9,7 procent blev Sverigedemokraternas resultat i senaste undersökningen från United Minds. Det är visserligen lägre än i United Minds förra undersökning i november, men får ändå betraktas som högt. I Sifos senaste undersökning, gjord mellan den 3 och 13 december – efter järnrörsskandalen – ökar  SD från 8,5 procent till tio procent.
Behovet av strategier för vänstern och arbetarrörelsen för att bemöta Sverigedemokraterna och framväxande rasism är uppenbart. Sara Mohammadi, psykolog, tidigare Flammanskribent och ledamot i Vänsterpartiets partistyrelse, är kritisk till delar av debatten som förts inom vänstern. Hon skrev nyligen ett inlägg på Facebook där hon konstaterade att hon var ”dödstrött på antirasism som bygger på att det är synd om dem som röstat på SD”.

För liten beredskap

– Efter att SD blev invalt i riksdagen har ganska mycket handlat om vilka SD-väljarna är. Är de lurade? Är de onda, är de goda? Man har missat aspekten att vi lever i ett allt mer rasistiskt samhälle, säger hon till Flamman.
Behöver man inte veta vilka som röstar på SD för att kunna göra en analys av partiets framgångar?
– Då får man fråga sig vad som är syftet med kartläggningen. Det spelar ingen roll om SD åker ur riksdagen om de som röstar på SD fortfarande är rasister. Vi har små resurser i vänstern och då måste man prioritera. Är det mest prioriterat vilka SD:s väljare är eller hur rasistiska praktiker uppehålls?
Sara Mohammadi tycker det finns en för liten beredskap både inom vänstern och i samhället i allmänhet att lyssna och ta till sig av människors erfarenheter av rasism. Hon betonar att det inte handlar om att peka ut människor som ”onda” eller ”goda” utan om strukturer som vi alla är en del av. Hon gjorde sitt examensarbete ”Vi skrattar med, men det känns ändå i hjärtat” om ungdomar med invandrarbakgrund och deras syn på sig själva. Rasistiska föreställningar spelar en stor roll för hur de uppfattade sig själva.
– Till exempel intervjuade jag en kille som sade att han var en sån som man inte kunde lita på och att han löpte större risk för att hamna i brottslighet. Samtidigt berättade han om situationer där han stått emot grupptryck och låtit bli att göra brottsliga saker.

Klass löser inte allt

– Jag tror man på allvar måste börja öppna ögonen för rasism och bana väg för organisering av människor som utsätts för den.
Men finns det en motsättning mellan till exempel IF Metalls fokus på klassfrågor och informationsarbete bland medlemmar som sympatiserar med SD och att organisera människor som utsätts för rasism?
– Nej, det finns ingen motsättning egentligen. Men jag ser ett problem när man bara talar om klass. Jag har varit i debatter med fackliga där de hävdat att klass löser allt, även jämställdheten. Jag tror man måste jobba med andra saker också.

Flamman har under hösten intervjuat flera människor med hjärtat till vänster om Sverigedemokraterna och vilka strategier vänstern i bred bemärkelse bör ha för att bekämpa rasism och fascism. Vår ambition har varit många olika röster från olika håll. Vi tycker det är en viktig fråga, ja kanske en ödesfråga för vilket samhälle vi vill ha och vi kommer fortsätta vår granskning under 2013.