Nyheter/Utrikes 14 juli, 2016

Nytt mord på protest- och folkledare i Honduras

Miljökämpen Lesbia Yaneth Urquia, 48 och mor till tre barn, mördades i torsdags förra veckan med en machete. Urquia var en lokal ledare för protesterna mot det starkt kritiserade kraftverksprojektet Aurora I i länet La Paz.

Projektet leds och ägs av Arnold Castro, make till regeringspartiets ordförande Gladys Aurora Lopez, tillika vice ordförande i landets kongress. Lopez är en nitisk försvarare av den militära statskuppen som ägde rum i juni 2009 i Honduras, då militären störtade den folkvalde presidenten Manuel Zelaya.
Gladys Lopez ses som ett typiskt exempel på det extravaganta livet hos den rika ”vita oligarkin” som i helikopter flyger från staden Marcala de cirka 80 kilometrarna till huvudstaden Tegucigalpa, en bjärt kontrast till den misär och extrema fattigdom som hennes väljare i länet La Paz lever i.

50-tal koncessioner

Efter statskuppen 2009 utsåg kongressen talmannen Roberto Micheletti till ny president. I de allmänna valen som hölls i november samma år med militären som övervakare valdes nationalistpartiets (som leds av Aurora Lopez) kandidat till president. Partiet fick nära nog kvalificerad majoritet i kongressen. Motståndsfronten uppmanade folket att bojkotta valet och bara 45 procent gick till urnorna.
Den nya kongressen utfärdade redan de första dagarna ett 50-tal kontrakt till honduranska energi- och gruvföretag lierade med den politiska eliten eller transnationella bolag.
Ett av dessa är Aguazarca, som Bertha Cacéres och hennes organisation Copinh bekämpade och bekämpar till priset av hennes eget liv som togs den tredje mars i år. Ägaren av Aguazarca är familjeklanen Atala-Faraj, av kubanskt-palestinskt ursprung – Honduras mäktigaste familj.

Mordhotade journalister

Lesbia Urquia var nära vän till Bertha Cacéres och deltog i motståndet mot militärkuppen redan från första dagen. Som aktiv i Copinh deltog hon från 2010 i motståndet till kraftverksprojektet Aurora I och försvaret av floden Chinacla. Dess vattenflöde har minskat dramatiskt sedan kraftverksbygget inleddes.
Under torrperioden måste människorna gå flera kilometer för att få tillgång till vatten. Den stora majoriteten i dessa områden utgörs av lencaindianer. Journalisterna på ”Radio Lenca” har mordhotats när de uppmärksammat kraftverksprojektets konsekvenser.
Koncessionen för Aurora I är på 30 år. Projektet är beläget utanför staden San José i länet La Paz som gränsar till länet Intibuca där kraftverksprojektet Aguazarca står still sedan mordet på Cacéres och den internationella kritikstorm som mordet gav upphov till. I Marcala, med sina 30 000 invånare, kände Lesbia alla och hon hade sedan ett 20-tal år ett litet stånd på marknaden.

Ursprungsbefolkningar ignoreras

Majoriteten av koncessionerna som den illegitima regeringen utfärdade 2010 är belägna på territorium som tillhör någon av de åtta ursprungsbefolkningarna i Honduras.
– Inte i ett enda fall genomfördes det informationskampanjer, rådfrågningar eller samråd, vilket ILO:s 169:e konvention i FN: s deklaration om rättigheter för ursprungsbefolkningarna kräver.
Det säger Miriam Miranda, koordinatör för Garifunafolkets organisation Ofraneh och en politisk ”tvillingsyster” till Bertha Cacéres.
Ett exempel på hur staten bryter mot de internationella lagarna och konventionerna gavs den 18 december 2015 då Honduras fördömdes av den Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Regeringen hade utfärdat tillstånd för turist- och gruvprojekt på Garifuna-territorium utan att först ha rådgjort med denna ursprungsbefolkning.
– Denna situation har förvärrats efter statskuppen där en rad lagar och dekret av nyliberal karaktär slår mot våra folks överlevnad, säger Miranda.

