På söndag håller Turkiet folkomröstning. Den konstitutionella reformen som president Recep Tayyip Erdoğan har lagt fram ett skulle ge det i dagsläget främst ceremoniella presidentämbetet kraftigt utökade maktbefogenheter och i praktiken förvandla det politiska systemet i Turkiet till ett presidentiellt system.
Förslaget som har gått till folkomröstning för att det inte fick två tredjedelars stöd i parlamentet tidigare i år innefattar 18 reformer. Bland annat kommer premiärministerposten att avskaffas. I stället kommer presidenten att utse ministrarna och ha en rad vice-presidenter bakom sig. Parlamentet kommer även att förlora möjligheten att väcka misstroendeförklaring mot regeringen. Presidenten kommer inte längre att behöva vara neutral utan kan behålla kontakten med det parti han tillhör under sin mandatperiod.
Antalet ledamöter i parlamentet kommer att öka från 550 till 600 och deras minimiålder kommer att sänkas till 18 år. Presidenten kommer att kunna ställas inför riksrätt av parlamentet. I dagsläget kan det endast ske om han begår landsförräderi. Militära domstolar kommer även att avskaffas och presidenten kommer att kunna utse fyra av de 13 domarna i landets högsta domstol. I praktiken kommer reformen innebära att Erdoğan kan ställa upp i ytterligare två presidentval. Skulle han vinna dem kan han sitta kvar vid makten ända till 2029.

Opposition under undantagstillstånd

Det faktum att Turkiet fortfarande befinner sig i undantagstillstånd sedan förra sommaren kuppförsök gör det särskilt svårt för oppositionen att bedriva kampanj för nej-sidan. Tiotusentals offentliganställda har avskedats för misstänkt samröre med Gülen-rörelsen som anklagas för att ligga bakom kuppförsöket, och oberoende och regeringskritiska medier har systematiskt stängts ned. 152 journalister sitter i fängelse och flera medlemmar av det kurdiska oppositionspartiet HDP, inklusive de två partiledarna, sitter också fängslade anklagade för att sprida ”terrorpropaganda”.
Dessutom har de återkommande terrorattackerna från framförallt Islamiska staten de senaste åren lämnat stora avtryck i det turkiska samhällslivet. Sedan juli 2015 har över 500 människor dödats i attacker av Islamiska staten och kurdiska grupper. Det har, tillsammans med kuppförsöket i somras, skapat ett behov av en stark regeringsmakt hos många. Den turkiska grundlagen anses ineffektiv och gammalmodig i ett allt mer instabilt internationellt klimat. I ett sådant klimat har oppositionspartierna HDP och det sekulära CHP, som befarar att reformen kommer att leda till envälde, en rejäl uppförsbacke.

Oviss utgång

Erdoğan har satsat allt sitt politiska kapital på reformen och gjort sig till fiende med både den tyska och den nederländska regeringen i sitt försök att mobilisera de hundratusentals exilturkar som lever i Europa. Men trots de frostiga relationerna till EU och flera medlemsländer har Erdoğan sagt att ett turkiskt EU-medlemsskap kommer att bli aktuellt igen efter omröstningen. Under ett valmöte i Izmir förra söndagen beskrev han Europa som en ”sjuk man”, samma term som europeiska politiker brukade använda för att beskriva det Ottomanska imperiet.
Valutgången är dock fortfarande oviss. Opinionsundersökningar visar på små marginaler mellan Ja- och Nej-sidan. I färsk undersökning ledde Nej-sidan med bara 51 procent.