Sommaren 2018, mitt under gassande värmebölja, upptäcker Gnesta att kommunens grundvattennivåer håller på att bli akut låga. 

– Vattnet avdunstade i värmen samtidigt som folk vattnade och fyllde pooler extra mycket. Vi hade dessutom haft mycket läckor i ledningsnätet, berättar Linda Lundin (S) (bilden), kommunstyrelseordförande.

Man införde ett bevattningsförbud, som legat kvar sedan dess. I somras blev det verklig kris, när kommunen kallt fick konstatera att ”vattnet kan ta slut i Gnesta tätort”, och börja arbeta på akuta nödlösningar som engångstoalettsberedskap. När läget var som värst uppmanades mellanstadielever att inte duscha efter idrotten.

Nu kan kommunstyret stolt meddela att ansökan om att bygga nytt vattenverk i Vissbohammar – tillsammans med en grundlig helrenovering av kommunens VA-infrastruktur – äntligen godkänts. Verket ska kunna stå klart redan 2027, och prislappen ligger på 447 miljoner kronor. Det motsvarar omkring hälften av kommunens totala budget.

Sedan 60-70-talet hjälper staten inte till alls med utbyggnad av VA-nätet.

– Sedan 60-70-talet hjälper staten inte till alls med utbyggnad av VA-nätet. Och det är egentligen det föråldrade ledningsnät som vi och hela Sverige sitter med i dag. De rören går sönder, konstaterar Linda Lundin.

I dag läggs hela kostnaden på VA-kollektivet: invånarna som är anslutna till kommunens vatten- och avloppsnät. Den lokala VA-taxan kommer höjas med 4-6 procent, omkring 500 kronor per person och år, men från en tidigare nioprocentig höjning. Svenskt Vatten har tidigare talat om behovet av en fördubbling av taxan kommande decennier.

– Det här är långsiktiga investeringar som verkligen behövs. Men det är ju olyckligt när vi ser att övriga kostnader i samhället också ökar: matpriser, räntor, bensin och så vidare, säger Linda Lundin till Flamman.

– Enligt lagen ska ju taxan vara rättvis. Bara för några år sedan började vi dela upp VA-kostnaderna separat, för att kunna räkna mer i detalj och utforma den mer rättvist.

Vänsterpartiet har velat ha en tydligare bild av kostnaderna innan spadarna sätts i marken, medan Socialdemokraterna menat att bygget inte kan skjutas upp mer och att det inte går att göra en tydligare kalkyl i nuläget.

– Vi måste diskutera både finansiering och förbrukning mer, och hur kostnaderna fördelas. Dagens anläggningar och hela dagens Gnesta byggdes ut med statliga stöd, det var en helt annan situation, menar Per Sicking (bilden) som är ordförande för V i Gnesta, och fortsätter:

– Nu tror man att man kan göra på samma sätt, och skicka notan till hushållen. Men att skjuta upp prat om hur kronor och ören fördelas till ”sedan”, när man pratar om en halv miljard, blir bedrägligt. Finns det någon smärtgräns?

Även Riksrevisionen pekar på att regeringen ”trots kända risker med bristande underhåll och förnyelse av den kommunala VA‑infrastrukturen” låtit frågan ”hamna i skymundan”. Sommaren 2025 kom larmen från fler ställen än Gnesta: Blekinge, Småland och Stockholm rapporterade vattenbrist på grund av ”ovanligt höga” temperaturer i Mälaren. Från Gotland till Boden uppmättes ”onormalt låga” grundvattennivåer, även efter regn. 

Skogsbränder, turism och globala klimatförändringar pekades alla ut som allmänna och lokala delorsaker till problemen – samt den eftersatta infrastruktur Svenskt Vattens vd Pär Dalhielm säger sig ha ”skrikit sig hes om med en dåres envishet”. I sommarradio 2025 nämnde han både pool och bevattning som exempel på ”överkonsumtion”, ”mer än vad ett hushåll vanligtvis använder”.

– Personligen tycker jag inte vi borde använda renat dricksvatten för att vattna blommor eller stora gräsmattor, men önskemålet finns, säger Linda Lundin.

– Så tanken framöver är att släppa på bevattningsförbudet, men jag vill ändå uppmana våra invånare att vara lite miljömedvetna. Inte minst efter de här åren.

Vänsterpartiet Gnesta har också varit skeptiska till hur bra bevattningsförbudet följts upp.

– Företag som biltvättar och industrier har fortsatt använda vatten ändå, mycket av hushållningen bygger på fri vilja. När vi ville kartlägga förbrukningen avfärdade Moderaterna det som en ”häxjakt på företagare”, minns Per Sicking.