Copinh: Regeringsmord

Copinh å sin sida säger i ett uttalande:
– Mordet på Lesbia utgör ett nytt politiskt femicidio (kvinnomord). Det söker tysta de kvinnors röster som med mod och kurage försvarar sina rättigheter mot ett patriarkalt, rasistiskt och kapitalistiskt system, som för varje dag rör sig närmare en förstörelse av vår planet.
Copinh lägger det direkta ansvaret för mordet på Lesbia Urquia på regeringen Juan Orlando Hernández och de militära och polisiära regeringsorgan som inte ser som sitt ansvar att beskydda försvararna av de mänskliga rättigheterna och landets naturresurser.
– Samma ansvar har även Gladys Aurora Lopez och hennes make Arnold Castro. De är en permanent källa till hot och konflikter över byggnationen av kraftverk i länet La Paz, säger Copinh i sitt uttalande.
Aurora Lopez å sin sida hotar Copinh med rättsliga efterräkningar för sitt uttalande.
Den omtyckta miljökämpen Lesbia Urquia begravdes i fredags förra veckan i Marcala, där hela befolkningen följde henne till den sista vilan. Aurora Lopez fanns inte på plats.

Motion i USA:s kongress

Med anledning av mordet på Urquia har fem demokratiska kongressledamöter i USA väckt en motion om en lag de kallar ”Bertha Cacéres”. Den kräver att USA avbryter allt militärt och polisiärt stöd till regeringen i Tegucigalpa. Ledamöterna anser att så länge mordet på Bertha Cacéres och över 100 mördade bönder i Aguandalen inte är uppklarade måste USA avbryta sitt stöd till regimen.

Inrikes/Nyheter 20 mars, 2025

Bojkott väcker motstånd mot matoligarkerna

Butiken Matdax i Högdalen ägs inte av någon av Sveriges stora matkedjor. Foto: Liz Fällman.

En folkrörelse har bildats på sociala medier, med målet att inte handla hos livsmedelsjättarna under vecka 12. Men Niklas Zandén, professor i företagsekonomi, ifrågasätter om vi kan sänka de skenande matpriserna genom att rösta med plånboken.

– Jag har aldrig sett så mycket folk här förut, skrattar en förbipasserande kvinna in i sin handsfree.

”Här” är Matdax i Högdalens förortscentrum, vägg i vägg med Tropique (en kiosk med skylt-tillägget ”den exotiska butiken”) och mittemot närlivset Matgrossen, där småbarnsföräldrar står i vårsolen och klämmer på färska grönsaker från lådorna utanför.

Totalt har Matdax tre butiker i södra Stockholm, som ingår i samarbetet Den svenska matrebellen, tillsammans med ett 70-tal matbutiker som gått ihop för att ”utmana de stora blocken i handeln”.

50-åriga Rezan handlar ofta här, trots att hon bor i Huddinge. Hon känner till kampanjen mot livsmedelsjättarna, men kände sig ändå nödgad att svänga förbi Ica bredvid för att komplettera med vissa varor. 

– Men jag märker att det är extra många här nu.

Studenterna Ester och Josefin, som drar en stor kundkorg tillsammans, deltar mer helhjärtat i den bojkott som pågår under vecka 12.

Rött. Chokladaskar på rea inne på Matdax i Högdalen. Foto: Liz Fällman.

– En av de första grejerna jag kommer ihåg blev sinnessjukt dyr var purjolök, berättar Josefin.

– Det är så gott, jag gör ofta en asiatisk kålsallad på det. Men det gick ju bara inte längre.

Initiativet började som ett Tiktok-klipp, som 47-åriga Annika Morina i Knivsta gjorde i affekt efter att hon märkte att priset på tomatpuré ökat med över 50 procent. I dag har originalvideon hundratusentals visningar, och uppmaningen har spridits till en rörelse över hela landet.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes 20 mars, 2025

Få av Foodoras bud omfattas av kollektivavtal

2023 flyttades alla cykelbud i moderbolaget Foodora AB till underbolaget Foodora Logistics - och då följde Transports kollektivavtal med. Foto: Mickan Mörk/TT.

För fyra år sedan tog matleverans-appen Foodora ett ”banbrytande steg” genom att bli det första gigbolaget att teckna kollektivavtal med Transport. Nu kan Flamman avslöja att endast en liten minoritet av dem som levererar bud genom appen omfattas av avtalet.

I februari 2021 blev Foodora AB det första gigbolaget att teckna kollektivavtal, något som kallades ”ett banbrytande steg för hela gigekonomin” av förbundets ordförande Tommy Wreeth.

