Utredningen aviserades oväntat i samband med regeringsförklaringen i höstas och väntas tillsättas senare i vår.
Senare i månaden ska samordningsminister Pär Nuder, som förbereder grundlagsutredningen, träffa partiföreträdarna och diskutera vilka direktiv utredningen ska få.
Vänsterpartiets primära intresse är att försvara regeringsformen av idag – den anses motsvara partiets tidigare krav; bara frågan om republik kvarstår. Även socialdemokraterna vill sitta relativt still i båten, att döma av flera intervjuer i Dagens Nyheter.
De borgerliga partierna har flera ändringskrav. Skilda valdagar för kommun- och riksdagsval, införande av författningsdomstol med rätt att överpröva lagar, personvalet inskrivet i grundlagen.
Men medan de små borgerliga partierna och vänstern hellre talar om en stark riksdag och ett fortsatt proportionellt valsystem, ansluter sig moderaterna till den socialdemokratiska synen på vikten av majoritetsregeringar – vilket exempelvis skall kunna ske genom införande av ett annat valsystem.
Enligt Pär Nuder befinner sig Sverige i ”den ena extremen” mellan absolut proportionalitet och enmansvalkretsar.
Men Nuder vill inte presentera skarpa ställningstaganden för-utom att säga nej till kraven om författningsdomstol respektive skilda valdagar.
Så varför ska utredningen tillsättas? För att det var länge sedan sist (1974) och Sverige har blivit EU-medlem, uppger Nuder till DN.
Men frågan är om inte det finns andra frågor som bränner där under.
En kunde exempelvis vara EU-konstitutionen, där nya grepp har tagits kring relationen mellan EU och dess medlemsstater. De förändringar av Regeringsformen som beslutades kring valet 2002 – kring ”statsskickets grunder” – är få nöjda med.
Såväl EU-positiva som -negativa delar intresset att tydliggöra grundlagen, antingen genom att medan tid är sätta en tydlig gräns för fortsatt maktöverlåtelse – eller genom att inte göra det.