När Flamman söker landsbygds- och infrastrukturdepartementet, med en fråga om statlig finansiering av kommunala VA-upprustningar och en om ifall en kommunal ”skattebroms” skulle begränsa kommunerna ytterligare, svarar Peter Kullgrens (KD) pressekreterare att ”det är kommunens ansvar att ordna dricksvatten och avlopp”, och hänvisar till klimat- och näringsdepartementet.

Den 9 februari skickade de erfarna FN-rapportörerna Mary Lawlor, Irene Khan och Gina Romero två brev adresserade till Sverige: det ena till hamnföretaget GRT och det andra till den svenska regeringen. 

Ämnet var den facklige hamnarbetaren Erik Helgeson, som i början av förra året sades upp från sin arbetsplats i Göteborgs hamn, efter vad som i brevet sammanfattas som ”en tillfällig blockad i början av 2025 mot hanteringen av allt militärt materiel på väg till och från Israel i svenska hamnar”. 

I dagarna har viktiga steg tagits i etableringen av ett svenskt lobbyregister – senast juli 2027 ska ett sådant vara på plats, meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i samband med att förslaget Ökad insyn i politiska processer lämnades till lagrådet.

– Det här förslaget är en historisk seger för mer öppenhet, men har också stora brister, menar Max Andersson (bilden), chefredaktör för lobbygranskaren Klägget.

En bil kör upp på en drive-in. Det är Amerika, en reklamfilm, alla talar engelska.

– Välkommen! Vad får det vara för övervakning? säger rösten i högtalaren.

– Pedofiler! Och mördare, och våldtäktsmän, säger mannen i bilen.

– Okej! And then, något mer?

– Kanske journalister? säger en av medpassagerarna.

Rösten fortsätter pressa på: ”And then?”

– Folks sovrum!

– Självklart! And then?

En logotyp dyker upp på skärmen – en brun gnagare i gul hjälm. Under står ett ord på svenska: Mullvad.

Reklamen från det svenska företaget var tänkt att visas i brittisk tv, men fick ett nej.

”Konceptet saknar tydlighet”, ”det är otydligt vem talaren representerar” och ”exemplen med pedofiler och våldtäktsmän är olämpliga”, var några av motiveringarna från Clearcast, den organisation som all tv-reklam i Storbritannien måste passera och godkännas av.

– Det är nonsens, Kafka rakt av, säger Daniel Berntsson, medgrundare till Mullvad, till Flamman.

Han beskriver kraven som ”otydliga” och säger att det hade varit omöjligt att arbeta ”kreativt, satiriskt, vasst” utifrån dem för att kritisera massövervakning.

Vi är definitivt en politisk organisation, men vi är väldigt smala.

Mullvad kontaktade Londons tunnelbana och föreslog att annonsera där i stället. Men även där fick de nej på ett förslag som kritiserade portningen av reklamen från brittisk tv. Ett nytt förslag parafraserade kollaget på punkbandet Sex Pistols debutalbum, med drottning Elizabeths ansikte utbytt mot en mullvad.

”Banned on British TV”, löd texten över gnagarens ögon. Även den nekades.

Till sist valde företaget ett oväntat grepp: man projicerade de refuserade reklamfilmerna på Londons fasader.

– Det är väl klassiskt att ta motståndet till gatan. Speakers’ corner är ju en gammal engelsk tradition, säger Daniel Berntsson.

– Det finns uppenbarligen en irritation hos många britter över hur massövervakningen och censuren ökar, och många har visat stor uppskattning för att vi gör offentligt motstånd på det här sättet.

Han nämner krav på insyn som regeringen riktat mot Apple, och en tvist med Wikipedia om krav på att verifiera användarnas identiteter.

– Brittiska myndigheter är just nu väldigt intensiva i att lägga fram lagförslag för mer massövervakning. Det handlar dels om statlig spionvara på telefoner och datorer, som registrerar allt som händer på enheten, och de har även lyft förslag om ID-krav för att använda VPN.

---

VPN? Förkortningen står för ”virtuella privata nätverk”, vilket är exakt vad Mullvad sysslat med sedan grundandet 2009. Produkten de säljer är – mycket förenklat – spårlöshet.

I sin kritik mot min bok Vad hände med arbetarklassen? (Flamman #9, 2026) lyfter Lovisa Broström en viktig fråga: hur kan vänstern vinna?

Hon förespråkar en löntagarallians och menar, om jag läser henne rätt, att en sådan hindrats av att medelklassen smutskastas. I stället borde vänstern understryka likheter inom löntagargruppen och rikta blicken mot den verkliga fienden: kapitalägarna.