Senare samma år kunde SVT avslöja att stora delar av företagets personal inte omfattades av avtalet, som exkluderade såväl bilbud som lagerarbetare. Bara ett halvår efter att avtalet tecknats omfattade det mindre än hälften av de 4 500 buden inom koncernen.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Reportage 20 mars, 2025

Tills politiken skiljer oss åt

Foto: Lisa Mattisson.

Flamman träffar opinionsvärldens mest omaka par för att se om kärleken verkligen kan övervinna allt.

Kvällen innan första dejten hör Max Jerneck nervöst av sig till sin syster. Hon har pluggat i Uppsala med hans Tinderflirt Linda, och kanske kan ge ett tips i sista minuten.

– Det blev hundra ”hahaha” i chatten, berättar Max.

Systern svarade: ”Hon är extremt smart, extremt snygg, men helt besatt av Nato.”

– Hade du ditt Natohalsband på dejten också? frågar han och tittar mot kvinnan som numera är hans fru.

– Nej, men på min Twitterbild. Det var en orange ubåt, och så stod det ”Nato, fuck yeah.”

Jag är hembjuden på middag hos opinionvärldens mest omtalat omaka par. Som tillförordnad politisk chefredaktör på Expressen skriver Linda Jerneck ledartexter som ”I vänstern gör man tumme upp åt hatet” (24/9). Hennes make Max Jerneck är hållbarhetsforskare och utredare på fackliga tankesmedjan Katalys, som skrivit att ”Folkhemmet byggdes med lånade pengar, Magdalena Andersson” (Aftonbladet, 17/12).

Om jag hade brunnit för det finanspolitiska ramverket så hade vårt äktenskap varit svajigt.

Barnen, fyra och ett, är hos barnvakter och föräldrarna har lagt sin sällsynta ensamkväll på det mest romantiska man kan tänka sig: att prata om kärleken med Flamman.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Krönika/Utrikes 19 mars, 2025

Parlamentsledamöter i Ungerns nationalförsamling protesterar med rökfacklor mot förbudet mot Pride. Foto: Boglarka Bodnar/MTI via AP.

I den ungerska ledarens aggressiva tal ekar de mörkaste kapitlen i landets historia. Med det nya förbudet mot Pride har den konservativa regeringen tagit det definitiva steget bort från demokratin.

En solig februarilördag i centrala Budapest bevittnade jag en ovanlig manifestation. De aktivister med banderoller och slagkraftiga ramsor som man vanligen ser vid demonstrationerna lyste denna dag med sin frånvaro.

I stället var det ett par tusen propert klädda medborgare som tågade från det gamla Justitiepalatset (talande nog under helrenovering) till justitieministeriet för att höra domare och domstolsanställda uttrycka sin oro över hoten mot domstolarnas oberoende, mot rättssäkerheten, mot själva demokratin

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kultur 19 mars, 2025

”Jag är själv tornedaling!”

Svenska staten, Sametinget och Tornedalingarnas riksförbund står åtalade i Anders Sunnas iscensatta rättegång på Luleå konsthall. Foto: Eva Åström.

Konsthallen i Luleå är omgjord till rättegångssal med staten på den anklagades bänk. Men att Anders Sunnas utställning skulle polisanmälas för hets mot folkgrupp av Tornedalingars riksförbund såg han inte komma.

Han började sälja teckningar när han var sex år gammal. Hans första konstutställning visades i Pajalas Folkets hus. Då var han 13 år gammal. Nu, fyllda 40 år, har hans verk visats på flera prestigefyllda museer, gallerier och biennaler med ett stort internationellt genombrott på Venedigbiennalen 2022.

Anders Sunna är aktuell med en separatutställning på Luleå konsthall och det är också där jag fångar honom, sittandes lugnt med en kaffekopp några dagar före vernissaget, sneglande under lugg med ett snabbt hej: ”Länge sedan sist”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Reportage/Utrikes 19 mars, 2025

Farmödrar och fotbollsfans förenas mot Milei

För många av de äldre deltagarna i demonstrationen väcks minnen från sjuttio- och åttiotalets militärjunta. Foto: Juan Valeiro/ lavaca.org

Ett hundratal demonstrerande pensionärer i Buenos Aires möttes av långt fler kravallutrustade poliser. Nu har rörelsen växt till en massprotest. För de gamla väcker våldet från polisen minnen från militärdiktaturen. ”Det är som en film man redan sett”, säger den pensionerade barnläkaren Miguel Merlo.

