När protesterna i Jemen ökade i styrka återvände president Ali Abdullah Saleh från sin landsflykt i Saudiarabien Men hans tal gjorde ingen större effekt.
Oppositionen som nyligen formerat Coordinating Council of the Yemeni Revoultion for  Change (CCYRC) säger i ett uttalande att de skall fortsätta  med sina fredliga protester för att bli av med Saleh och hans familj. Hans snabba och hemliga återkomst från Saudi visar på hans minskande stöd i Jemen, i klartext att han inte är välkommen längre.
”Han utlyste eld upphör men hans egen armé, ledd av hans son genomförde genast en av de våldsammaste attackerna där 44 personer dödades. Vi drömmer om ett nytt Jemen utan familjestyre, aggression, blodutgjutelse och social diskriminering och uppdelning. Saleh måste lyssna på våra fredliga och ihärdiga rop på att avgå och rädda Jemen från mer dödande”

”Helt oväntad återkomst”

– Hans återkomst var helt oväntad, det är så svårt att förutse vad som händer i mitt land, säger den unga journalisten Hana al-Khamri som just nu arbetar på en masteruppsats om al-Jazira på Lunds universitet.
Hana känner sig mycket stolt över det som hon kallar arabvärldens yngsta och längsta revolution som pågått sedan i februari.
– Vi har lyckats hålla oss fredliga trots att det finns 70 miljoner vapen i vårt land, mer än det finns människor. Men folk har gått ut på gatorna i fredliga demonstrationer och lämnat vapnen hemma.
Det första våldsutbrottet skedde i juni då presidentgardet attackerade den största klanen i huvudstaden Sana och dessa använde vapen i självförsvar. Nu är denna klan en av de starkaste grupperna i revolutionen. Det finns tre olika grupper, klanerna, de politiska partierna i huvudsak islamistpartiet och socialistpartiet, och så ungdomarna.
– Det var ungdomarna som började revolutionen för de ville ha demokrati och grundläggande förändringar. Men jag skulle säga att nu använder de två andra grupperna oss för sina syften snarare än att stötta oss.
Hana, som också är feministisk aktivist, menar att hela folket står bakom revolutionen, inte bara medelklassen, speciellt intressant är kvinnornas roll.

Utrymme för kvinnorna

– Det är otroligt, de deltar helt och fullt och de är mycket energiska, förser folk med mat och håller tal. Det är inte lätt för kvinnor i mitt land men revolutionen har skapat ett nytt utrymme för kvinnorna, de har synts överallt, talar i TV.
Fast när det gäller framtiden är hon inte lika självklart optimistisk, hon har sett vad som hänt i grannlandet Egypten.
– Mina egyptiska feministiska vänner sa att på Tahirtorget var det som en smekmånad. Men när sedan militärerna tog över förändrades allt, de trakasseras och arresteras. Vi måste arbeta med medvetandegörande på lång sikt.
Det finns ändå vissa skillnader inom Jemen. Sydjemen, som var socialistiskt ett tag efter frigörelsen från Storbritannien innan det förenades med Nordjemen, hade ett tag en mer progressiv syn på genderfrågor, vilket fortfarande märks.
Hana jämför Jemen med Libyen som fått en massa uppmärksamhet, landet har olja och övergångsrådet där har talat om vilka länder som skall få oljekontrakt efter revolutionen. Jemen ligger inte vid Medelhavet utan gränsar till reaktionära kungadömen som Saudiarabien, som nu har skickat tillbaka Ali Abdullah Saleh.
Den kände vänsterjournalisten Tariq Ali på besök i Sverige bekräftar Saudiarabiens viktiga roll.
– Nyckelspelaren är Saudiarabien och bakom dem ligger USA. De kan inte använda Egypten längre, så de använder saudierna i Jemen. Kungarna i Saudi är mycket rädda att något liknande skall hända där också, därför känner de att de måste krossa detta uppror innan det når dem.
Varken saudierna eller amerikanarna vet hur de ska agera i Jemen. Ali Abdullah Saleh är deras allierade och de inte vet vem som kan komma efter. Amerikanerna är också rädda för vad som kan hända i Saudiarabien, säger Tariq Ali
– Det land de skulle kunna bomba för att behålla är Saudiarabien, de vill inte förlora den monarkin. Israelerna och Saudiaraberna är deras verktyg för att krossa några verkliga framsteg i regionen.
Det är nu brist på allt i Jemen, vatten, mat och elektricitet. Det enda sjukhuset tar inte emot folk av rädsla för regimen utan de förs till moskéerna enligt Hana. De som nu vinner styrka är klanerna som kan ge folk mat och tält att bo i.
– Jag skulle säga att de har kidnappat revolutionen för sina egna syften, säger Hana
 Hon hoppas att det internationella samfundet nu sätter tryck på regimen att lämna landet och låter processen till en övergångsregering gå vidare så snabbt som möjligt.
Ali Abdullah Saleh fick flera chanser att avgå med immunitet för sig och hans familj genom det initiativ som föreslagits av gulfstater tidigare under året.
– Han använde bara det initiativet för att förhala, nu vill ingen ge honom den efter allt han gjort. Men vi vill inte ha en intervention utifrån, som jag ser det var interventionen i Libyen olaglig. FN resolutionen tillät inte att man tog ställning i en intern konflik, ändå negligerade Nato detta.