Få brinner för AI som civilministern och kristdemokraten Erik Slottner. Han lägger halva sin arbetstid på digitaliseringsfrågor – som en planerad ”medborgarapp”, som ska funka som universell kontaktväg till den offentliga sektorn.
– Oavsett om man behöver hjälp med förskoleplats, plats på särskilt boende eller tillstånd för alkoholservering. Detta skulle förenkla ordentligt, menade han på en presskonferens i maj 2025.
– Om jag får rangordna våra prioriterade åtgärder ligger denna högt upp.
När han pratar med P3 Nyheter om att över hundra myndigheter får i regeringsuppdrag att använda sig mer av AI-teknologi 2026 förtydligar han vad som kommer ske om de inte gör det:
– Ett ”straff” får man ju inte, men ja: en allvarlig anmärkning av ansvarigt statsråd, i de uppföljande dialoger som görs.
Även universitet och högskolor ska ”redovisa hur de arbetar med att utveckla utbildningsutbudet avseende AI, samt insatser för att integrera AI-inslag i utbildningar”. Bland hundratalet myndigheter finns även sådana som hanterar stora mängder känslig data – som Brottsoffermyndigheten, Polisen och Migrationsverket.
På den sistnämnda myndigheten köpte digitaliserings- och utvecklingsenheten nyligen in 150 licenser på ett tolv månaders testkontrakt, av världens mest använda AI-verktyg – amerikanska Open AI:s Chat GPT.
Testerna ska göras på ”helt öppen extern okänslig information”, som offentlig landinformation, samt för att göra Migrationsverkets kommunikation mer ”effektiv, kreativ och datadriven”. Rättsavdelningen vill utvärdera möjligheten att med AI ”sammanfatta de viktigaste punkterna i en dom, med en motivering om varför domstolen kom till denna slutsats”, för att ”förtydliga och förenkla arbetet med våra vägledningar”.
”Många av våra ’systerenheter’ på andra länders migrationsmyndigheter har redan kommit långt i användandet av dylika verktyg, och det känns lite olyckligt att hamna långt efter”, skriver hon till Flamman.
Exakt vad Migrationsverket betalat för licenserna är hemligt. Myndigheten ”finner att utlämnande av uppgifter avseende offererande à-priser väsentligt skulle skada anbudsgivarnas ekonomiska intressen”, och skriver att Open AI ”begärt sekretess för samtliga handlingar”.
”Migrationsverket bedömer att det finns särskild anledning att anta att bolaget kan komma att lida skada i konkurrenshänseende om uppgiften röjs”, står i samma dokument.
Flamman har även försökt begära ut den informationssäkerhetsanalys som myndighetens it-säkerhetsavdelning utfört inför upphandlingen. Denna har Migrationsverket inte lämnat ut alls, med hänvisning till informationssekretess.
Exakt hur Sveriges myndigheter ska använda mer AI framgår inte tydligt, berättar SR:s Evelina Galli. Det viktiga är, enligt uppdraget, ”att de blir bättre på det”.
Rapporter om hur flera myndigheters AI-satsningar gått hittills tyder på att det kan behövas. Strax innan lucia arbetsbefriades tre chefer på Arbetsförmedlingen, efter upprepade visselblåsningar internt om ”vissa oegentligheter eller säkerhetsbrister”. Boven i dramat visar sig vara ett kinesiskt Chat GPT-liknande verktyg: jätteföretaget Alibabas modell Qwen 3, som ska ha ”akutstoppats” från att köras mer i myndighetens it-miljö så fort generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson fick nys om tilltaget.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
”Flera källor beskriver hur modellen tagits in som ett led i att it-avdelningen på Arbetsförmedlingen velat positionera myndigheten och visa att man ligger i framkant av AI-kapplöpningen”, uppger Aftonbladet.
Strax innan dess tog Försäkringskassan sitt hårt kritiserade automatiska system för vab-kontroller ur bruk, ett år efter att journalisten Sascha Granberg granskat det i Svenska Dagbladet 2024. ”Botten” skulle profilera sannolika potentiella fuskare som försökte ta ut bidrag för vab (vård av sjukt barn), så att myndigheten kunde utföra riktade kontroller. Kvinnor pekades ut dubbelt så ofta som män. Mammor med utländsk bakgrund, låg utbildning eller tunn inkomst flaggades allra mest.
Att automatisera vissa repetitiva arbetsuppgifter som texthantering och liknande kan hjälpa oss få tid över, och få samma pengar i offentlig sektor att räcka till fler.
Integritetsskyddsmyndigheten inledde inte sin tillsyn av Försäkringskassan förrän sommaren 2025. Då hade profileringssystemet redan använts i minst nio år, eventuellt tolv, och granskats av Inspektionen för socialförsäkringar (ISF) redan 2018.
