Syftet med gränsvakterna, som fullt ut ska vara på plats 2027, är att stoppa olagliga gränspassager och lättare kunna skicka tillbaka migranter som inte fått asyl eller uppehållstillstånd i EU. Personal ska även kunna skickas ut bortom EU:s gränser, om det tillåts av landet i fråga.

Enligt den fleråriga rambudget som lagts fram av EU-kommissionen för 2021 till 2027 kommer satsningarna på migration och säkerhet att öka med 20,3 miljarder euro. Förstärkningen av den gemensamma gräns- och kustbevakningsstyrkan Frontex presenterades av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i Strasbourg i september förra året. ”De yttre gränserna måste skyddas mer effektivt,” var hans budskap.
– Frontex kommer bättre och mer aktivt kunna stötta medlemsstater när det gäller återsändanden, för att förbättra Europeiska unionens hantering av fortsatta migrationsutmaningar, säger EU:s asyl- och inrikeskommissionär Dimitris Avramopoulos.
Det starkare mandatet för EU:s gräns- och kustbevakningsenhet har nyligen godkänts av EU-parlamentet.

Migration har varit en splittrande fråga inom EU sedan flyktingströmmen 2015. Rädsla och oro över migrationen har lett till att partier längst ut på högerkanten ökat i popularitet och valts in i regeringar i flera av EU:s medlemsländer. Samtidigt har trycket på gränserna minskat kraftigt jämfört med några år sedan. Antalet migranter som anländer till Europa har minskat från över en miljon 2015 till runt 144 000 år 2018 enligt FN:s migrationsorganisation, IOM.
Men den planerade förstärkningen av Frontex får kritik. Människorättsgrupper varnar för skapandet av ett ”fästning Europa” med externa läger för att bearbeta asylansökningar och gränsvakter med rätt att använda våld.

Philippe Dam, vid avdelningen för Europa och Centralasien vid Human Rights Watch, säger att de har sett ett tydligt skifte från asyl och skydd till gränskontroll och återsändande.
– EU:s strategi är att driva bort asylsökande och flyktingar från EU:s gränser. Det väcker frågan om vilka lagliga vägar som finns för människor som är i behov av skydd. Den här utvecklingen går inte hand i hand med att förbättringar av asylsystemet sker. Människor skickas tillbaka till länder där de hotas av våld, säger han.

Kartläggningar av Human Rights Watch visar att nationella gränsvakter i Grekland, Bulgarien och Kroatien använder övervåld. Ungern låser även in asylsökande vid gränsen och lämnar dem utan mat.
– Det är oklart hur övergrepp och kränkningar längs de nya EU-gränserna kommer att utredas. Vi ser risk för luckor när det gäller ansvarsutkrävande, säger Philippe Dam.