Förslaget om vårdnadsbidrag strider mot de jämställdhetspolitiska målen anser Jämo. Även från Skolverket kommer kritik: förslaget riskerar att medföra social snedrekrytering till förskolan.
Nu har remissyttranden på förslaget om vårdnadsbidrag skickats in av flera olika myndigheter. Bland de kritiska finns bland andra Jämo och Skolverket.
Jämo anser att vårdnadsbidraget ger ökade skillnader mellan kvinnors och mäns villkor, både i hemmet och i arbetslivet.
Enligt regeringens förslag ska kommuner kunna betala ut 3.000 kronor i månaden i ett vårdnadsbidrag. Det ska gälla för föräldrar som stannar hemma med sina barn när de är mellan ett och tre år. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2008.
– Intentionen att ge föräldrar mer tid med sina barn är bra, men ett vårdnadsbidrag skulle av allt att döma få negativa konsekvenser för jämställdheten, säger Anne-Marie Bergström i ett pressmeddelande från myndigheten.
Ökade skillnader
Exempel från Norge och Finland visar att bidraget leder till ökade skillnader på arbetsmarknaden. Det är framför allt kvinnor med svag position på arbetsmarknaden som ansöker om bidraget.
– Det är svårt att se varför det skulle bli annorlunda i Sverige, säger Anne-Marie Bergström.
Ett vårdnadsbidrag skulle förstärka attityden att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor ska vara borta från jobbet mer än män. Alla kvinnors utvecklingsmöjligheter på arbetsmarknaden hämmas därför, även om de inte själva använder vårdnadsbidraget.
Målet för den nationella jämställdhetspolitiken är att det ska råda ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av makt och inflytande och ett delat ansvar för obetalt hemarbete. Vårdnadsbidraget verkar i motsatt riktning på alla dessa områden, anser Jämo.
Barnens perspektiv saknas
Från Skolverkets håll är man kritisk mot att barnens perspektiv saknas.
– Vi är kritiska till förslaget och ser med oro på de konsekvenser det kan medföra, säger Skolverkets chefsjurist Ingegärd Hilborn i en kommentar på myndighetens hemsida.
Även Skolverket har undersökt utfallet av vårdnadsbidraget i Norge och Finland. De visar att det är familjer med utländsk bakgrund, låginkomstfamiljer och familjer där föräldrarna har kort utbildning som i högst grad tar ut vårdnadsbidrag. Barn med annat modersmål än svenska kan behöva stärka sina sociala kontakter och få möjlighet att utveckla båda språken.
Ett annat problem är att vårdnadsbidrag kan kombineras med deltidsplacering i förskolan. Många barn med korta närvarotider försvårar pedagogiken i förskolan och blir splittrande för barnen, något som redan visat sig drabba de så kallade ”femtontimmarsbarnen”. Det blir även en ovisshet i planeringen för kommunerna.
– Redan idag är det svårt nog för en del kommuner att planera sin förskoleverksamhet. Det ställer höga krav på förberedelse och planering hos den kommun som vill införa vårdnadsbidrag, säger Ingegärd Hilborn.