”Försäkringskassans användning av riskbaserade kontrollurval ökar träffsäkerheten i uppföljningarna, men i sin nuvarande utformning klarar de inte ISF:s test för likabehandling”, står bland annat i ISF-rapporten.
Nu får Försäkringskassan, tillsammans med Skatteverket, hundra miljoner kronor var för att upprätta en gemensam ”AI-verkstad” för ”accelerering av användningen av artificiell intelligens i offentlig förvaltning”.
”Framför allt har [AI] stor potential att effektivisera verksamheten och frigöra tid för personalen. Tid som går till administration och pappersvändande kan i stället användas för medborgarnära service”, skriver Erik Slottner (KD) i ett mejl till Flamman.
”Men vi förutsätter att tekniken används på ett säkert och etiskt sätt, vilket också betonas i uppdragen.”
– Vad sade du att det står på hemsidan, ”AI Change Agent”?
Shirin Henare skrattar i luren.
– Jag vet knappt ens vad det innebär.
Själv beskriver hon några av sina arbetsområden hos AI Sweden som ”transformation, kommunikation och förändringsledning”. Själva organisationen är ett ”nationellt center” och ”partnernätverk” grundat 2018, med uppdrag att ”accelerera användningen av AI för att stärka Sveriges välfärd och konkurrenskraft, och förbättra livet för alla som bor i Sverige”. Samarbetet får både privat och statlig finansiering, och beskriver sig som ”politiskt neutralt och icke vinstdrivande”.
Shirin Henare (bilden) är en av dem som fått i uppgift att turnera landet runt, inför publiker som den kommunala digitaliseringsföreningen Sambruk, och introducera den ”digitala assistenten” Svea – en ”Chat GPT-klon”, anpassad för svensk offentlig sektor.
Svea har flera snarlika syskon ute i Europa, där allt fler länder satsar på att ta fram sin egen kundtjänst- och handläggar-bot på hemmaplan, ofta med både medborgare och tjänstemän som målgrupp. I Spanien heter projektet Alia, i Estland ”Bürokratt”. Frankrikes experiment ”Albert” är på nedvarvning efter intensiv facklig kritik, samtidigt som 82 procent av 20 000 tjänstemän i den brittiska staten uppgav i en studie att de tänkte fortsätta använda Microsoft Copilot på jobbet. Verktyget ska ha sparat dem mellan 19 och 26 minuter om dagen.
Pilottester av Svea har gjorts i flera faser sedan 2023, och i den nuvarande deltar 55 offentliga organisationer. Verktyget ska inte ta några egna beslut, utan är tänkt att hjälpa anställda på myndigheter, kommuner och regioner med digital informationshantering – sammanfatta och söka i stora massor text, ta fram och förbättra ”rapporter, handlingar och ansökningar”, och fungera som ett stöd i handläggningsprocesser. Funktioner på gång är transkribering av inspelat tal, och maskning av dokument.
Under våren har de deltagandes arbete främst gått ut på att ”annotera träningsdata”, ungefär att göra information och frågeställningar begripliga och sökbara för AI-verktyget.
– Många hakar upp sig på var det här landar, ”vad blir Svea sedan”? Jag tycker det är en stor utmaning för många att samverka nationellt kring frågor, man är inte så van vid det, säger Shirin Henare.
– Många kommer in med sin kommunhatt, regionhatt eller myndighetshatt. Det tar en liten stund för alla att skaka av sig dem, och gå in i den större, nationella tanken med ett gemensamt förhållningssätt.
Att delta i Sveas tredje och nästa testfas ”kräver inga tekniska förkunskaper” – däremot viss medfinansiering, i form av ett bidrag. De minsta kommunerna (under 15 000 invånare) och myndigheterna (under 200 anställda) får betala 300 000 kronor, medan storstädernas deltagande kostar uppemot miljonen.
En av de mer förmögna instanserna som nyligen anslutit sig som testmiljö är Riksbanken, efter ett möte med Sveas projektledare Jonathan Permert – effektiv altruist, och tidigare AI-ansvarig på Kriminalvården.
”Den här typen av stora samarbeten i offentlig sektor som faktiskt resulterar i riktiga produkter är oerhört ovanliga. Då får man inte snooza när de står vid dörren”, skriver Riksbankens AI-ansvarige Hugi Aegisberg på Linkedin.
Organisationerna som är med och bygger upp Svea skriver ett avtal med AI Swedens ”formella huvudvärd” – komplexet Lindholmen Science Park i Göteborg, ett vinstbegränsat bolag samägt av bland annat Chalmers, Volvo och Telenor.
– Vi är 160 olika myndigheter, bolag och organisationer som gått samman, och vill accelerera användningen av AI i det svenska samhället, säger Billy Jörgensen (bilden), juridisk expert på AI Sweden, till Flamman.
