Det finns många fördelar med vindkraft, men beroende på lokalisering kan den också ha negativ påverkan. Nu är det dags att öka incitamenten för dem som bor på de platser där utbyggnad sker.
För att klara klimatkrisen är en omställning av hela vårt energisystem nödvändigt. En viktig del i omställningen är att minska utsläppen från fossila källor radikalt. Men det räcker inte. Det krävs en effektivare och smartare energianvändning, och det krävs en kraftig utbyggnad av den förnybara energiproduktionen. Här har vindkraften en avgörande roll i Sverige i framtiden.
Redan i dag byggs vindkraften ut med full fart och motsvarar nu drygt 20 procent av den svenska elanvändningen. Inom några år kommer vindkraften att producera mer el än kärnkraften, ett energislag som kräver både uranbrytning och förvaring av radioaktivt avfall i hundratusentals år.
Det finns en rad fördelar med vindkraften, bland annat är den konkurrenskraftig och har en minimal klimatpåverkan. Vindkraften kan dock ha påverkan på djur- och naturliv lokalt, och därför är lokaliseringen avgörande för att vindkraften ska vara hållbar. Vindkraftsutbyggnaden ska därför inte ske i skyddade områden eller andra områden med höga naturvärden, där djur- och naturliv riskerar att hotas allvarligt.
En förutsättning för en tillräcklig vindkraftsproduktion i hållbara områden är att vindkraftsverken sprids över landet och att de samtidigt byggs i goda vindlägen. Naturskyddsföreningen har visat att det är möjligt att bygga så mycket som 130 TWh hållbar vindkraft, jämfört med 27 TWh i dag, på en yta som motsvarar knappt en procent av Sveriges totala landyta och två procent av Sveriges havsyta.
Många kommuner använder sitt veto och stoppar byggen av vindkraft. Detta medför att samhället riskerar gå miste om den stora potential som vindkraften innebär för att möjliggöra omställningen till fossilfri och förnybar el.
Naturskyddsföreningen anser att de lokala incitamenten för vindkraftsetableringar måste öka, vilket vi påtalar i den färska rapporten ***En grön skattereform***. Det kan exempelvis handla om en ekonomisk återbäring av fastighetsskatten som vindkraftverken betalar eller genom obligatoriska bygdeavgifter.
Det kan också handla om krav på ett fördelaktigt delägarskap eller inrättande av gröna fonder, till vilka projektörerna betalar, för användning till olika ändamål. Detta finns redan i dag i våra nordiska grannländer och Tyskland, där vindkraften på många håll är accepterad av lokalbefolkningen.
Det är utmärkt att regeringen nu utreder hur kommunerna och deras invånare kan kompenseras, och vi hoppas att förslagen blir konkreta och snabbt genomförbara. Det är bråttom. Klimatkrisen eskalerar och omställningen av energisystemet kan inte vänta.