Den äldre mannen fattar tag i min arm och hejdar mig när jag passerar i trängseln. Samtidigt håller han om sin egen arm och visar. Kroppen skakar i chock.

– Det ena polisledet började attackera, de knuffade mig, jag snubblade och föll. Jag täckte mitt huvud med armen, men de fortsatte att knuffa. Sedan slog de mina kamrater, berättar han.

Miguel Merlo är pensionerad barnläkare, en gång chef för neonatalavdelningen på sjukhuset Vicente López y Planes.

Han föddes i en arbetarfamilj och säger att han valde läkaryrket för att hjälpa andra, men han var också ung i ett land där en militärdiktatur nyligen tagit makten.

– Vi organiserade en studentstrejk på universitetet. Det var många studenter som hade försvunnit, berättar han om juntans tid vid makten på 1970-talet.

– Vi visste om det, men jag tror att vi inte hade en ordentlig uppfattning av vad som faktiskt skedde. I varje grannskap saknades någon. En gång blev jag och mina kamrater misshandlade av poliser utanför universitet.

Om man vill förstå det som händer i Argentina idag – det politiska motståndet på gator och torg och polisvåldet som nu blossat upp – är försvinnandet av 30 000 människor under diktaturen själva smärtpunkten, men också det trauma som format en snart 50 år gammal obruten uppvisning av trots, mod och hopp.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Ledare 18 mars, 2025

Sveriges dyraste mataffär har allt – utom en bojkott

Baronen i Vasastan rankas ofta som Sveriges dyraste matbutik. Foto: Magnus Bjerg Sturm.

På Ica Baronen i Vasastan kostar fryspizzan 150 spänn – och inflationen är något andra får syssla med.

Jag bor i ett parallellsamhälle i Stockholm. Här i området kan du gå veckor utan att någonsin träffa någon som inte har ungefär samma bakgrund, livssituation och ekonomiska förutsättningar som dig själv.

Första gången jag skulle kolla in min nya lokala mataffär efter att jag flyttat till Vasastan möttes jag av vad som bäst kan beskrivas som Dubai-versionen av Ica. Det är för övrigt också samma affär som Anna Kinberg Batra handlade oxfilé i för skattepengar.

Affären heter Ica Baronen och är Sveriges dyraste mataffär. Där handlar mina grannar fryspizza för 150 kronor. Det finns också olivolja för samma summa och en kyl med endast störkaviar. Själv hyr jag bil och månadshandlar på lågprisaffären Matdax i Hökarängen där olivolja fortfarande bara kostar en femtiolapp.

Nej, inte till Flamman. Jag vet ju er historia. Stalinism och taggtråd

Sedan jag upptäckte att Baronen rankats som Sveriges dyraste mataffär har jag försökt undvika att handla här. Men de få gånger jag behövt akuthandla något har det alltid varit proppfullt med folk. Vad är det för människor?

Under vecka 12 bojkottar många precis som jag de svenska matjättarna. Ett gräsrotsuppror utan ledare eller krav. Det är måndag, klockan är halv sex och det snöar. Trots att det är bojkottvecka är det ungefär lika fullt vid kassorna som vanligt.

En kort äldre man med krulligt grått hår och guldfärgade glasögon kommer ut från affären. I handen har han en vit papperskasse där det står ”Ica Baronen” med kursiverade guldiga bokstäver. Som en av få Icabutiker har Baronen ersatt den grafiska profilens röda färg med guld och svart. Han vill inte svara på frågor.

– Nej, inte till Flamman. Jag vet ju er historia. Stalinism och taggtråd, säger han på bred östermalmska.

Det vill däremot Lena Ekengren. Hon är 80 år och har handlat köttfärs, spaghetti, lök och en ”tv-tidning” för 260 kronor.

– Jag hade en bonuscheck på 75 kronor, berättar Lena.

Hon bor nära och brukar ofta handla på Ica Baronen. Men bryr sig inte om att det är Sveriges dyraste mataffär.

– Jag betalar det maten kostar. Jag kan förstå att man bojkottar mataffärerna, men vi pensionärer har inte så himla höga matkostnader ändå, så våra liv påverkas inte så mycket av inflationen.

