Kollektivtrafiken utgör en stor börda på barns och ungas ekonomi, enligt föreningen Majblomman. Att göra den gratis kvälls- och helgtid hade kostat knappt 600 miljoner om året – fem gånger mindre än dagens bensinskattesänkningar.
För de allra flesta är Majblomman den lilla knappnål som säljs av kvarterets skolbarn några veckor varje vår. Men för Åse Henell, generalsekreterare för den 118 år gamla föreningen, betyder den mer än så. Majblomman grundades för att motarbeta barnfattigdom, och varje år får de 500 lokalföreningarna runtom i landet in omkring 40 000 ansökningar om ekonomiskt stöd, berättar hon.
– Det kan vara allt från vinterjackor och skor till terminsavgifter, men de senaste åren har vi sett allt fler ansökningar om kollektivtrafik.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
Åse Henell (bilden) använder ordet ”transportfattigdom” för att beskriva situationen för barn och unga som inte kan ta del av samhället på samma sätt som sina kompisar.
– Varje dag berättar barn att de inte har råd att åka buss, måste tjuvåka till fotbollsträningar, eller inte kan ta ett sommarjobb innan de vet om de kommer få sommarens busskort sponsrat av oss.
Föreningen har därför fokuserat på kollektivtrafiken de senaste två åren. Bland annat har man släppt rapporten ”En meningsfull fritid är bara en hållplats bort”, som granskar reseläget för ungdomar i Sveriges regioner. Bara 1 av 10 erbjuder fri kollektivtrafik på kvällar, helger och lov för de under 18.
– Dessutom tas beslut om fri kollektivtrafik ofta precis före sommaren, vilket gör det svårt för barn att planera sommarjobb och aktiviteter. Vi måste sluta ha ett lotteri där möjligheten beror på vilken kommun eller region man råkar bo i.
På glesbygden är tillgängligheten inte bara en fråga om pris, utan även om infrastruktur. Utöver att bygga ut fler linjer nämner Åse Henell en lösning i form av det som Svenska taxiförbundet kallat ”Sveriges hemligaste kollektivtrafik” – anropsstyrd trafik, där bussar kan tillkallas på kommando på lågtrafikerade sträckor.
Vi kräver att gratis kollektivtrafik för barn blir en nationell reform.
– Ett bra exempel är från Sävsjö, där man har infört hundra virtuella busshållplatser för dem med mer än en kilometer till närmaste vanliga hållplats. Man beställer minibuss via app och kan därmed resa enkelt även på landsbygden.
Majblomman har presenterat rapporten för flera politiker, däribland barnrätts- och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och socialminister Jakob Forssmed (KD). Man har även samarbetat med pr-byrån Forsman & Bodenfors för att ta fram ”Kortet utan spärrar” – ett fysiskt busskort, tillverkat av glas från en av Stockholms tunnelbanespärrar, knutet till en kampanj där allmänheten kan skänka pengar till behövande barns resekort.
Reformen föreslår avgiftsfri kollektivtrafik för barn mellan 12 och 18 år på kvällar, helger och lov, i hela landet. Totalkostnaden har man beräknat till cirka 591 miljoner kronor per år.
– Regeringen har samtidigt sänkt skatten på bensin och diesel, vilket kostar staten 3,17 miljarder kronor årligen, påpekar Åse Henell.
Internationella exempel som man jämfört med, som fri buss- och spårvagnstrafik för unga under 20 år i London, har visat på ”ökad självständighet, trygghet, jämlikhet och minskat bilberoende”. Generalsekreteraren räknar även upp att barnfamiljer skulle spara cirka tre miljarder kronor årligen i körsträcka och körtid, samt att Sveriges växthusgasutsläpp hade kunnat minska med över en procent.
– Det är oerhört värdefullt för barn att kunna följa med vänner hem, läsa läxor, åka till stranden eller gå på museum och bibliotek under sommarlovet, säger Åse Henell, och fortsätter:
– Vi kräver att gratis kollektivtrafik för barn blir en nationell reform. I dag ligger ansvaret på regionerna, och det har misslyckats. Därför vill vi att staten tar över.
