Wanja Lundby-Wedin är jetlagad efter en resa till Colombia. Imorse försov hon sig och hann bara få i sig en alldeles för liten smörgås. Hon är LO:s ordförande och numera ordförande för Europafacket.
– Jag tänker inte på mig själv som kvinna på toppen. Jag känner styrka i att vara vald av medlemmarna.
Visst finns manliga strukturer i hennes vardag.
– Självklart. Det som Gudrun Schyman pratar om, könsmaktsordningen, den finns. Många män använder härskartekniker, medvetet eller omedvetet. Men jag har varit med länge. Jag kan bli nästan full i skratt och tänka: Tror de verkligen det biter på mig?
Vid första styrelsemötet som nyvald ordförande, gjorde Wanja Lundby-Wedin klart: Korridorsbeslut accepteras inte. Både diskussioner och beslut ska ske runt mötesbordet.
Hon vill se en ny regering vid valet 2010. Det ska ske framför allt genom att berätta om regeringens politik. Wanja Lundby-Wedin tycker att alliansen dolde sin verkliga agenda i valet, att sänka ersättningsnivåerna. Men sedan sade de att de hade väljarnas mandat att göra förändringarna.
Ett exempel på väljarnas sätt att resonera, fick Wanja Lundby-Wedin när hon i valrörelsen var ute på en industriarbetsplats och ville tydliggöra hur alliansens politik skulle slå. Invändningarna var att den där Lars Danielsson skulle få två miljoner i avgångsvederlag. Väljarna var irriterade på makthavarna. Det hjälpte inte att Wanja Lundby-Wedin försökte säga: Men borgarna kommer ju att förändra er vardag!
– Nu har vi under året gjort allt för att påverka regeringen. Men det är nästan omöjligt. Hearingar och remissvar är ett spel för gallerierna. Vi kan inte hålla demonstrationer varje månad. Vi höll demonstrationer förra året mot a-kasseförsämringar. Och nu ska vi hålla en manifestation den 19 december mot orättvisorna. Vi har försökt att få in debattartiklar men det är nästan omöjligt. Det är inte medialt intressant att LO klagar på regeringen. Det skulle bara vara intressant om vi angrep socialdemokraterna. Regeringen har hållit ett antal hearingar och jag har varit på två, men sedan sa jag att jag inte tänker gå på fler. Remissyttranden eller vad du vill, regeringen lyssnar inte på någon. Lyhördhet finns inte i deras vokabulär.
Regeringens höjda avgifter och slopad avdragsrätt i a-kassan, har kostat LO 110.000 medlemmar på tio månader.
Går det att återställa a-kasseersättningarna?
– Ja, det gör de. Vi vill även se ett högre tak. Majoriteten har idag ett för lågt tak och får inte ut full ersättning.
Vissa frågor är extra viktiga för kvinnor i arbetslivet, såsom löner, rätt till heltid och också arbetsmiljö.
– Det är en stor andel kvinnor som slås ut på grund av dålig arbetsmiljö.
– Vi måste visa att det sker en exploatering i Sverige. Det är ju exploatering när man kan slås ut för att man inte presterar precis hundra procent alltid.
Varför kan ni inte bara kräva 200.000 offentliga jobb?
– Det finns inte finansiering. Det offentliga är beroende av det privata. Med ett sådant krav har man gjort medlemmarna en otjänst när lågkonjunkturen kommer. Man måste se till hela ekonomin. Hög sysselsättning är lika viktig som låg arbetslöshet.
Men det borde vara ett grundkrav att kommuner och landsting med rödgrön majoritet ger rätt till heltid, menar hon.
Det råder kompakt borgerlig dominans inom media, framhåller Wanja Lundby-Wedin. Men det måste gå att visa att facket inte är ett med makten.
– Medlemmarna känner en stark yrkesstolthet. Det är därför vi har som devis till LO-kongressen 2008: Världens bästa jobb. Även om det fortfarande finns mycket att göra.
Facket har förlorat 25.000 medlemmar årligen under den senaste perioden. Det är en strukturell förändring, säger Wanja Lundby-Wedin.
– Men vår organisering måste bli bättre och det gäller att nå ut till ungdomar.
LO har nyligen gjort ett remissvar om arbetskraftsinvandring. En het fråga, som också varit uppe i Flamman, är rätten för papperslösa. LO kräver att papperslösa ska få rätt att stämma sin arbetsgivare och kunna få ut skadestånd och retroaktiv lön.
Varför kan inte papperslösa få någon form av amnesti eller garanterad rätt att stanna?