Redan sommaren 2024, ett och ett halvt år innan det nya uppdraget till myndigheterna, gav Erik Slottner i uppdrag till Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att hjälpa den offentliga sektorn använda sig mer, och på ett mer hållbart sätt, av tekniken.
– AI kan bland annat användas för att minska fallolyckor (som i ett lyckat projekt på ett äldreboende i Sundsvall), upptäcka sjukdomar i ett tidigare skede eller som stöd för att ta fram nya mediciner, vilket visar hur tekniken kan minska mänskligt lidande, sade ministern.
Ett år senare rapporterade Digg att svenska myndigheter trots höga tekniska ambitioner brister i sin förmåga att strukturera och hantera data, vilket innebar en klar ”risk för ytliga AI-satsningar” där ”nyttan blir begränsad, eller i värsta fall kontraproduktiv”. En annan ny utvärdering ”visar att myndigheterna aktivt utforskar AI-teknik, men att många fortfarande befinner sig i ett tidigt skede”. I Dagens Industri kallar tre professorer Sveriges nationella digitaliseringsstrategi ett ”haveri”, med ”svag koordinering” och ”mer vision än verkstad”.
I budgetpropositionen för 2026 satsas omkring en halv miljard per år på AI inom offentlig förvaltning. Näringslivet ”ligger redan i framkant”, menar regeringen däremot. Enligt statistik från Stanford såg Sverige den tredje största ökningen i världen av registrerade AI-patent mellan 2013 och 2023, efter Luxemburg och Kina.
AI Sweden har tidigare presenterat Svea som svar på ”flera prognoser som pekar på en stor kommande personalbrist i den offentliga sektorn”. Shirin Henare menar att sektorns traditionella arbetssätt ”inte riktigt är kompatibelt med den här tekniken”, samtidigt som hon ser att Sverige står inför stora utmaningar med ”att klara samhällets behov med allt mindre bemanning”.
Det man kallar ‘förbättrad datatillgång’ är ju att man vill nedmontera sekretessen mellan myndigheter, och även tillhandahålla mer av myndigheters information till privata aktörer.
– Att det inte föds lika många barn är en stor problematik, och arbetskraften som kommer till Sverige kommer inte räcka till de behoven vi har i samhället, varken till våra barn eller äldre. Att automatisera vissa repetitiva arbetsuppgifter som texthantering och liknande kan hjälpa oss få tid över, och få samma pengar i offentlig sektor att räcka till fler.
Ambitionen är att Svea ska vara ”arkitektur-agnostisk” – att både hårdvara och mjukvara ska kunna bytas ut, och inte vara beroende av något specifikt företags AI-modeller eller infrastruktur. Till Sveas första testetapp levererade den amerikanska jätten Intel hårdvaran.
– Många skänker delar till Lindholmen, från aktörer som IBM och Nvidia-partners, utan några som helst krav på motprestation. Företagen får ställa hit saker vi kommer att labba på, men de kommer inte få några fördelar av det, berättar Billy Jörgensen för Flamman.
Är det inte en fördel i sig att ni blir intresserade av att använda deras teknik?
– Det är en jättebra fråga. Vi jobbar mycket med att det inte ska bli ett ”showroom” på det sättet, men det finns ju heller inte så många aktörer som kan leverera den här sortens hårdvara.
Shirin Henare berättar att dagens webb-baserade Sveaprototyp bygger på Metas AI-modell Llama, men att man också utvärderar Open AI:s öppna OSS-modeller. Mjukvaran överför inte information till ”molnet” i USA eller något annat tredje land, intygar hon, utan finns nedladdad på fysisk infrastruktur i Lidköping från det svenska bolaget Airon.
– Microsoft har inte lyckats vara så transparenta med Copilot, det har absolut inte OpenAI heller just nu. Det går ju jättebra med information vi inte är så rädda om, men så fort vi kommer till känslig information – både enligt GDPR, men i offentlig sektor även sådant som rör infrastruktur och rikets säkerhet – då är det ju mycket, mycket svårare att förlita sig på de här företagen.
Just nu utreder AI Sweden om deras verktyg över huvud taget kommer att få lagrum att behandla känsliga personuppgifter och sekretessbelagd information. ”På sikt” tror man att det kan vara möjligt.
Svenska domstolar använder sig redan i dag av egenutvecklade AI-verktyg för att maskera sekretessbelagda uppgifter. Integritetsskyddsmyndigheten understryker dock ”vikten av att säkerställa att ’human-in-the-loop’ efterföljs” – att en mänsklig handläggare kollar att maskeringen är korrekt, innan handlingen lämnas ut.
Att ta fram svenska AI-lösningar för staten handlar också mycket om ”svensk suveränitet”, säger Shirin Henare. Teknologins ankomst är ett faktum hon är övertygad om: nu handlar det om vem som håller i kontrollen.
