Partipolitiskt återfinns i Nederländerna ett brett ”vänster”-nej (93–96 procent nej-röster bland sympatisörer med SP och 55-58 procent nej-röster bland sympatisörer med socialdemokratiska PvdA), samt ett starkt nej från konservativa Christienunie, högerpopulistiska Lijst Pim Fortuyns och Groep Wilders sympatisörer (83–95 procent nej-röster), och ett starkt nej från de som inte sympatiserar med något parti (85 procent nej-röster).
Högerpopulisterna små
I internationella media har högerpopulisten Geert Wilders fått stort utrymme. Men de högerpopulistiska partierna är små. Wilders parti får enligt politiekebarometer.nl den 3 juni 3,3 procent och Lijst Pim Forteuyn, 0,8. Den centerorienterade dagstidningen Volkskrant beskriver också högerpartiernas arbete under folkomkröstningskampanjen som ”osynligt” och konstaterar att Wilders inte ”kunde göra någon skillnad” eftersom hans parti ”saknar organisatorisk kraft – det är bara han själv”. Nej-röstarna själva anser, enligt peil.nl, att deras åsikter bäst företräds av det kristna mitten/högerpartiets André Rouvoet (45 procent), eller Socialistiska partiets Jan Marijnissen (39 procent). 23 procent svarar Geert Wilders. Lijst Pim Forteuyn har ingen opinionsbildare som når upp till en procent.
En överslagsberäkning utifrån den senaste väljarbarometern i landet ger för handen att ”vänster”-rösterna på nej-sidan (PvdA, SP och De gröna) utgör minst två tredjedelar, medan de ”högerpopulistiska” nej-rösterna utgör som mest tio procent av nej-rösterna.
Bland ja-rösterna är det istället framför allt sympatisörer med de borgerliga partierna CDA och VVD som dominerar (57–78 procent ja-röster), tillsammans med ja-röster från socialdemokraterna (42–44 procent ja-röster).
Klass- och kvinnoval
I de lägre inkomstgrupperna fick nej-sidan mellan 68-71 procent (mot 51 procent bland höginkomsttagare). I ålderskategorierna är det bara i gruppen 65+ som ja-sidan en övervikt (52 procent ja-röster), enligt Peils och Maurice de Honds undersökning. Störst är nej-sidan i åldersgrupperna 35–54 år (67-69 procent nej-röster), enligt Peil och Maurice de Hond, medan InterView/NSS pekar på åldersgruppen 24–34 år (68 procent nej-röster).
I Nederländerna finns också en tydlig skillnad mellan könen – 66 procent bland kvinnorna har röstat nej, mot 58 procent bland männen.
Suveränitet skäl rösta nej
Enligt Piels och Maurice de Honds anger nejröstarna som huvudorsak till sittställningstagande (62 procent) utvecklingen i EU, konstitutionens innehåll (30 procent). Endast åtta procent (elva för nej och fyra för ja) av de som röstat anger ”inrikespolitik” som orsak till sitt ställningstagande.
Enligt TNS/NIPO var varken Turkiet eller euron det som avgjorde valet utan frågan om EU självt. Det är 78 procent av nederländarna som anser att Bryssel ”borde ha mindre att säga till om när det gäller frågor som är medborgarna nära”. 73 procent ansåg att EU borde vara ”mycket mer demokratiskt”.
Färre än hälften stödjer idén om en gemensam utrikespolitik i EU.