Sedan kommer en man i 60-årsåldern med bakåtslickat grått hår ut ur affären med två tunga matkassar. Jag frågar vad han har handlat?

– Kött, mejeriprodukter, grönsaker, vetemjöl, du ser själv. Det kostade 930 kronor, berättar mannen.

Vi beställer hem en låda med kött. Då får vi ned kostnaden

Han säger att bojkotten är larvig.

– Det är ett slag i luften. Sänk priserna i stället, tycker jag. Kedjorna ska inte tjäna så mycket. Om vi får slut på kriget i Ukraina och slutar kasta så mycket pengar på försvaret så kanske vi kan stabilisera läget lite, säger mannen.

Daniel är 47 år. Han håller två fulla kassar i ena handen, och sin lilla dotter i andra. Han har köpt riskakor och bröd, och ska laga makaronilåda.

– Det kostade 700. Hade jag inte haft barn så hade jag kanske också bojkottat. Inflationen är ju vansinnig, menar Daniel.

Han föreslår att man handlar grönsaker efter säsong för att spara pengar.

– Och köp mer närodlat. Vi beställer hem en låda med kött. Då får vi ned kostnaden, säger Daniel innan han skyndar hem till familjen.

På väg hem kommer jag på att jag har slut på mjölk. Jag överväger att springa in på Baronen igen. Ingen annan verkar ju bry sig. Men så länge vi fyller kundkorgarna hos Sveriges dyraste Ica lär inte priserna sjunka – och det börjar bli dags att lära mig dricka kaffet svart.

Utrikes 18 mars, 2025

Tyst minut avbröts med ljudkanon: ”Terrorism”

Hundratusentals människor samlades i Belgrad i lördags för att protestera mot regeringen. Foto: Darko Vojinovic/AP.

Efter månader av demonstrationer samlades hundratusentals människor i Belgrad under lördagen. Nu kräver en namninsamling att FN utreder om användandet av ljudvapen mot demonstranterna bröt mot mänskliga rättigheter.

Panik utbryter i Belgrad under lördagskvällen, när ett högt ljud sveper genom demonstrationståget i den serbiska huvudstaden. Demonstranterna, som samlats för att hålla 15 tysta minuter, springer snabbt mot trottoarerna. Vissa äldre deltagare faller omkull i tumultet.

– Det var en helt fredlig protest, säger Savo Manojlovic, aktivist och medlem av Belgrads kommunfullmäktige för organisationen Kreni-Promeni.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes 18 mars, 2025

De ger nytt liv åt pannor och pinaler

Peter Foberg, 49, har ett vindsrum fullt av gamla verktyg till salu – och Bluetooth-anpassar gamla radioapparater. Foto: Idun Nilsson.

Är slit-och-släng-samhället på väg mot historiens soptipp? Flamman träffar två eldsjälar som ger allt från grytor till radioapparater förlängt liv – och tycker sig se ett allt större intresse för återbruk och hantverk.

– Det började mer som terapi. Att ge mig ut och leta stekpannor, organisera och ta hand om saker, tog mig ut ur hemmet. Att återställa dem blev symboliskt för restaureringen av mig själv, tillbaks till en funktionsduglig människa.

För Uppsalabon Joel Bergqvist, 37, är restaureringen av gjutjärn ett passionsprojekt, och han jobbar fortfarande som kock för att få ekonomin att gå runt. Men intresset började som en flykt från jobbet – och hans eget mående.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes/Nyheter 17 mars, 2025

Svenskarna jobbar mest – men tjänar minst

En städare lämnar ett X2000-tåg efter att ha rengjort en av personvagnarna. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Enligt en ny rapport från LO arbetar svenskarna mer än i de flesta jämförbara länder. Samtidigt tjänar svenska löntagare numera minst i Norden – och arbetslösheten är högre än tio procent. ”Att lönerna är låga är viktigt”, menar Timbros Fredrik Kopsch.

”Sverige arbetar mycket”, konstaterar fackförbundet LO i första delen av sin breda arbetsutredning, som släpptes förra veckan. Sveriges invånare jobbar mer per capita än i nästan alla andra europeiska länder man jämfört med – bland annat Finland, Norge, Tyskland, Italien och Nederländerna.

– Arbetstidens utveckling i Sverige har legat ganska stilla, medan jämförbara länder har gått ned, berättar LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö (bilden).

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr