Daesh/IS är en ockupationsarmé i främst Kurdistan. Religiösa frontar bakom Saddam Husseins gamla officersgäng. Klaner är ute efter de oljeinkomster de berövades och är inspirerade av Bush-administrationens Irak-doktrin: att krig ska betala sig själva.
4 000 till 5 000 européer i Daesh, och 20 procent är kvinnor. 4 000 registrerade ”radikaliserade” i Frankrike. Efter attentaten i Paris är 150 satta i administrativ husarrest. 500 fransmän i Daesh och 300 svenskar. England och Frankrike har urskillningslöst dömt återvändare. Många som återvänt uppger sig vara förskräckta. Är det förmildrande eller försvårande omständigheter?
Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, stöttar en en lag mot terroresor, trots att det sagts, senast av HD:s ordförande Stefan Lindskog, att nödvändiga lagar redan finns mot rekrytering till terrorism och mot all slags medhjälp. Varför då en ny lag? Kan det vara en väg för att kunna sänka beviskraven?

Imamer anklagades tidigt och lättvindigt för rekryteringen, men moskéer är en bredare miljö än imamernas. I dag vet alla att det sker i fängelser och via hemsidor och Facebook.
Begreppet radikalisering används slarvigt. En solid tes är att radikaliseringen, likt evangeliska ”born again”-fenomen, är en bredare identifikationsprocess i främmande miljö, säg i en gudsfri miljö.
Inom islam har detta born-again-fenomen utvecklats dogmatiskt, gruppbaserat och med krav på social kontroll. Segregationen, diskrimineringen och rasismen skärper processen. Hur direkt kopplat är detta till resorna? Här krävs nyanser. Förändrad betyder inte religiöst fanatisk, men för Sahlin är de förändrade som reser ”fanatiska i tron”. Säkert kan hon nyansera sig, men cirkelresonemanget är där. Hennes bevis på religiös fanatism är att de reser. Andra motiv ses som marginella.
På turné i förorterna proklamerar Sahlin vad som ”inte är islam” och får instämmanden. Hur vet hon det? Islam är inte vad som står i texterna utan hur dessa blir lästa och tolkade. Den reaktionära salafismen är en läsning, men inte den enda. De som påstår sig veta vad islam är tillskriver islam en egen karaktär, egen agenda, till och med ett eget handlingsprogram. Det är exakt vad Axpixlat gör, men också en del respektabla tyckare i medierna – med olika språkbruk, förstås!

Tyckare i medierna kräver att muslimer tar avstånd från den islam de själva intalat sig är islam. Att muslimer skulle samlas betyder rent praktiskt och absurt att alla andra stannade hemma. Skulle frånvarande muslimer räknas in, rent maccarthyistiskt?
Rekryterarna är inte troende utan kyliga ideologer. De som reser behöver alltså inte vara troende, bara lojala. Fascistiska Daesh betyder hjärntvätt och lydnad. Längst ned står ”martyrerna”, självmordsbombarna som låtit sig hjärntvättas, fascismens nyttiga idioter.
Lagförslaget förbereds till våren. Kommer debatten typiskt nog att komma igång när lagen gått igenom? Etableras det en dogm att de som reser är ”fanatiker i tron” underlättar det tillämpningen. Domstolen som lyckats överbevisa någon om krigsbrott kan lätt extrapolera det till andra, eftersom fanatiker känns igen på att de liknar varandra.
Att resa blir en filosofisk fråga, vad är rekvisitet för detta brott? Turister i Turkiet internationellt efterlysta efter utflykt? I den nyöppnade stödtelefonen förekommer en massa gissningar, skvaller och planterade tips. Boliden-fallet förebådar en cirkus med anhållanden och häktningar. Press på domstolar, och medierna som förstör existenser! Bland juridiska spetsfundigheter, vad får användas som bevis? FRA-avlyssning eller inte? Vad utgör medhjälp? Anstiftan? Överdrivet? Ett blågult rättsosäkert Guantánamo! Vem överdriver?