– Jag känner oerhört starkt med de papperslösa. Men om vi skulle ge amnesti skulle det sedan komma hit flera, skulle vi då ge amnesti till dem? Vi kan inte bara fylla på. Vi måste hitta en bättre ordning.
– Vi vill kunna förhandla för papperslösa. Det är svårt att organisera illegal arbetskraft. De papperslösa vill inte vara papperslösa.
Men varför har ni sagt ja till jobbsökarvisum?
– Vi skulle annars vara de enda som säger nej. Men vi ställer krav: Avkriminalisering av papperslösa. Facket ska kunna yttra sig över inom vilka yrken som behöver arbetskraft. Löner och anställningsvillkor ska kunna kontrolleras. Dessutom vill vi följa upp reglerna efter en tid.
Men om man slängs ut efter tre månader kommer man att tvingas ta jobb till dåliga villkor.
– Vi ser också den risken. Men om vi inte har en öppen invandringspolitik så kommer papperslösa att förbli papperslösa. Systemet måste vara öppet så vi slipper en press på lönerna nedåt. Vi ska arbeta för medlemmarna, men inte på bekostnad av någon annan.
LO har nyligen tackat ja till en inbjudan från arbetsgivarna att diskutera ett nytt huvudavtal. Det förra träffades 1938 i det så kallade Saltsjöbadsavtalet.
– Men vi har inte alls haft samtal sedan i juni och något sorts utkast finns verkligen inte. Vad har han fått det ifrån? säger Wanja Lundby-Wedin när hon tittar på Flammans artikel med arbetsrättsexperten Kurt Junesjö (nr 38-07).
Wanja Lundby-Wedin medger att LO känner en press, eftersom regeringen visserligen säger sig värna ordningen på arbetsmarknaden – men inte har lovat något efter nästa mandatperiod.
– Det är lätt att säga att de vill värna ordningen på arbetsmarknaden, men om kd kan få in ett vårdnadsbidrag, kanske centern kan få igenom sina krav.
Däremot tror hon inte att moderaterna kan utmana ordningen på arbetsmarknaden inom en nära framtid.
– Moderaterna har försökt bli ett brett parti. De kan inte utmana facket hur långt som helst.
– Skälet till att vi kan tänka oss de här förhandlingarna är att vi tycker det ska vara arbetsmarknadens parter som träffar avtal, och att det inte ska ske via lagstiftning. Anledningen till att vi dröjt med att svara på inbjudan, är att arbetsgivarna skriver att de vill diskutera konfliktregler och anställningsskydd.
En första sondering mellan parterna kan ske före jul, säger Wanja Lundby-Wedin. Men det är för tidigt att säga när de verkliga förhandlingarna kan komma igång. Det hänger ju på tre parter, inklusive PTK.
– För det första måste vi komma överens om gemensamma fakta. Vi kan inte ha helt olika bilder av hur verkligheten ser ut.
– LO vill lyfta upp ett antal frågor i förhandlingarna. Framför allt rätten att komma in på arbetsmarknaden för dem som varit utanför länge eller aldrig kommit in. Det handlar främst om nya svenskar och ungdomar.
Hon säger att hon inte vill sätta staket kring diskussionerna innan de startat. Men att det finns frågor som LO inte ser som förhandlingsbara.
– Vi förhandlar inte om de lagstadgade rättigheterna. Det handlar om att se över HUR parterna samtalar på arbetsmarknaden.
Vad har ni att erbjuda arbetsgivarna?
– En stabil arbetsmarknad. Och en väl fungerande lönebildning.
– Det vi har att vinna är att arbetsgivarna ställer upp för kollektivavtalet.
Kritik har kommit mot att förhandlingspositionen är för svag, i och med att fredsplikt råder efter en nyligen avslutad avtalsrörelse.
– Blir vi inte överens så kan vi lyfta frågorna inför nästa avtalsrörelse. Men just nu har vi tid på oss. Vi har inget som helst intresse av att komma överens om något som är dåligt för medlemmarna!
– Det är viktigt att se att regelverket kring konflikter, rätten till sympatiåtgärder och att försätta en arbetsplats i blockad, är oerhört centrala för facket. Men för den enskilde medlemmen kanske rätten till heltid är viktigare, eller rätten att komma in på arbetsmarknaden.
I Colombia träffade Wanja Lundby-Wedin fack och arbetsgivare för att ställa gemensamma krav gentemot regeringen. Helgens ledighet åts upp av resan. Men kommande helg ska hon inte jobba. Hon försöker få mycket tid tillsammans med man, barn och barnbarn.
– Nu ska jag få ett barnbarn till! Den här gången blir jag mormor.
