Jag bläddrade igenom min Mama Gravidbibel en gång till i morse – ”Tidningen för dig som väntar barn!”
Jag känner ett trånande behov av att frossa i dessa blaskor samtidigt som jag vill skaka mig loss och göra det här på mitt eget sätt. Oh my god, magen växer, det är någon som tränar sparkar därinne.
Läsningen tar mig till en helt ny värld. Det verkar som det finns fler barnvagnsmodeller än bilar ”För dig som vill ha vagnen lite som din identitet när du svischar på stan”. Läser om sex-ställningar som funkar med en bebis i magen, om gravidkrämporna och stödstrumpor. Min starka längtan efter lillen blandas med smygande oro.
På nätet läser jag att plastikoperationer blir allt vanligare – särskilt bland kvinnor som fått barn. Enligt en undersökning från Aftonbladet vill sex av tio kvinnor operera mage och bröst efter graviditeten. En programledare som gjort just detta säger: ”Efter år av amning och barnafödande ville jag reparera det som moder natur har lagt på mig under åren med barnafödande.” På en annan sida läser jag att tjejer som har haft ätstörningar riskerar att få återfall under graviditeten. Jag funderar på mammarollen. Kommer jag att kunna upprätthålla stilen, skaffa karriär, homestyla hemmet, behålla vännerna, lyfta hantlar och gå på demonstration samtidigt som jag ger tutte till gullisen?
Hörde att på mammaträffarna skryter de nyblivna morsorna om sina lyckade liv inför varandra, sedan låser de in sig hos barnmorskan och gråter över att livet inte går ihop. På Mamas hemsida länkar de till nio mammabloggare, alla är maxat snygga och poserar med sina barn på bilderna. Bredvid en annons med frågan ”Är du en stark och stolt mamma som älskar din kropp?” och uppmaningen att mejla och berätta vilken relation man har till sin kropp idag.
Jag stänger bibeln. Tittar ut genom fönstret, det snöar. Tänker på sommaren när bebisen äntligen kommer och vi får ligga på en mjuk filt på gräset under den varma solen.
