandatperioden har kommenterat en enda djurskyddsfråga, men som däremot ofta pratar om ökad konkurrenskraft för branschen.
Om statsministern tillsatte en specifik djurskyddsminister och om regeringen inrättade en djurskyddsmyndighet skulle frågorna få den tyngd som det folkliga engagemanget för djuren faktiskt kräver. Intressekonflikten mellan ekonomiska intressen och djurskyddet skulle då få hanteras i öppenhet av de förtroendevalda och inte som i dag, av tjänstemän på en myndighet med ett tudelat uppdrag.
Därför anser Djurens Rätt att motionen inför Vänsterpartiets kongress 2020 om att driva frågan om inrättande av en djurskyddsmyndighet och djurskyddsminister är oerhört viktig. Vi hoppas att kongressen delar denna uppfattning!
