Under hösten har Svenska Dagbladet granskat de medicinska åldersbedömningar som många gånger ligger till grund för om unga flyktingar beviljas asyl eller inte. Redan i januari 2016 varnade professor Anders Hjern i en intervju med Flamman för att metoderna som användes var för osäkra för att avgöra om någon var under eller över 18 år. Felmarginalen på en handlovsröntgen kan vara så stor som 2–4 år, och när det gäller tandröntgen kan det i vissa fall handla om ännu mer.
Farhågorna från 2016 om att metoderna som används för att bedöma ungas ålder inte alls är tillförlitlig tycks nu ha besannats genom Svenska Dagbladets granskning. Vid 17 av 20 kontrollerade fall så tolkades bedömningar helt annorlunda när det gjorts andrahandsutlåtanden — av samma forskare som Rättsmedicinalverket grundar sina metoder på. Dessutom har ett tiotal rättsläkare under vintern i olika debattartiklar i kritiserat metoderna som används, däribland tre professorer i rättsmedicin.
Svenska Dagbladet har också avslöjat att det i flera fall har varit omöjligt för utomstående experter att göra bedömningar utifrån röntgenbilder, eftersom de helt enkelt varit för dåliga för att se något på. Svensk rättsmedicinsk förening påpekar också att de inte står bakom de metoder som Rättsmedicinalverket använder sig av.
Symptom på ett systemfel
Fler och fler röster höjs nu om att åldersbedömningarna är ett symptom på ett systemfel. Över tiotusen bedömningar har gjorts sedan Rättsmedicinalverket började använda metoden som nu får massiv kritik. En av de rättsläkare som skrivit under flera av besluten, utan att själv varit delaktig i bedömningen, tar nu också avstånd från de utlåtanden som han skrivit under. Bedömningarna görs av externa konsulter för Rättsmedicinalverkets räkning, och skickas därefter till rättsläkare som skriver under dokumenten, som färdigställts med hjälp av en algoritm.
Fler och fler röster höjs nu om att åldersbedömningarna är ett symptom på ett systemfel
Flera jurister har under vintern uppmärksammat hur åldersbedömningarna slår mot deras klienter. Till Svenska Dagbladet säger juristen Neda Khanshan att hennes erfarenhet är att unga som tackat nej till att göra en medicinsk åldersbedömning får sin ålder uppskriven. Emma Persson, advokat och ordförande i Stockholms migrationskollegium instämmer i det och säger till Flamman att detta är en rättsskandal och att man i förlängningen bör fundera på om det bör införas en amnesti för de som drabbats.
I veckan har fler röster höjts om att de ansvariga måste svara på frågor, både från opinionsbildare, rättsläkare och politiker. Centerpartiet och Vänsterpartiet kräver båda att regeringen agerar och ser till att metoderna som används för att bedömma flyktingars ålder är rättssäkra.
Negra Efendic, som står bakom Svenska Dagbladets granskning, har i sociala medier lagt upp bilder på hur både ansvariga på Rättsmedicinalverket och migrationsminister Helén Fritzon via SMS från sina pressekreterare avböjer att kommentera eller låta sig intervjuas om ämnet.
Morgan Johansson (S) säger i en intervju med Svenska Dagbladet att det är viktigt att vi har medicinska åldersbedömningar som är så rättsäkra som möjligt. Han uppger att han har förtroende för hur de görs, och att ”vilken metod man än skulle använda sig av skulle det vara så att man alltid kan hitta de som är kritiska” samt att de som är emot åldersbedömningar måste svara på frågan ”vad vi skulle ha i stället”.