Att automatisera vissa repetitiva arbetsuppgifter som texthantering och liknande kan hjälpa oss få tid över, och få samma pengar i offentlig sektor att räcka till fler.
– Att AI nu finns som teknik som kan effektivisera våra jobb kan vi inte stoppa. Det finns redan amerikanska, molnbaserade tjänster, som dels inte är tränade på vår offentliga sektors data, och som innebär rätt stora uppoffringar av information till tredje land. Jättemånga inom offentlig sektor jobbar ju med medborgarnas känsliga information, som vi måste skydda.
”Så sent som i höstas deltog jag på ett högnivåmöte om digital suveränitet, och hur Europa kan bli mer självständigt inom samhällskritiska digitala lösningar”, skriver Erik Slottner (KD) till Flamman.
Regeringen arbetar just nu med en ”molnpolicy”, som ska ge tydligare riktlinjer för hur offentlig sektor får använda sig av AI och molntjänster, och förhoppningsvis öppna för fler europeiska och svenska alternativ i dagens amerikanskt dominerade tekniklandskap.
I dag ger den amerikanska lagstiftningen Cloud Act Clarifying lawful overseas use of data) USA:s brottsbekämpande myndigheter ”omfattande befogenheter” att begära ut data om personer från alla amerikanska it-företag – även om datan råkar ligga lagrad på en server i Sverige. Lagen har kritiserats för att ligga i konflikt med både EU:s GDPR och svenska OSL (Offentlighets- och sekretesslagen), samtidigt som 80 procent av Europas digitala infrastruktur beräknas vara beroende av amerikanska molntjänster i dagsläget.
Svenska bredbandsleverantören Bahnhof, som i dag marknadsför sina molntjänster som ”Trump Free”, hissade varningsflaggor långt innan det blev ”trendigt”.
– Vi i branschen brukar säga att ”i molnet” egentligen bara betyder att du lagrar saker på någon annans dator. Det är därför alltid möjligt för en illasinnad regim – oavsett om den är kinesisk, rysk, eller amerikansk – att utöva påtryckningar, genom att kontrollera infrastrukturen och tjänsterna, förklarar Bahnhofs vd Jon Karlung (bilden) för Flamman.
– Förr brukade det vara lite ”foliehattsvarning” på att bry sig om sådant här. Man har inte riktigt tagit det på allvar i Europa, och även monterat ned mycket egen hårdvarutillverkning. Men vi fick ju verkligen rätt. Man kan inte längre lita på att USA inte plötsligt lägger strafftullar även på molntjänster.
Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert och grundare av initiativet Folkets AI-kommission, är skeptisk mot vad hon ser som bristande transparens inom AI Sweden.
– Det ser ut som att det skulle vara ett stort myndighetssamarbete, men är väldigt leverantörsdrivet. Det är också svårt att få inblick i vad den här typen av konstruktioner egentligen har för sig, eftersom offentlighetsprincipen inte gäller, påpekar hon (bilden).
– Man är ju en väldigt stark lobbyorganisation, som precis som AI-kommissionens färdplan vill ha så mycket AI som möjligt. Då blir det väldigt konstigt när man knyter upp så många myndigheter till det här samarbetet, de blir lite bakbundna.
Sedan 1990-talet har det gjorts åtskilliga satsningar ”i hybridformer utanför den normala förvaltningen”, som Bank-ID, på mer centraliserad och gemensam statlig it-infrastruktur – något ”man nog skulle kunna byggt upp för jättelänge sedan, om inte de här sakerna var fullständigt sammanblandade med marknaden och IT-företagen”, menar Fia Ewald.
Satsningar som Svea väcker flera frågetecken för henne – inte minst då ökad AI-användning ofta nämns i samma mening som ökad datadelning, att det ska bli lättare för myndigheter att dela med sig av digital information.
– Det man kallar ”förbättrad datatillgång” är ju att man vill nedmontera sekretessen mellan myndigheter, och även tillhandahålla mer av myndigheters information till privata aktörer, menar hon.
– Man undviker kategoriskt etiska frågor, samt att prata om att det över huvud taget finns ekonomiska och politiska maktintressen i det här. Partierna har inte heller gjort de här frågorna till politik, över huvud taget.
Regeringen har hänvisat till en studie genomförd på uppdrag av Google, som uppskattade att generativ AI skulle kunna öka Sveriges årliga BNP med nio procent, ”motsvarande 500 miljarder kronor”, de närmaste tio åren. I offentlig sektor såg studien ”ekonomiska möjligheter” på upp till 125 miljarder kronor.
Fia Ewald ser bara ”en massa fejkade siffror”.
– Man använder McKinsey-rapporter till leda, och påstår att man ska tjäna hundratals miljarder genom att reducera kostnader. Detta är ju löften som varken infrias, eller följs upp, någonsin.
Flamman har sökt Jonathan Permert, projektledare för Svea.
