Bilderna från Brasilien är fasansfulla.
Under måndagen stormade en hjord av högermän in i huvudstaden Brasílias pampiga regeringsområde till stöd för expresidenten Jair Bolsonaro. De bröt igenom halvhjärtade polisbarrikader, strosade runt i kongresshuset, plundrade högsta domstolen och filmade alltsammans för att lägga ut på nätet. I en brutal scen vräker de en ridande polis och hans häst till marken och slår dem blodiga med påkar. Minst lika skärrande är polisens lugna eskort av kuppmakarna till området och kärvänliga småprat vid avspärrningarna.
Brasílias guvernör Ibaneis Rocha anklagas av bland andra Alexandre de Moraes, medlem av landets högsta domstol, för passivitet. Polisens synbara ovilja att ingripa till demokratins försvar skrämmer. Kuppmakarnas syfte är förstås att rulla tillbaka folkets beslut att göra vänsterpolitikern Lula till president, en imitation av kuppförsöket vid Kapitolium i Washington D.C. för nästan på dagen två år sedan. Precis som då har stormningen i Brasília sin egen tatuerade schaman, med fjäderskrud och allt, och i bakgrunden finns rumsrena högerpolitiker som drar i trådarna. På dagen för Lulas tillträde flydde Bolsonaro till Florida, och hans son Eduardo Bolsonaro reste i oktober till samma delstat för att träffa Trump-rådgivarna Steve Bannon och Jason Miller.
Utöver ekot från Trump har kuppförsöket ett starkt inhemskt symbolvärde. Regeringsområdet är ritat av den socialistiska arkitekten Oscar Niemeyer som en hyllning till efterkrigstidens försök att etablera demokrati i Brasilien. Därför placerade han kongresshuset i mitten, gav det total insyn utifrån redan på marknivå via ett band av glasväggar, och med två takkupoler som markerade de båda kamrarna. Från början var det platta taket tänkt som ett offentligt torg, men det avstyrdes av säkerhetshänsyn. Demokratin blev kortvarig, och efter militärkuppen 1964 blev området i stället diktaturens högsäte. De jättelika gräsytorna, inspirerade av Niemeyers brutala franska kollega Le Corbusier, var kusligt öde snarare än fulla av folk. Nu utnyttjas detta heroiska men misslyckade försök till öppenhet av en högerextrem mobb som vill upphäva folkstyret.
Det är dock för tidigt att dra för ridån. Ibaneis Rocha har redan tvingats att ta time-out från sitt uppdrag i 90 dagar medan kontrollen över huvudstaden återupprättas, och vi får hoppas på en ordentlig utredning av guvernörens roll i kuppförsöket. USA borde genast utvisa Bolsonaro till Brasilien så att han får möta rättvisan.
Samtidigt kan den högerextrema rörelsen inte räknas ut. Protesten kan ha långtgående effekter, och ett år efter stormningen av Kapitolium i USA har det republikanska partiet fortsatt sin radikala bana. För bara några dagar sedan gjorde George Santos, medlem i representanthuset för New York, rentav en handgest som signalerar vit makt.
Det senaste decenniet har världens tre största demokratier, om de ens kan kallas det längre – USA, Indien och Brasilien – sett våldsbejakande etnonationalister ta makten. Som alltid är detta endast möjligt om de hjälps fram av en bredare höger.
Sverigedemokraterna har hyllat Donald Trump, Viktor Orbán och polska Lag och rättvisa, agerat ”valobservatörer” åt Putin, och bidrar nu till daltandet med Erdogan. Det rådet inga tvivel om att de vill se en auktoritär utveckling även här, och den höger som tagit dem till makten befinner sig i moraliskt fritt fall.
Precis som för hundra år sedan står kampen om demokratin alltså mellan vänster och höger. Den socialistiska arbetarrörelsen införde folkstyret i Sverige – och kanske skymtas nu ett andra slag vid horisonten.
