Kommer inte kravet på samtycke innebära att en åtalad måste sitta i rätten och bevisa sin oskuld?
– Nej, det är inte det det innebär, säger miljöpartiets språkrör Peter Eriksson. Beviskraven blir inte lägre. Det är svårt att bevisa något när ord står mot ord och det krävs andra saker runt omkring för att döma någon.
– En hel del av våldtäkterna idag definieras inte som våldtäkter, säger Eriksson. Men majoriteten av fallen är inte överfallsvåldtäkt utan helt andra situationer, där mannen är känd av kvinnan. Det är för stora luckor i lagen.
Är den nya våldtäktslagen inte tillräcklig?
– Man vågade inte ta ett rejält steg, så därför har den bara lett till en marginell förändring. Det är en del av förklaringen till att det görs 4.000 anmälningar årligen, men bara 200 leder till åtal.
Vad skulle bli skillnaden mot idag med en samtyckesparagraf?
– Skillnaden blir att det inte behöver vara ett våldsamt skeende, där kvinnan gör motstånd eller det uppstår fysiskt slagsmål. En kvinna blir vid en våldtäkt i många fall skräckslagen och paralyserad, och då är det inte tillräckligt mycket våld för att kunna döma som våldtäkt i rätten.
Enligt Peter Eriksson skulle en paragraf om samtycke visa samhällets attityder.
– Det handlar också om normer. En förändring av lagen är nödvändig för att vi tydligt ska visa att det inte finns acceptans för att tvinga till sig sex eller samlag. Det är bättre att ha en rak och tydlig regel att det krävs samtycke för att ha sex. Det skulle påverka folks beteende, på samma sätt som könssköpslagen. Den har lett till att det inte är lika accepterat att springa till horor.
– En förändring av våldtäktslagen skulle kunna påverka hur män ser på vad som är en våldtäkt, säger Peter Eriksson.
Går det att kombinera paragraf om samtycke med rättssäkert förfarande?
– Det är jag övertygad om, säger Alice Åström, vice ordförande för vänsterpartiet. När vänsterpartiet sa nej till samtyckesparagraf, fanns en oro att förstärka fokus på brottsoffret. Tyvärr ser vi med nya våldtäktslagen, att det fortfarande är starkt fokus på kvinnan som brottsoffer. Hur tydligt hon eventuellt uttryckt ett nej och vilka åtgärder hon vidtagit. Det har också varit frågan om huruvida mannen förstått att hon sagt nej.
Är inte nya våldtäktslagen tillräcklig?
– Förutom frågan om samtycke, finns för snäv tolkning till exempel av ”hjälplöst tillstånd” och vad det är. Det fanns kritik under beredningen av lagförslaget, att det skulle bli för otydligt och det har visat sig att kritikerna haft rätt.
Men hjälper det att skärpa lagen, är det inte fortfarande stort problem med attityderna inom rättsväsendet?
– Definitivt. Samtyckesparagraf kommer inte att med automatik leda till fler fällande domar. Fortfarande handlar det om bevisvärderingen i rättssalen. Samtyckesparagraf skulle ha en mer normativ verkan, visa att kvinnans medgivande ska räknas – inte frånvaron av medgivande.
– Vi vill faktiskt se en obligatorisk utbildning av domarkåren, vilket är en känslig fråga. Det handlar om domarnas och domstolarnas självstyre.
Vänsterpartiet kräver också självförsvar för tjejer i skolan från sjunde klass.
– En förändring i lagen handlar om fall då övergepp redan skett. Vi måste möta den verklighet som finns idag. Då behöver vi stärka tjejers självförtroende och möjligheter att ha självbestämmande över sin egen kropp. Både psykiskt och fysiskt.
– För oss som vänsterparti är inte målet att få fler män i fängelse, utan att få ett samhälle utan förtryck mot kvinnor.
