I USA bråkar Demokraterna och Republikanerna så stickor och strån ryker om hur de ska reducera landets budgetunderskott. Den nationella debatten präglas av föreställningen om att landets skuld är ”farligt hög” och att de förenta staterna står på randen till konkurs.
Men enligt rapporten ”America Is Not Broke”, från Institute of Policy Studies, är USA:s budgetknipa långt i från så prekär som politikerna framställer den. Pengarna finns, men koncentreras antingen i hög fart till händerna på en rik minoritet, eller pumpas in i USA:s världsomspännande militärapparat.

Detta sker samtidigt som 14 miljoner amerikaner står utan jobb och 50 miljoner lever i fattigdom. Denna ojämlikhet formar underlaget för Occupy Wall street-rörelsen som har spritt sig över hela USA de senaste månaderna. Enligt rapporten kan USA hämta in 824 miljarder dollar årligen genom ett mer progressivt skattesystem och en reducering av militärbudgeten.
De hade fått det medryckande namnet ”superkommittén”. De åt middag och drog ut på cykelturer tillsammans för att knyta band tvärs genom politiska skiljelinjer. Trots det slutade tre månaders förhandlingar med fiasko, mellan de tolv republikaner och demokrater som hade fått ansvaret att reducera USA:s budgetunderskott med 1 200 miljarder dollar.

Eftersom kommittén inte nådde enighet om hur underskottet ska reduceras, kommer planen ”automatisk nedskärning” i offentliga budgetar att slå in från 2013.
Dessa nedskärningar kommer att drabba både militären och hemliga budgetar. President Barack Obama upprepade nyligen att det enda sättet som nedskärningarna kan hindras på är en reducering av budgetunderskottet på 1 200 miljarder dollar.
Det innebär tillbaka till ritbordet där det vanligtvis bara finns pennor som skriver ”skär ner”. Republikaner försöker att sälja budskapet om att landets offentliga tjänster ”kväver ekonomin”. Därför kommer de att minska underskottet genom omfattande nedskärningar i det amerikanska välfärdssystemets tre pelare: Social Security, Medicare och Medicaid.
Också Obama och Demokraterna har öppnat för liknande nedskärningar men av mindre dimensioner än Republikanerna.

Den partioberoende senatorn i Vermont, Bernie Sanders, säger till CNN att ett eventuellt avtal om reducering av budgetunderskottet måste ta hänsyn till önskemål från arbetarklassen och medelklassen i USA.
– De säger att de inte vill skära i Social Security, Medicare eller Medicaid. Jag vill ha ett avtal som ber de rikaste betala sin rättfärdiga del av skatterna, som gör slut på kryphål för företag som tjänar miljarder dollar om året så att de måste börja att betala skatt.
67 procent av USA:s befolkning vill ha högre skatter för USA:s rikaste och stora företag. 80 procent säger nej till nedskärningar i Social Security. Även bland republikaner är andelen 70 procent.
– I denna ekonomiska stund när så många människor lider, är Social Security, Medicare och Medicaid enormt viktiga. Det är fråga om liv och död, säger Sanders.
Kritiker menar att kampen i kongressen först och främst handlar om ideologi och politisk vilja. Republikanerna vägrar att gå med på högre skatter och vill i stället avveckla det som är kvar av det amerikanska välfärdssystemet.
En av de helt centrala rollerna i detta ideologiska spel innehar Grover Norquist, som av många kallas ”Washingtons mäktigaste man”.
Han är inte politiker, utan lobbyist för Americans for Tax Reform. Norquist har bland annat sagt att han vill göra regeringen så liten att den ”kan dränkas i ett badkar”. Och Norquist har redan bidragit starkt till att reducera amerikanska myndigheters ekonomiska slagkraft. Genom sitt lobbyarbete har han fått 270 republikaner till att sätta sin namnteckning på den så kallade the Pledge: Ett kontrakt som binder dem till att aldrig rösta för skatteökningar.

Samtidigt kommer de att fortsätta med de skattelättnader som George W. Bush fick igenom under sin tid som president.
– Det största hindret för att vi ska få något gjort är deras insisterande på löftet de har gett Grover Norquist och önskan om att förlänga skattesänkningarna från Bush, sa Demokraternas John Berry, medlem i superkommittén och tidigare presidentkandidat, till NBC:s ”Meet the Press”.

Folk är osäkra på var Barack Obama egentligen står

 Även Barack Obama har öppnat för nedskärningar i Medicare och Social Security för att minska USA:s budgetunderskott.
– President Obama tar helt fel när det gäller detta. Han bör gå tillbaka och lyssna på vad han själv sa under sin egen valkampanj, säger senator Bernie Sanders.

Sanders som stött Obamas presidentkampanj, menar att Obama har backat om löftena om att inte överväga nedskärningar i välfärdsprogrammen. Sanders upplever presidenten som ”oklar” och menar att det bidrar till att många mister den stora tro de hade då Obama intog Vita huset 2009.
– Presidentens problem är att han genomförde en briljant kampanj och inspirerade många människor. Men nu är folk oroliga. De är inte säkra på var Obama står. Han måste stå upp för arbetarklassen och medelklassen i det här landet och säga att han kommer att beskydda dem, säger Sanders.
Sanders menar att bara runt 15-20 procent stöttar Republikanernas agenda om skattesänkningar för de stenrika, avreglering av Wall Street och ohämmad frihandel.
– Den verkliga frågan är varför inte Demokraterna vinner med 30 eller 40 procent, säger han.

Senatorn menar att orsaken är att många kämpar för att se skillnaden mellan de två partierna.
– I de tre sista förhandlingsrundorna mellan Demokraterna och Republikanerna har Republikanerna fått precis allt de ville ha, menar han.
Han menar att Demokraterna tydligt måste ställa sig på samma sida som majoriteten av det amerikanska folket och skilja sig från republikanska politiker genom att ta tydligt avstånd från nedskärningar i offentlig sektor.

Eirik Grasaas-Stavenes