I april presenterar den borgerliga regeringen den kontroversiella utredningen om allmännyttans villkor och förutsättningar. Det blir fler marknadsinslag.
2005 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning om hur svensk bostadspolitik inom ramen för ett EU-medlemskap kan fokusera på långsiktig självkostnadsprincip, spärr mot oskäliga hyror och garantier för reellt besittningsskydd. Under våren presenteras resultatet och förändringarna inom den svenska bostadspolitiken är långtgående.

Framtidens kommunala bostadsföretag ska få en helt ny roll som vinstdrivande bolag där marknadsinslaget blir mer markerat än idag. Efterfrågestyrda hyror, där läge och attraktionskraft har större betydelse, ska ersätta dagens hyressättning där ett tak reglerar bostadskostnaderna i förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och de kommunala bolagen.
– Om förslaget gå igenom blir vi tvungna att hyresförhandla med vinstdrivande företag, och det blir hyresgästerna som får betala det höga priset, säger Barbro Engman, Hyresgästföreningens förbundsordförande till Flamman.
Utredningen föreslår dessutom en årlig hyreshöjning på max fem procent, för att på sikt skapa balans i de mest eftertraktade bostadsområdena. Både gamla och nya hyresgäster kommer att omfattas av denna höjning, och därmed urholkas besittningsskyddet vilket tidigare har skyddat gamla hyresgäster mot höjningar av detta slag.
– Med en årlig höjning på fem procent innebär det att hyrorna på tio år höjs med över sextio procent, varnar Barbro Engman. Konsekvensen för många människor blir att de helt enkelt inte kan bo kvar.