Förra tisdagen röstade en majoritet i den franska nationalförsamlingen igenom en ny anti-terrorlag. President Emmanuel Macron kunde därmed äntligen meddela att undantagstillståndet som infördes efter terroristattacken i Paris i november 2015 kommer att hävas. Men den nya lagen, som  antogs med 415 röster mot 127 och som är den tolfte säkerhetslagen som har antagits i Frankrike på 15 år, gör inte på något sätt franska medborgares rättigheter säkrare. Tvärtom.

Lagfäst undantagstillstånd

I själva verket innebär den nya lagen att många av de regler som gällde under undantagstillståndet kommer att skrivas in i den franska lagstiftningen. Polisen och rättsväsendet kommer även i fortsättningen att närsomhelst och varsomhelst kunna upphäva medborgarnas rörelsefrihet, religionsfrihet, rätt till hemfrid och rätt till likhet inför lagen om misstankar om terrorism föreligger. Detta utan att stå till svars inför en oberoende domare. Macron har alltså lyckats med konststycket att upphäva undantagstillståndet genom att legalisera det och göra det permanent.

Konkret har den franska polisen numera rätt att utan rättslig övervakning eller kontroll bland annat tvinga en individ att bara röra sig inom en fastställd perimeter, förbjuda henne att vistas på särskilda offentliga platser, genomsöka hennes bostad, göra spontana identitetskontroller, genomsöka bagage och stänga religiösa platser på grund av de ”idéer och teorier” som sprids där.

Regeringens argument för lagen har hittills hållit sig på en nivå som vittnar om en bristande förståelse

Regeringens argument för lagen har hittills hållit sig på en nivå som vittnar om en bristande förståelse för vilken roll grundläggande fri- och rättigheter spelar i ett demokratiskt samhälle. Talespersonen Christophe Castaner, som tidigare tillhörde socialistpartiet, sade att ”man behöver inte vara rädd för redskapen i kampen mot terrorismen om man inte känner sig som en terrorist.”

Kritik från FN

De regler som rådde under undantagstillståndet har tidigare fått hård kritik, inte minst för de svaga resultat som de nya befogenheterna producerade. Sedan reglerna infördes i slutet av 2015 har 6 000 husrannsakningar gjorts men misstanke har bara väckts mot 41 personer. Av dem var 20 misstänkta på grundval av ”ursäktande av terrorism”, det vill säga ett tankebrott. Priset för det magra resultatet är att flera familjer fått sina liv omskakade och ibland förstörda.

Ordföranden för organisationen CNCDH, som värnar om medborgerliga rättigheter, Christine Lazerges har i en intervju varnat för vad som kan hända om ett extremhögerparti som Nationella Fronten kommer till makten i Frankrike under sådana omständigheter. ”En sådan regering skulle inte ha något alls att lägga till till den här texten,” sade hon.

Även FN har riktat kritik mot den nya lagen. I en rapport kritiseras den franska regeringen för att använda ”vaga definitioner av terrorismen och hoten mot rikets säkerhet”. Rapporten uttrycker även oro för att de långtgående polisiära befogenheterna ska leda till att diskrimineringen mot muslimer ökar i Frankrike. Enligt rapportens författare Fionnuala Ní Aoláin är de exceptionella befogenheter som råder under undantagstillståndet inte tänkta att bli permanenta, ”något som skulle utgöra ett allvarligt angrepp på alla medborgares åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, och som riskerar att underminera rättsstatens anda.”