”Efter 7 oktober har det funnits en känsla av att man inte får säga eller tycka vissa saker i judiska sammanhang”, säger initiativtagaren Hanna Rajs.
I november undertecknade åtta svenska judar en debattartikel i Expressen. Personerna bakom artikeln, däribland poeten Hanna Rajs, sluter nu upp bakom ett nytt projekt.
– Det har funnits ett tydligt behov av organisering inom den svenska judiska vänstern, speciellt de senaste månaderna, säger Hanna Rajs till Flamman.
Läs direkt. Bli prenumerant!
Få tillgång till alla artiklar och exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.
Är du redan prenumerant? Logga in
I skrivande stund ligger pappren fortfarande hos Skatteverket, men snart kommer den nya föreningen Svensk judisk vänster officiellt att grundas. Alla som identifierar sig som judar och håller med om stadgarna och värderingarna är välkomna.
– Många har känt en brist på sammanhang där vänsterjudar har kunnat samlas, och vi har börjat hitta varandra, säger Hanna Rajs.
Hon har länge varit aktiv inom Judiska församlingen i Stockholm, men har sedan en ung ålder känt av en högerdominans i samfundet.
– Men man har alltid kunnat hitta andra som står en ideologiskt närmre, och det har blivit tydligt med åren att det finns många andra som delar erfarenheten av att sticka ut på det sättet. Det är som med en familj, man behöver inte tycka samma om allt, och håller kanske vissa saker för sig själv eller till vissa specifika tillfällen.
Det är sådana tillfällen som föreningen Svensk judisk vänster vill skapa fler av. För Hanna är det politiska viktigt, men likaså att det finns utrymme för annat.
– Speciellt efter 7 oktober känns det som att man inte får säga eller tycka vissa saker i judiska sammanhang, speciellt angående Israel-Palestina, säger hon och fortsätter:
– Men vi vill också att det ska finnas en judisk vänsterrörelse som inte bara är kopplad till det, utan också kan erbjuda alternativa sammanhang. Vi vill göra kulturprogram, vi kommer att fira högtider och gudstjänster. En del av det handlar om politisk organisering, men det är lika mycket av allt det andra också.
Hanna Rajs vet att hennes relation till Judiska församlingen inte delas av alla, och ser ett behov av andra platser för den som inte känner sig välkommen.
– Det finns en stor grupp människor som inte är bekväma med att gå till synagogan, som förlorat kontakt med eller aldrig från början känt att de kan vara en naturlig del av församlingen. Jag har ändå kunnat vara det, men det finns många som inte vill eller vågar gå dit, eller prata med sina judiska vänner om vissa saker.
Hon uppskattar att diskussionen om antisemitism inom vänstern lyfts mer under vintern, och hoppas att föreningens verksamhet kan bidra till samtalet.
– Jag tycker det är jättebra att det pratas om mer. Många inom vänstern har en önskan om att antisemitism inte ska få plats, och jag tror den önskan är äkta. Samtidigt finns begränsad kunskap om hur antisemitism kan se ut just inom vänstern, och den nivån behöver höjas. Jag hoppas att ökad information kan leda till en bättre förståelse.
